Mariehamn (finlandssvenska: [mɑriːeˈhɑmn] ( lyssna); finska: Maarianhamina [ˈmɑːriɑnˌhɑminɑ]; latin: Portus Mariae) är huvudort i den autonoma finländska ögruppen Åland och med en befolkning på omkring 11 800 invånare även dess största kommun och enda stad. Ögruppens lagstiftande parlament, Ålands lagting, och Ålands landskapsregering har säte i staden. Mariehamn är den största enspråkigt svenska kommunen i Finland.
Mariehamn | ||
Maarianhamina (finska) | ||
Kommun | ||
|
||
Land | Finland | |
---|---|---|
Landskap | Åland | |
Administrativt centrum | Mariehamns centraltätort | |
Area | 20,8 km²[1] | |
- land | 11,8 km²[1] | |
Folkmängd | 11 812 (2023)[2] | |
Befolkningstäthet | 995,5 invånare/km² | |
Politik | ||
- Kommun-/stadsdirektör | Arne Selander | |
- Kommunfullmäktiges ordförande |
Johan Ehn | |
- Kommunstyrelsens ordförande |
Michele Ferrari | |
- Politisk fördelning | (27) - Soc: 7 - M: 7 - Lib: 7 - C: 1 - Ob: 3 - HI: 2 | |
Kommunkod | 478 | |
Geonames | 3041733 | |
Läge - Latitud: - Longitud: |
60°05′35″N 19°56′21″Ö / 60.09306°N 19.93917°Ö | |
Språk - Svenska: - Finska: - Övriga: |
9 627, (81,5%)[3] 572, (4,8%)[3] 1 613, (13,7%)[3] | |
Administrativa data | | |
| ||
Webbplats: www.mariehamn.ax | ||
Mariehamn ligger huvudsakligen på ett drygt kilometerbrett näs och har en samlad areal på 11 km². Staden grundades 1861, då Åland var en del av det ryska imperiet. Namnet har staden fått från den tyskfödda Maria Alexandrovna, som var hustru till den dåvarande ryske tsaren Alexander II.
I Mariehamn finns en hamn, Västerhamn, från vilken det dagligen går färjor till Stockholm, Tallinn, Åbo och Helsingfors De goda färjekommunikationerna och Ålands geografiska läge har gynnat turismnäringen i staden. På stadens östra strand finns Österhamn med en av Nordens största gästhamnar, utflyktsmålet Lilla holmen, Sjökvarteret och badhuset Mariebad. I staden ligger Ålands centralsjukhus och omkring 3 km utanför staden, i kommunen Jomala, ligger Mariehamns flygplats.
Historia och geografi
redigeraMariehamn ligger mellan de två havsvikarna Slemmern och Svibyviken och grundades på platsen för den dåvarande byn Övernäs i Jomala kommun. I Övernäs fanns då fyra gårdar (något söder om platsen där Mariehamns stadshus senare uppförts): Mellangård, Mansas, Norrgård och Södergård. Övernässtugan är Mariehamns enda byggnad bevarad från denna tid. Namnet Övernäs lever idag vidare i centrumsskolorna Övernäs skola och Övernäs högstadieskola.
Badhusepoken
redigeraPerioden runt 1900-talets början i Mariehamns historia, då staden var en populär badort, benämns vanligen Badhusepoken. I Västerhamn fanns då ett stort kurhotell med tillhörande byggnader. Det första badhuset ritades av arkitekt C.R. Rosenberg från Sund och uppfördes 1889 under namnet Mariehamns badanstalt. I Doktorsvillan, byggd 1896 i närhet till kurhotellet, fanns läkar- och gymnastiklokaler. Segelpaviljongen, ritad av Lars Sonck och uppförd 1895–1899, är en tidstypisk byggnad från denna epok.
