Ernst Rietz

svensk språkforskare och präst i Svenska kyrkan.

Johan Ernst Rietz (uttalas [ri:ts]), född 6 september 1815 i Karlshamn, död 16 juli 1868 i Köpenhamn, var en svensk språkforskare och präst i Svenska kyrkan.

Johan Ernst Rietz
Född6 september 1815[1][2]
Karlshamns församling[1][2], Sverige
Död16 juli 1868[1] (52 år)
Köpenhamn
Medborgare iSverige
Utbildad vidLunds universitet[1]
SysselsättningPräst[1], filosof[1], språkvetare[1]
ArbetsgivareLunds universitet
MakaAnna Maria Hallberg
(g. 1841–)[1]
BarnErnst Rietz (f. 1847)
Axel Rietz (f. 1860)
SläktingarAllan Rietz
Emil Rietz
Aina Rietz
Torsten Rietz
Einar Rietz
Ingrid Rietz
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Rietz var tillförordnad professor vid Lunds universitet 1843–1851 och därefter kyrkoherde i Tygelsjö samt slutligen kontraktsprost i Oxie från 1860.

Under sin universitetstid utgav han en serie svenska medeltidsskrifter, av vilka större delen sedan samlades i Scriptores suecici medii ævi cultum culturamque respicientes (4 delar, 1842–50). Rietz utgav också Grunddragen av geografiens och geografiska upptäckternas historia (1842), Moralfilosofiens historia (1846) och Skånska skolväsendets historia (1848).

Det för eftervärlden viktigaste verket är emellertid Svenskt dialektlexikon. Ordbok öfver svenska allmogespråket, som utkom i två delar under åren 1862–1867. Det bygger på material insamlat av upptecknare över hela landet. Verket är unikt, och trots att det innehåller en del av senare forskning påvisade fel, så är det ändå ännu det enda dialektlexikon, som täcker hela Sverige.

Rietz var medlem av flera svenska och utländska vetenskapliga sällskap, ledamot av Nordstjärneorden och riddare av Dannebrogsorden. Det är dessa dekorationer i rangordning, som syns på porträttet av Rietz i Projekt Runebergs författarepresentation.[3] Svenska ordnar har högre rang än utländska, och därför är det Nordstjärneorden, som sitter närmast hjärtat, och Dannebrogsorden närmare den avbildades vänstra arm (heraldisk vänster, sinister), men från betraktaren sett till höger.

Ernst Rietz var son till skomakarmästaren Carl Fredrik Rietz (1792–1864) och barnmorskan Ulrika Eleonora, född Malmberg, (1792–1857).[4]:nr 10:1 och 10:2 Rietz var gift med Anna Maria, född Hallberg, (1818–74).[4]:nr 10:3:1 och 10:3:2 Han var far till Ernst och Axel Rietz samt farfar till Emil, Aina, Torsten, Allan, Einar och Ingrid Rietz.

Bibliografi redigera

Redaktörskap redigera

Se även redigera

Källor redigera

Noter redigera

Vidare läsning redigera

  • Dahl, Maria (1916). Af Johan Ernst Rietz' Dagbøger. København. Libris 2237046 
  • Ekholm, Gulli (2001). ”Johan Ernst Rietz - en lundensisk språkforskare”. Personhistorisk tidskrift (Krylbo : Personhistoriska samfundet, 1900-) 2001 (97 :1): sid. 57-65  : ill. ISSN 0031-5699. ISSN 0031-5699 ISSN 0031-5699.  Libris 3332567
  • Kallenberg, Maria Eleonora; f. Rietz (1915). Minnesord öfver prosten Johan Ernst Rietz, född den 6 september 1815, och hans broder kyrkoherden Fredrik Rud. Rietz, född den 6 september 1825. Sundsvall. Libris 2735025 
  • ”Prosten i Tygelsjö - en superkändis från 1800-talets mitt / Sigvard Tyge”. Från tid till annan : om livet i Oxie härad. Årsbok / Oxie härads hembygdsförening, 1400-0679 ; 2008. Malmö: Oxie härads hembygdsförening. 2008. sid. 71-77. Libris 11840818. ISBN 91-88228-15-0 
  • Reinhammar, Vidar (1998). ”Om J. E. Rietz och Svenskt dialekt-lexikon”. Svenska landsmål och svenskt folkliv (Uppsala : Kungl. Gustav Adolfs akademien, 1904-) 1997 (120),: sid. [7]-57. ISSN 0347-1837. ISSN 0347-1837 ISSN 0347-1837.  Libris 2454103
  • Rietz, Bertil (1990). Släkten Rietz : ättlingar till Johan Ernst Rietz och Fredrik Rudolf Rietz. [Helsingborg]: [B. Rietz]. Libris 938845 

Externa länkar redigera