Sociala förhållanden i Malmö kommun

De sociala förhållandena i Malmö kommun har varierat över tiden och präglats av att Malmö under efterkrigstiden varit en kommun med stort inslag av traditionell tillverkningsindustri, som varvsindustri, vilken drabbades hårt av industrinedläggningen under 1970- och 80-talen. Den stora inflyttningen av utlandsfödda under 1990- och 2000-talen har starkt påverkat de sociala förhållanden som rått de senaste årtiondena.

Vy mot centrala Malmö med Gamla staden, från Kronprinsen.

BakgrundRedigera

Från industristad till universitetsstadRedigera

Huvudartikel: Malmö § Historia
 
SCB Malmö kommun skattekraft per invånare som andel av riksgenomsnittet 1995-2016

Under 1970-talet drabbades Malmö av flera kriser. Kockums varv, som under 1970-talet var stadens största arbetsgivare, började att skära ned på antalet anställda. Detta pågick fram till 1986 då den civila fartygsproduktionen helt upphörde. Även andra industrier som textilindustrin och kalk- och cementindustrin i Limhamn påbörjade en i många fall utdragen avvecklingsprocess. Denna näringslivskris varade omkring 1975–1995. En utflyttningsvåg åderlät staden på tusentals personer varje år. Det var framförallt medelklassens barnfamiljer som sökte sig till nybyggda villaområden i Vellinge, Staffanstorp och andra småkommuner utanför Malmö. [1]

1990–1994 förvärrades krisen i Malmö. Vart fjärde arbetstillfälle försvann när mycket av det som fanns kvar av tillverkningsindustrin och bland annat kalkindustrin i Limhamn lades ned. Stadens befolkning ökade dock med tusentals nya invånare varje år under denna tid till följd av en kraftig invandring från främst Jugoslavien, som befann sig i inbördeskrig.

Malmö högskola bildades 1 juli 1998 med högskoleutbildningar som redan tidigare fanns i Malmö som bas, bland andra tandläkar-, lärar- och sjuksköterskeutbildningar. Högskolan, från 2018 universitet, har varit viktigt för den tillväxt av arbetstillfällen (inom bland annat IT-sektorn) som skett de senaste årtiondena.

Flyktingkrisen vid mitten av 2010-talet innebar extrema påfrestningar för Malmö stad med emellanåt tusentals nyanlända asylsökande varje dygn. Andelen utrikes födda invånare har efter hand ökat markant, liksom inflyttningen från andra delar av Sverige och Öresundsregionen, inte minst av studenter vid regionens många utbildningsinstitutioner.[2]

Politiska styretRedigera

Malmös politik har dominerats av Socialdemokraterna som styrt staden under huvuddelen av efterkrigstiden.

Politiska majoriteter i Malmö kommun
År Partier
1971–1985   S  
1985–1988 M FP SKÅ   C  
1988–1991 S
1991–1994 M FP SKÅ
1994–1998 S
1998–2010 S V MP
2010–2015 S MP V
2015–2018 S MP
2018– S L

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutveckling i Malmö stad/kommun 1570–2022
År Invånare
1570
  
3 577
1650
  
2 504
1730
  
3 132
1800
  
3 962
1810
  
5 796
1820
  
6 723
1830
  
8 665
1840
  
10 203
1850
  
13 087
1860
  
18 919
1870
  
25 593
1880
  
38 054
1890
  
48 504
1900
  
60 857
1910
  
83 373
1920
  
113 553
1930
  
120 207
1940
  
155 506
1950
  
191 785
1960
  
234 453
1970
  
259 535
1980
  
233 803
1990
  
233 887
2000
  
259 579
2010
  
298 963
2020
  
347 949
2022
  
353 145
Källa: Malmö stad statistik och Malmö 2009.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2019 utgjorde folkmängden i Malmös kommun 344 166 personer.[3] Av dessa hade lite mer än 160 726 personer (46,7 %) utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar).[4][5]

Andel med utländsk bakgrund[6]
1995
  
24,8% (60 269 av 242 706)
2000
  
29,7% (76 392 av 257 574)
2005
  
33,6% (90 416 av 269 142)
2010
  
39,4% (115 830 av 293 909)
2015
  
42,6% (135 509 av 318 107)
2019
  
46,7% (160 711 av 344 166)
Källa: 1 januari respektive år. Malmö stad - Malmöbor med utländsk bakgrund 1995 - 2013 från SCB[7][8]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2018 utgjorde folkmängden i Malmö kommun 339 313 personer. Av dessa var 114 772 personer (33,82 %) födda i ett annat land än Sverige.[4]

Andel utländska medborgare
1975
  
7,9 % (19 308 av 243 591)
1980
  
7,9 % (18 557 av 233 803)
1985
  
8,0 % (18 491 av 229 936)
1990
  
10,1 % (23 684 av 233 887)
1995
  
11,3 % (27 720 av 245 699)
2000
  
10,2 % (26 396 av 259 579)
2005
  
10,5 % (28 556 av 271 271)
2010
  
14,0 % (41 993 av 298 963)
2015
  
14,0 % (45 045 av 322 574)
2019
  
14,8 % (50 999 av 344 166)
Källa: 31 december respektive år. SCB - Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973-2011

