Estniska

finsk-ugriskt språk talat i Estland

Estniska (estniska: eesti keel) är ett finsk-ugriskt språk som talas i Estland, där det är officiellt språk. Det tillhör, liksom finskan, den östersjöfinska gruppen. Estniskan och finskan skiljer sig dock mera från varandra än vad t. ex. svenskan och danskan eller svenskan och norskan gör. Många estniska ord liknar motsvarande finska ord, men trycksvaga vokaler har i stor utsträckning apokoperats så att orden ofta är någon stavelse kortare. Till skillnad från finskan och den mer avlägset besläktade ungerskan saknas vokalharmoni i riksspråket (exempel: tänav, süütus, sellepärast) och de flesta dialekter.

Estniska
eesti keel
Talas iEstland Estland
RegionBaltikum
Antal talare1,1 miljoner (2012)[1]
StatusStabilt
SpråkfamiljUraliska
Latinska alfabetet
Officiell status
Officiellt språk iEstland Estland
Europeiska unionen Europeiska unionen
Språkkoder
ISO 639‐1et
ISO 639‐2est
ISO 639‐3est
SILEST

Alfabet

redigera

Alfabetet består av följande 27 versala bokstäver: A, B, D, E, F, G, H, I, J, K, L, M, N, O, P, R, S, Š, Z, Ž, T, U, V, Õ, Ä, Ö och Ü.[2][3] Bokstäverna C, Q, W, X och Y är inte officiella, men används i utländska egennamn.

Estniskan har nio vokaler och fjorton konsonanter. Ett drag som är ovanligt bland världens språk är att både konsonanter och vokaler har tre fonematiska längder (kvantiteter): kort, halvlång och lång eller, som de också ibland benämns, kort, lång och överlång.[3]

Vokaler

redigera

Estniskans nio vokaler är a e i o u õ ä ö ü, plus en som används i lånord, y. Estniskan har inte kort-lång-system som svenskan, utan alla vokaler har ett fast uttal samt tre vokallängder.[3] Även diftonger kan vara halvlånga. Det är ingen skillnad på lång och halvlång vokal i skriftspråk, men av studenter markeras detta med ` (grav accent) före ordet.

Fonem
(IPA)
Grafem Exempel
ɑ a aga "men", "emellertid"
e e ema "mor"
i i isa "far"
o o onu "farbror", "morbror"
u u uus "ny"
ɤ õ sõber "vän"
æ ä lähen "jag går"
ø ö töö "arbete"
y ü ütlen "jag säger"

Konsonanter

redigera

Estniskans fjorton konsonanter är b d g h j k l m n p r s t v, plus åtta som används i lånord, c q w x f š z ž. Alla klusiler har halvlånga variationer (markeras med dubbelvokal). Fyra konsonanter kan muljeras, l s n t. Detta markeras ej i skriftspråk, men av studenter markeras detta med ´ (akut accent) efter den berörda konsonanten.

Fonem
(IPA)
Grafem Exempel
p b halb "dålig"
t d kord "gång"
k g õige "rätt"
j j juba "redan"
k õpik "lärobok"
l l laud "bord"
m m mets "skog"
n n naine "kvinna"
p õppima "att lära"
r r Rootsi "Sverige"
s s suur "stor"
t raamat "bok"
v v või "eller, smör"

Estniskan har 14 kasus. Här följer en tabell över hur man deklinerar dem: exempelordet är "lennuk" (flygplan).
Estniskan skiljer inte på bestämd och obestämd form, men för enkelhetens skull står översättningarna bara i endera formen.

