Lars Kagg

Lars Kagg
Lars Kagg
	Lars Kagg; Målning från 1623 av Georg Günther Kräill
	Titlar
	Generalmajor
Tidsperiod	1635−1643
	Krigsråd
Tidsperiod	1636−1661
	Riksråd
Tidsperiod	1641−1661
	Generallöjtnant
Tidsperiod	1643−1661
	Fältmarskalk
Tidsperiod	1648−1661
	Friherre till Tohmajärvi
Tidsperiod	1651−1661
	Greve till Mariestad
Tidsperiod	1653−1661
	Sveriges riksmarsk
Tidsperiod	1660−1661
Företrädare	Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken
Efterträdare	Carl Gustaf Wrangel
	Militärtjänst
I tjänst för	Sverige; Nederländerna
Tjänstetid	1614−1661
Grad	Fältmarskalk
Slag/krig	Ingermanländska kriget Belägringen av Pskov; Andra polska kriget Slaget vid Wallhof; Slaget vid Danzig; Trettioåriga kriget Slaget vid Stralsund; Slaget vid Wansleben; Slaget vid Höxter; Slaget vid Rinteln; Slaget vid Oldendorf; Belägringen av Regensburg; Torstensonska kriget Horns krig; Slaget vid Ranängen; Karl X Gustavs andra danska krig Slaget vid Borge kyrka;
	Personfakta
Personnamn	Lars Kagg
Född	1 maj 1595; Örslösa församling, Skaraborgs län, Sverige
Nationalitet	Sverige
Död	19 november 1661 (66 år); Stockholm, Sverige
Begravd	Floda kyrka, Södermanland
	Släkt
Frälse/adelsätt	Kagg
Sätesgård	Fjellskäfte, Södermanland; Kaggeholm, Uppland; Sjötorp, Östergötland; Ramsjöholm, Jönköpings län
Far	Nils Mathisson Kagg
Mor	Brita Larsdotter Hård af Segerstad
	Familj
Gift	9 mars 1628; Mossebo, Rinna, Östergötland
Make/maka	Agneta Ribbing
	Vapensköld
	;

Lars Kagg, född 1 maj 1595 på godset Kiellstorp i Örslösa socken och Kållands härad i Skaraborgs län, död 19 november 1661 i Stockholm, var en svensk greve, militär och politiker; riksråd 1641, fältmarskalk 1648, riksmarsk 1660. Kagg deltog i slaget vid Oldendorf 1633.

Innehåll

BarndomRedigera

Lars Kagg var son till kammarherre Nils Mathisson Kagg till Kiellstorp och Brita Larsdotter Hård af Segerstad, 1553–1630. Han uppfostrades först i faderns hus, sedan hos Erik Ribbing på Vargarn i Lista socken, sin blivande svärfaders bror. Vid fjorton års ålder blev han tagen till hovet av Karl IX:s gemål drottning Christina och följde 1611 kronprinsen Gustaf Adolf och en del av armén till Småland. Kronprinsen, som endast var ett halvår äldre, visade därefter sin uppskattning genom att göra Kagg till sin liv- och kammardräng.

Militär karriärRedigera

Han antogs 1616 vid prins Moritz av Oraniens garde, och tjänade där i två år som gemen och ett år som gefreiter. Han blev därefter fänrik vid överste Herm. Franks regemente som ingick i kurfursten Fredriks av Pfalz trupper. År 1620 blev han fänrik vid Östgöta infanteriregemente och påföljande år kapten vid samma regemente. Redan 1625 blev han generaladjutant för hela infanteriet. År 1626 blev han vice ståthållare på Narva och Ivangorod.

Två år senare blev han överste för Jönköpings infanteriregemente för att 1631 bli kommendant i Brandenburg an der Havel, Rathenow och Spandau. År 1632 blev han guvernör över både staden Magdeburg och stiftet med samma namn. Senare samma år överste för livgardet och generalmajor under hertigen av Lüneburg.

Lars Kagg blev generalmajor vid svenska krigshären i Preussen den 27 april 1635 och samma dag utnämnd till överste för Västgöta infanteriregemente. År 1636 blev han krigsråd och 1639 häradshövding i Kinnevalds härad i Småland och 1640 häradshövding i Vadsbo härad i Västergötland.

FamiljRedigera

Kaggska gravkoret, Floda kyrka.

Han gifte sig 9 mars 1628 med Agneta Ribbing, dotter till riksrådet Lindorm Pedersson Ribbing. Äktenskapet blev barnlöst.^[1] Agneta Ribbings syster Brita var gift med riksrådet Johan Rosenhane. Kagg är begravd i det Kaggska gravkoret i Floda kyrka i Södermanland.