Sociala förhållanden i Malmö kommun

De sociala förhållandena i Malmö kommun har varierat över tiden och präglats av att Malmö under efterkrigstiden varit en kommun med stort inslag av traditionell tillverkningsindustri, som varvsindustri, vilken drabbades hårt av industrinedläggningen under 1970- och 80-talen. Den stora inflyttningen av utlandsfödda under 1990- och 2000-talen har starkt påverkat de sociala förhållanden som rått de senaste årtiondena.

Vy mot centrala Malmö med Gamla staden, från Kronprinsen.

Bakgrund

Från industristad till universitetsstad

SCB Malmö kommun skattekraft per invånare som andel av riksgenomsnittet 1995-2016

Under 1970-talet drabbades Malmö av flera kriser. Kockums varv, som under 1970-talet var stadens största arbetsgivare, började att skära ned på antalet anställda. Detta pågick fram till 1986 då den civila fartygsproduktionen helt upphörde. Även andra industrier som textilindustrin och kalk- och cementindustrin i Limhamn påbörjade en i många fall utdragen avvecklingsprocess. Denna näringslivskris varade omkring 1975–1995. En utflyttningsvåg åderlät staden på tusentals personer varje år. Det var framförallt medelklassens barnfamiljer som sökte sig till nybyggda villaområden i Vellinge, Staffanstorp och andra småkommuner utanför Malmö.

1990–1994 förvärrades krisen i Malmö. Vart fjärde arbetstillfälle försvann när mycket av det som fanns kvar av tillverkningsindustrin och bland annat kalkindustrin i Limhamn lades ned. Stadens befolkning ökade dock med tusentals nya invånare varje år under denna tid till följd av en kraftig invandring från främst Jugoslavien, som befann sig i inbördeskrig.

Malmö högskola bildades 1 juli 1998 med högskoleutbildningar som redan tidigare fanns i Malmö som bas, bland andra tandläkar-, lärar- och sjuksköterskeutbildningar. Högskolan, från 2018 universitet, har varit viktigt för den tillväxt av arbetstillfällen (inom bland annat IT-sektorn) som skett de senaste årtiondena.

Flyktingkrisen vid mitten av 2010-talet innebar extrema påfrestningar för Malmö stad med emellanåt tusentals nyanlända asylsökande varje dygn. Andelen utrikes födda invånare har efter hand ökat markant, liksom inflyttningen från andra delar av Sverige och Öresundsregionen, inte minst av studenter vid regionens många utbildningsinstitutioner.

Politiska styret

Malmös politik har dominerats av Socialdemokraterna som styrt staden under huvuddelen av efterkrigstiden.

Politiska majoriteter i Malmö kommun

År	Partier
1971–1985	S
1985–1988	M	FP	SKÅ	C
1988–1991	S
1991–1994	M	FP	SKÅ
1994–1998	S
1998–2010	S	V	MP
2010–2015	S	MP	V
2015–2018	S	MP
2018–	S	L

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling i Malmö stad/kommun 1570–2023
År			Invånare
1570			3 577
1650			2 504
1730			3 132
1800			3 962
1810			5 796
1820			6 723
1830			8 665
1840			10 203
1850			13 087
1860			18 919
1870			25 593
1880			38 054
1890			48 504
1900			60 857
1910			83 373
1920			113 553
1930			120 207
1940			155 506
1950			191 785
1960			234 453
1970			259 535
1980			233 803
1990			233 887
2000			259 579
2010			298 963
2020			347 949
2023			362 133
Källa: Malmö stad statistik och Malmö 2009.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2019 utgjorde folkmängden i Malmös kommun 344 166 personer. Av dessa hade lite mer än 160 726 personer (46,7 %) utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar).

Andel med utländsk bakgrund
1995			24,8% (60 269 av 242 706)
2000			29,7% (76 392 av 257 574)
2005			33,6% (90 416 av 269 142)
2010			39,4% (115 830 av 293 909)
2015			42,6% (135 509 av 318 107)
2019			46,7% (160 711 av 344 166)
Källa: 1 januari respektive år. Malmö stad - Malmöbor med utländsk bakgrund 1995 - 2013 från SCB

Historisk utveckling av personer med utländsk bakgrund i Malmö
Årtal	Antal personer med utländsk bakgrund	Totala antalet personer i Malmö	Andel av totala befolkningen
2002	84 840	265 265	32,0 %
2003	87 300	267 171	32,7 %
2004	90 416	269 142	33,6 %
2005	93 520	271 271	34,5 %
2006	99 236	276 244	35,9 %
2007	104 633	280 801	37,3 %
2008	109 884	286 535	38,3 %
2009	115 830	293 909	39,4 %
2010	120 117	298 963	40,2 %
2011	123 531	302 835	40,8 %
2012	127 613	307 758	41,5 %
2013	131 590	312 994	42,0 %
2014	135 509	318 107	42,6 %
2015	139 240	322 574	43,2 %
2016	144 718	328 494	44,1 %
2017	150 303	333 633	45,1 %
2018	155 913	339 313	45,9 %

Utrikes födda

Den 31 december 2018 utgjorde folkmängden i Malmö kommun 339 313 personer. Av dessa var 114 772 personer (33,82 %) födda i ett annat land än Sverige.