Singular Plural Betydelse Suffix
Nominativ lennuk lennukid flygplanet se nedan
Genitiv lennuki lennukite flygplanets a e i u eller inget
Partitiv lennukit lennukeid flygplanet t d a e i eller u (i singular), id sid i e eller u
Illativ lennukisse lennukitesse in i flygplanet -sse eller förlängning av stammens slutkonsonant[a]
Inessiv lennukis lennukites i flygplanet -s
Elativ lennukist lennukitest ut ur/om flygplanet -st
Allativ lennukile lennukitele åt flygplanet -le
Adessiv lennukil lennukitel på flygplanet -l
Ablativ lennukilt lennukitelt från flygplanet -lt
Translativ lennukiks lennukiteks (så)som ett flygplan -ks
Terminativ lennukini lennukiteni fram till flygplanet -ni
Essiv lennukina lennukitena (använd) som flygplan -na
Abessiv lennukita lennukiteta utan flygplan -ta
Komitativ lennukiga lennukitega med/per flygplan -ga

Nominativ

redigera

Kasuset nominativ används främst för att markera subjektet till ett finit verb eller predikatsfyllnad och ibland även objekt.[4] Förleden i sammansatta ord kan också stå i nominativ, även om genitiv är vanligast.

Exempel:

  • lennuk on suur – flygplanet är stort
  • see on lennuk – detta är ett flygplan
  • osta lennuk – köp ett flygplan!
  • paberraha – sedel, papperspengar (papper + pengar)

Nominativ singular är grundformen av alla estniska substantiv.
Nominativ plural konstrueras genom att lägga till suffixet -d till genitiv singular.

Genitiv

redigera

Kasuset genitiv används på många sätt, bland annat som objekt,[4] attributivt för att ange ägande (i vid bemärkelse), med postposition och som förled i sammansatta ord.

Exempel:

  • ostsin lennuki - jag köpte ett flygplan
  • lennuki uks - flygplanets dörr
  • lennuki ees - framför flygplanet
  • lennukimootor - flygplansmotor (flygplanets motor)

Genitiv singular är basen för alla kasus i singular, utom nominativ och partitiv. Det innebär att man lägger respektive kasusändelse till genitivformen. Genitiv singular är även basen för nominativ plural.
Genitiv plural bildas genom att lägga till suffixet -de eller -te till partitiv singular. Undantagsvis förekommer även ändelsen -e.

Partitiv

redigera

Kasuset partitiv är ett mycket vanligt kasus i estniskan, som främst används som objekt (vissa verb kräver att objektet ska stå i partitiv).[4] Som sådant markerar det ofta en process eller pågående handling. De flesta prepositioner styr partitiv. Kasuset används även efter alla räkneord utom üks, ett: üks lennuk, kaks lennukit.

Exempel:

  • näen lennukit - jag ser ett flygplan
  • keset lennukit - mitt i flygplanet

Partitiv singular bildas på flera sätt, till exempel genom att ändelser läggs till genitiv singular: lennuk:lennukilennukit; pime:pimedapimedat (mörk; blind); õpik:õpikuõpikut (lärobok). I andra exempel används nominativformen: rikas:rikkarikast (rik); lind:linnulindu (fågel).
Bildandet av pluralformen av partitiv kan ibland vara knepigt och formen har rykte om sig att vara bland de största utmaningarna när man lär sig estniska.

Övriga kasus

redigera

Övriga kasus baseras på genitiv singular respektive genitiv plural. För att böja ett ord i ett övrigt kasus läggs helt enkelt kasusets suffix till respektive genitivform.

Anmärkningar

redigera
  1. ^ Sistnämnda så kallad kort illativ. Exempel: linn 'stad', genitiv linna (med halvlångt n), illativ linna (med långt n).

Referenser

redigera
  1. ^ ”Estonian”. Ethnologue. http://www.ethnologue.com/18/language/est/. Läst 25 juli 2017. 
  2. ^ ”Estniska på Resan” (PDF). maj 2011. sid. 5. https://relgotland.files.wordpress.com/2011/05/svensk-estnisk-ordlista-tll-resan.pdf. Läst 25 juli 2017. 
  3. ^ [a b c] ”Estniska - Lingvopedia lingvo” (PDF). Lingvopedia. Impressum. Arkiverad från originalet den 20 september 2017. https://web.archive.org/web/20170920054555/http://lingvo.info/sv/lingvopedia/estonian. Läst 25 juli 2017. 
  4. ^ [a b c] Collinder (1945), s. 155.

Källförteckning

redigera

Externa länkar

redigera