Under första världskriget inkvarterades ryska soldater i hotellet och 1916 brann det ner vilket innebar slutet av Badhusepoken. Platsen där hotellet stod har fått namnet Badhusparken och det närliggande berget heter Badhusberget. Rosenbergs ursprungliga badhus revs 1925 och av virket uppfördes ett nytt hus, denna gång på Parkgatan 24. I Badhusparken fanns mellan 1920-talet och 1971 en kommunal badhusinrättning, som senare ombildades till den i musikerkretsar kultförklarade musiklokalen Pub Bastun.
Områdesinkorporering och stadsdelar
redigeraNär Mariehamn 1961 fyllde 100 inkorporerades områden från Jomala kommun och landarealen växte från 3 till 11,6 km². Det gamla stadsområdet består idag av stadsdelarna Nyängen, Rossen, Vreten (med Wiklöf Holding Arena), Dalberg, Storängen, Främmanberg (med Västerhamn och Navigationsskolan), Kvarnberg, Sveden, Storgärdan (med camping- och badplatsen Gröna udden) och Lotsberget.
Norra staden består av Västra Klinten, Klinten, Nabben, Sjukhuset, Strandnäs, Backeberg, Apalängen (väster om Svibyvägen och norr om Hammarlandsvägen), Kasberget (söder om Sviby Kasberg), Johannebo, Hindersböle, Dalbo (avgränsas i söder av sjukhusvägen, i norr av stadsgränsen, i väster av Sjukhuset och Bergshöjden, i öster Godbyvägen), Norrböle och Österbacka.
Södra staden består av stadsdelarna Västernäs, Östernäs (med bostadsområdena Lillängen och Hästskon), Ytternäs, Västra Ytternäs (med fiskehamnen Korrvik), Espholm (med naturreservat), Styrsö och Svinö.
Höga punkter i Mariehamn är Badhusberget, Lotsberget och Sviby Kasberg. Till staden hör även öarna Lilla holmen, Styrsö, Svinö, Lökskär, Algrundet och halva Råttgrundet. Staden gränsar i söder till Lemland och i norr till Jomala.
Demografi
redigeraBefolkningsutveckling
redigeraBefolkningsutvecklingen i Mariehamns stad 1910–2020[2] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1910 | 1 015 | |||
1920 | 1 074 | |||
1930 | 1 469 | |||
1940 | 2 617 | |||
1950 | 3 273 | |||
1960 | 6 685 | |||
1970 | 8 546 | |||
1980 | 9 553 | |||
1990 | 10 263 | |||
2000 | 10 488 | |||
2010 | 11 190 | |||
2020 | 11 705 | |||
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december varje år. |
Språk
redigeraBefolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2023.[3]
|
|
Arkitektur
redigeraMariehamn kännetecknas av sin grönska och den kilometerlånga allén som går från öst till väst. Den kantas av lindar och Mariehamn kallas därför "de tusen lindarnas stad". Staden består av ett rutmönster av gator och planerades av arkitekten Georg Theodor Chiewitz i Åbo.
Under 1960-talet revs många av de äldre trähusen i Mariehamn och i stället byggdes mer tidsenliga hus. Många trähus finns dock bevarade, bland annat ett antal villor ritade av byggmästare Hilda Hongell och flera av arkitekten Lars Soncks tidiga byggnader.[4] Sonck ritade även Mariehamns stadshus, S:t Görans kyrka och flera andra representativa byggnader.
Längs med Österhamn sträcker sig Ålands administrativa och kulturella centrum ritat av den finländske arkitekten Helmer Stenros. Längs med Österhamn finns även stadens huvudsakliga tillfartsväg Österleden, i folkmun kallad "Östa utfarten".. Byggnadsprojektet kallades Projekt 77 och består av Ålands museum, Självstyrelsegården och Hotell Arkipelag.
Styrelse och kommunal verksamhet
redigeraMariehamns kommunala verksamhet kallas Mariehamns stad. Centrum för stadsförvaltningen är Mariehamns stadshus där även stadsfullmäktige sammanträder. Staden har ett reningsverk som heter Lotsbroverket och är även huvudman för andra verksamheter som museifartyget Pommern och Mariehamns Centralantenn Ab.