I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[9]

KriminalitetRedigera

I Malmö har tre områden som klassas som särskilt utsatta bostadsområden och ett som riskområde, dessa var klassadde så 2017 och 2019. 2015 klassades två av dem som Särskilt utsatta och ett som utsatt och 2008 var tre av dem klassade som utanförskapsområde.[10]

År 2017 rapporterade SR P4 att Malmö var orten i Sverige med de största problemen med skjutvapenvåld i förhållande till storleken på befolkningen.[11]

År 2020 rapporterades att skjutvåldet kraftigt minskat i polisområde Malmö varje år sedan 2017, från 65 2017 till 8 första halvåret 2020 och nära en halvering räknat på helår.[12][13][14] En av anledningarna till att antalet mord i Malmö sjönk 2018-2020 var att många ledande personer i den kriminella miljön satt häktade med hjälp av information från den knäckta krypterade kommunikationstjänsten EncroChat.[15]

Sociala utgifterRedigera

 
Socialstyrelsen ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) utbetalt i Malmö 2004-2015

Under 2019 mottog 9 procent, eller i genomsnitt 9 566 hushåll, av alla hushåll socialbidrag varje månad under året, vilket innebar en fortsatt minskning av antalet som hade sjunkit sedan år 2016.[16]

Kommunens kostnader för socialbidrag ökade med 6,5 procent till 1 097 miljoner år 2019 mot föregående år på grund av höjd riksnorm och ökande boendekostnader.[4]

ReferenserRedigera

  1. ^ Malmö stads historia, band 1-8. Utgiven av Malmö stadsfullmäktige 1971–1994.
  2. ^ Så blev Malmö en av Sveriges fattigaste städer”. Sydsvenskan. 26 juni 2016. http://www.sydsvenskan.se/2016-06-26/sa-blev-malmo-fattigast-i-sverige. Läst 26 juni 2016. 
  3. ^ ”Befolkning”. Malmö stad. https://malmo.se/Fakta-och-statistik/Befolkning.html. Läst 23 augusti 2020. 
  4. ^ [a b c d e] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=d03e8188-c63f-4512-932f-953b218ce304. Läst 27 augusti 2019. 
  5. ^ ”Andel personer med utländsk bakgrund, 2019 jämfört med 2018”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/topplistor-kommuner/andel-personer-med-utlandsk-bakgrund/. Läst 23 augusti 2020. 
  6. ^ Malmö Stad. ”Malmöbor med utländsk bakgrund”. Statistiska Centralbyrån. Arkiverad från originalet den 19 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130619053702/http://www.malmo.se/download/18.6e1be7ef13514d6cfcc800030664/Malm%C3%B6bor%2Bmed%2Butl%C3%A4ndsk%2Bbakgrund.pdf. Läst 15 april 2012. 
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 december 2015. https://web.archive.org/web/20151226114622/http://malmo.se/download/18.476cfe0814d2ef3bd184f959/1433136820215/Malm%C3%B6bor+med+utl%C3%A4ndsk+bakgrund.pdf. Läst 10 mars 2016. 
  8. ^ http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/#c_li_222596
  9. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
  10. ^ ”Nationella operativa avdelningen, Underrättelseenheten 2019-06-03 Kriminell påverkan i lokalsamhället - En lägesbild för utvecklingen i utsatta områden”. Polisen i Sverige - Nationella operativa avdelningen. 3 juni 2019. sid. 4, 7. https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/kriminell-paverkan-i-lokalsamhallet.pdf. Läst 3 juni 2019. 
  11. ^ Radio, Sveriges. ”Fler skjutningar i Sverige än i många andra länder - P4 Stockholm”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/artikel/6770056. Läst 3 januari 2021. 
  12. ^ Dystert rekordår för skjutningar”. Sydsvenskan. 11 augusti 2020. https://www.sydsvenskan.se/2020-12-17/dystert-rekordar-for-skjutningar. Läst 3 januari 2021. 
  13. ^ Rekordfå skjutningar i Malmö: ”Vi tar ett vapen i beslag varannan dag””. SVT. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/skjutningar-och-sprangningar-i-malmo-minskar. 
  14. ^ Lasse Wierup (29 december 2020). ”Vapenvåldet 2020: Färre skjutningar i fyra regioner av sju”. Dagens nyheter. https://www.dn.se/sverige/vapenvaldet-2020-farre-skjutningar-i-fyra-regioner-av-sju/. Läst 3 januari 2021. 
  15. ^ Mutambala, Alice (28 januari 2021). ”Färre mord när många kriminella sitter häktade”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/farre-mord-i-malmo-under-2020. Läst 6 juni 2021. 
  16. ^ ”Malmö kommun / Fakta och statistik / Ekonomiskt bistånd”. Malmö kommun. https://malmo.se/Fakta-och-statistik/Ekonomiskt-bistand.html. Läst 3 januari 2021.