Andel utländska medborgare
1975			7,9 % (19 308 av 243 591)
1980			7,9 % (18 557 av 233 803)
1985			8,0 % (18 491 av 229 936)
1990			10,1 % (23 684 av 233 887)
1995			11,3 % (27 720 av 245 699)
2000			10,2 % (26 396 av 259 579)
2005			10,5 % (28 556 av 271 271)
2010			14,0 % (41 993 av 298 963)
2015			14,0 % (45 045 av 322 574)
2019			14,8 % (50 999 av 344 166)
Källa: 31 december respektive år. SCB - Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973-2011

Historisk utveckling av utrikes födda personer i Malmö
Årtal	Antal utrikes födda personer	Totala antalet personer i Malmö	Andel av totala befolkningen
2002	64 476	265 265	24,3 %
2003	66 198	267 171	24,8 %
2004	68 406	269 142	25,4 %
2005	70 590	271 271	26,0 %
2006	75 156	276 244	27,2 %
2007	79 389	280 801	28,3 %
2008	83 209	286 535	29,0 %
2009	87 554	293 909	29,8 %
2010	90 349	298 963	30,2 %
2011	92 228	302 835	30,5 %
2012	94 743	307 758	30,8 %
2013	97 320	312 994	31,1 %
2014	99 788	318 107	31,4 %
2015	102 047	322 574	31,6 %
2016	106 222	328 494	32,3 %
2017	110 464	333 633	33,1 %
2018	114 772	339 313	33,8 %

I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.

Födelseland
31 december 2014
Nr	Land/region	Antal	Andel av totala befolkningen	Andel av utrikes födda
1	Sverige	&&&&&&&&&0218319.&&&&&0218 319	68,6 %	–
2	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&012390.&&&&&012 390	3,9 %	12,4 %
3	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&011734.&&&&&011 734	3,7 %	11,8 %
4	Irak	&&&&&&&&&&011003.&&&&&011 003	3,5 %	11,0 %
5	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&08179.&&&&&08 179	2,6 %	8,2 %
6	Danmark	&&&&&&&&&&&07916.&&&&&07 916	2,5 %	7,9 %
7	Polen	&&&&&&&&&&&07103.&&&&&07 103	2,2 %	7,1 %
8	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&06223.&&&&&06 223	2,0 %	6,2 %
9	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&04745.&&&&&04 745	1,5 %	4,8 %
10	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&04610.&&&&&04 610	1,4 %	4,6 %
11	Iran	&&&&&&&&&&&03604.&&&&&03 604	1,1 %	3,6 %
12	Sydamerika	&&&&&&&&&&&03523.&&&&&03 523	1,1 %	3,5 %
13	Afghanistan	&&&&&&&&&&&02835.&&&&&02 835	0,9 %	2,8 %
14	Turkiet	&&&&&&&&&&&02391.&&&&&02 391	0,8 %	2,4 %
15	Syrien	&&&&&&&&&&&02240.&&&&&02 240	0,7 %	2,2 %
16	Somalia	&&&&&&&&&&&02065.&&&&&02 065	0,6 %	2,1 %
17	Tyskland	&&&&&&&&&&&01900.&&&&&01 900	0,6 %	1,9 %
18	Nordamerika	&&&&&&&&&&&01652.&&&&&01 652	0,5 %	1,7 %
19	Finland	&&&&&&&&&&&01595.&&&&&01 595	0,5 %	1,6 %
20	Thailand	&&&&&&&&&&&01115.&&&&&01 115	0,4 %	1,1 %
21	Kina	&&&&&&&&&&&01058.&&&&&01 058	0,3 %	1,1 %
22	Norge	&&&&&&&&&&&&0867.&&&&&0867	0,3 %	0,9 %
23	Island	&&&&&&&&&&&&0320.&&&&&0320	0,1 %	0,3 %
24	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&0293.&&&&&0293	0,1 %	0,3 %
25	Oceanien	&&&&&&&&&&&&0282.&&&&&0282	0,1 %	0,3 %
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&0145.&&&&&0145	0,05 %	0,1 %

Kriminalitet

I Malmö har tre områden som klassas som särskilt utsatta bostadsområden och ett som riskområde, dessa var klassade så 2017 och 2019. År 2015 klassades två av dem som Särskilt utsatta och ett som utsatt och 2008 var tre av dem klassade som utanförskapsområde.

År 2017 rapporterade SR P4 att Malmö var orten i Sverige med de största problemen med skjutvapenvåld i förhållande till storleken på befolkningen.

År 2020 rapporterades att skjutvåldet kraftigt minskat i polisområde Malmö varje år sedan 2017, från 65 2017 till åtta under första halvåret 2020 och nära en halvering räknat på helår. En av anledningarna till att antalet mord i Malmö sjönk 2018–2020 var att många ledande personer i den kriminella miljön satt häktade med hjälp av information från den knäckta krypterade kommunikationstjänsten EncroChat.

Sociala utgifter

Socialstyrelsen ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) utbetalt i Malmö 2004-2015

Under 2019 mottog 9 procent, eller i genomsnitt 9 566 hushåll, av alla hushåll socialbidrag varje månad under året, vilket innebar en fortsatt minskning av antalet som hade sjunkit sedan år 2016.

Kommunens kostnader för socialbidrag ökade med 6,5 procent till 1 097 miljoner år 2019 mot föregående år på grund av höjd riksnorm och ökande boendekostnader.