Stadsstyrelsen har under mandatperioden 2024–2025[5] följande sammansättning:
- Ordförande: Michele Ferrari, Liberalerna
- I vice ordförande: Nina Fellman, Ålands socialdemokrater
- II vice ordförande: Peter Enberg, Moderat Samling för Åland
- Julia Birney, Liberalerna
- Bert Häggblom, Obunden samling
- Kristine Dzene, Ålands socialdemokrater
- Monica von Frenckell, Moderat Samling för Åland
Sedan kommunalvalet 2023 har stadsfullmäktige följande mandatfördelning:
- 7 Moderaterna
- 7 Ålands socialdemokrater
- 7 Liberalerna på Åland
- 1 Åländsk Center
- 3 Obunden samling
- 2 Hållbart Initiativ
Sevärdheter
redigera- Pommern
- Sjökvarteret
- Ålands museum
- Ålands sjöfartsmuseum
- Lilla holmen
- Badhusberget
- Mariebad
- Tullarns äng, en park, 60°05′33″N 19°57′00″Ö / 60.09250°N 19.95000°Ö
- Badhusparken
- Mariehamns stadsbibliotek
- S:t Görans kyrka
Skillnadsgården i Mariehamn byggdes av ryssar år 1900 som bageri och bastu på ön Storklobben i Föglö. Byggnaden inlöstes av staden i november 1919 till ett pris av 2709 mark och uppfördes på nytt vid Skillnadsgatan med bibehållen rysk exteriör. Byggnaden användes under 2–3 decennier fram till 1967 som barnhem och användes efter det som fritidsgård och är nu såld.
Näringsliv
redigeraAffärslivet i Mariehamn domineras av rederier och turistanläggningar, men därutöver finns flera varuhus, tre bokhandlar och tre banker, av vilka Ålandsbanken har sitt huvudkontor i Mariehamn. Ett av Ålands största företag, Chips Abp, som numera ingår i den norska Orkla-koncernen, har också sitt huvudkontor i staden. Det finns vidare flera importföretag för bil- och båtutrustning. Det från början lokala skeppshandelsföretaget Mathias Eriksson AB har expanderat kring största delen av Östersjön och förser färjorna med varor även i estniska och svenska hamnar. Dessutom har de intressen i några lokala hotell. De största rederierna är idag Viking Line och Birka Line, vilket till mer än 90 % ägs av Eckerölinjen.
Ett svenskt honorärt vicekonsulat i Mariehamn etablerades 1871. Det upphöjdes till ett lönat konsulat 1921 och är ett lönat generalkonsulat sedan 2005.[källa behövs]
Kultur, nöjesliv och idrott
redigeraMariehamn har med tanke på att det är en småstad ett rikt nöjesliv med ett flertal barer, pubar, restauranger och nattklubbar. Det finns även kasino och flera utomhusscener. Mariehamnsteatern har sin hemmascen i Mariehamns stadshus och under sommaren anordnas årligen Alandia Jazz Festival, Ålands Sjödagar och stadsfestivalen Rockoff. Mariehamns stads kulturförvaltning är arrangör för Kulturnatten i augusti, Mariehamn Winter Jazz i februari och Mariehamns litteraturdagar i mars varje år. Bas för verksamheten är Mariehamns stadsbibliotek, som även är centralbibliotek för Åland och ansvarar för det gemensamma biblioteksnätverket Katrina.[6]
Museer
redigeraSport
redigeraMariehamns största idrottsarena är Wiklöf Holding Arena där fotbollslaget IFK Mariehamn spelar sina hemmamatcher. I anslutning till arenan finns tennisbanor, ishallen Islandia och Mariehamns idrottsgård med bland annat bowlinghall. På Backebergs sportfält spelas fotboll, medan Bollhalla är en tennis- och badmintonhall och badhuset Mariebad erbjuder möjligheter till idrott, motion och nöje. I Baltichallen anordnas olika typer av idrottsevenemang, bland annat var det här Paolo Roberto avslutade sin boxningskarriär genom att bli knockad av argentinaren Sebastian Lujan. Mariehamn har även en rik flora av idrottsföreningar som exempelvis Åländska Segelsällskapet, Mariehamns seglarförening och Ridklubben Sleipner.
Kommunikationer
redigeraKollektivtrafik
redigeraInom Mariehamn bedriver företaget Viking Line linjebusstrafik. Dessutom finns bussförbindelse med de övriga kommunerna på fasta Åland och Vårdö med Ålandstrafikens bussar från Bussplan.[7]
Sjöfart
redigeraAllt sedan Mariehamn grundades år 1861 har näringslivet i staden varit fokuserat på sjöfarten och havet. Även idag har staden ett stort antal rederier och en stor del av befolkningen är sysselsatt inom sjöfarten. En navigationsskola för utbildning av bland annat sjöbefäl finns i Mariehamn. Många av de rederier som bedriver trafik mellan Sverige, Estland och Finland har sin bas här och många av de fartyg som trafikerar dessa vatten har sin hemmahamn i Mariehamn. En viktig orsak till att de flesta färjor mellan Sverige, Estland och Finland lägger till här är att Åland räknas som tredjeland genom undantag i villkoren för medlemskap i EU. Trots att Åland är med kan man således fortsätta sälja taxfree, det vill säga skattefria varor ombord på fartygen även efter juli 1999 då detta förbjöds på färjor mellan EU:s medlemsländer.
Personer med anknytning till Mariehamn
redigera- Anders Wiklöf, affärsman
- Gustaf Erikson, redare
- Jani Lyyski, före detta fotbollsspelare
- Joel Pettersson, författare
- Lars Sonck, arkitekt
- Robert Liewendahl, författare
- Sofie Asplund, operasångare
- Stefan Lindfors, formgivare
- Adelina Engman, fotbollsspelare
Vänorter
redigeraMariehamn har sju vänorter:[8]
- Region Gotland, Sverige, sedan 1940-talet
- Kópavogur, Island, sedan 1974
- Kragerø kommun, Norge, sedan 1987
- Kuressaare, Estland, sedan 1991
- Lomonosov, Ryssland, sedan 1961
- Tórshavn, Färöarna (Danmark), sedan 1976
- Valkeakoski, Finland, sedan 1999
Se även
redigeraReferenser
redigera- ^ [a b] ”Statistisk årsbok | Ålands statistik- och utredningsbyrå”. www.asub.ax. https://www.asub.ax/sv/statistisk-arsbok-0. Läst 21 augusti 2024.
- ^ [a b] ”BE004 -- Befolkning efter kommun och år”. ÅSUBs PX-Web databaser. Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). https://pxweb.asub.ax/PXWeb/pxweb/sv/Statistik/Statistik__BE__Befolkningens%20storlek%20och%20struktur/BE004.px/. Läst 21 augusti 2024.
- ^ [a b c d] ”BE032 -- Befolkning efter år, kommun och språk”. ÅSUBs PX-Web databaser. Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). https://pxweb.asub.ax/PXWeb/pxweb/sv/Statistik/Statistik__BE__Befolkningens%20storlek%20och%20struktur/BE032.px/. Läst 22 augusti 2024.
- ^ ”Om Mariehamns arkitektur på Visit Åland”. Arkiverad från originalet den 11 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100711081049/http://www.visitaland.com/se/fakta/mariehamn/arkitektur. Läst 21 november 2010.
- ^ Stadsstyrelsen - Mariehamns stad Arkiverad 9 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine., hämtad 22 april 2015.
- ^ ”Om Mariehamn på Ålands officiella turistportal”. Arkiverad från originalet den 10 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110210152642/http://www.visitaland.com/se/fakta/mariehamn. Läst 21 november 2010.
- ^ Ålandstrafikens webbplats
- ^ ”Vänorter på Mariehamns webbsida”. Arkiverad från originalet den 21 september 2015. https://archive.today/20150921113412/http://www.mariehamn.ax/organisation-arbete/Samarbeten/vanorter/. Läst 21 september 2015.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Mariehamn.
- Mariehamns stads webbplats
- Mariehamns stads turistinformation