Gamlestaden, Göteborg

stadsdel och primärområde i Göteborg
(Omdirigerad från Gamlestan)

Gamlestaden (i folkmun "Gamlestan") är en stadsdel[1] och primärområde i stadsområde Nordost i Göteborgs kommun. Stadsdelen har en areal på 432 hektar.[2]

Gamlestaden, nr 40
Stadsdel
Helikopterbild med Artillerigatan till höger, Brahegatan i mitten och Skaragatan upp till vänster.
Helikopterbild med Artillerigatan till höger, Brahegatan i mitten och Skaragatan upp till vänster.
Land Sverige
Kommun Göteborgs kommun
Stad (tätort) Göteborg
Stadsområde Nordost
Distrikt Nylöse distrikt
Koordinater 57°43′40″N 12°0′23″Ö / 57.72778°N 12.00639°Ö / 57.72778; 12.00639
Area 432 hektar
Statistikkod primärområde 301, stadsdelsnummer 40
Se kartdata överlagrat på...
Google
Kartdata


Vy över Gamlestaden.
Vy längs med Artillerigatan österut, SKF syns till höger

Geografi

redigera

Gamlestaden ligger på Säveåns norra brink vid åns utlopp i Göta älv. Närmast älven ligger industriområdet Marieholm som i sin tur delas på längden av Marieholmsleden, E45. Öster därom ligger själva stadsbebyggelsen och SKF:s fabriksområde. SKF-området breder även ut sig på Säveåns södra brink.

De tre bergen som omger de ursprungliga delarna av Gamlestaden (läs Nya Lödöse), heter från söder räknat: Tingsberget (direkt öster om SKF:s anläggning), Forsaberget (direkt norr om SKF) och Spetalberget (direkt norr om Gamlestadsskolan).[3]

Historia

redigera

Bakgrund

redigera

Föregångaren till den nuvarande stadsdelen anlades 1473. Den gick då under namnet Nya Lödöse. Gamla Lödöse ligger i det som i dag är Lilla Edets kommun. Senare blev denna stadsbildning handelspartner till Lidköping.

När Göteborg grundades flyttades staden från Gamlestaden. En bit sydväst om stadsdelen ligger Skansen Lejonet som är ett försvarsverk som uppfördes samtidigt med Skansen Kronan i Haga.

Industrier och urbanisering

redigera

I och omkring stadsdelen finns det en hel del industrier. Mest känd är SKF:s huvudanläggning med dess vackra tegelsilhuett som pryder Gamlestadens centrum, vars spårvagnshållplats heter SKF. Stadsdelen präglades också av textilindustrin Gamlestadens Fabrikers AB. Bland övriga, nu försvunna, industrier kan nämnas Säfveåns AB som startade 1872. Man förädlade trävaror, främst lådämnen för export, men verksamheten gick sämre när modernare förpackninsmaterial tog över marknaden och företaget övertogs av SKF 1947. Vidare fanns bland annat repslagerier, stenindustri och en tvål- och såpfabrik.[4]

De bostadshus som idag präglar stadsbilden i Gamlestaden är byggda från 1910 och fram till 1960, det mesta enligt stadsplaneingengör Albert Lilienbergs stadsplan.[5] De ursprungliga landshövdingehusen i området byggdes när textilindustrin i Gamlestadens Fabriker och SKF etablerade sig, och behovet av arbetarbostäder ökade.[6]1950-talet kom de första utländska gästarbetarna till SKF och bosatte sig i stor utsträckning i Gamlestaden.

Under 1960- och 70-talens stora rivningsvåg var de gamla trähusen nära att rivas, men många räddades och restaurerades. De nyare husen i området har samma låghuskaraktär som de äldre och smälter på så vis in i miljön. Den gamla atmosfären har dröjt sig kvar, och stadsdelen utmärks idag av små butiker, kaféer och utsmyckade träfasader på de tidstypiska landshövdingehusen.[6]

I början av 1970-talet byggdes trafikmotet vid Gamlestadstorget, vilket då hade kostat cirka 40 miljoner kronor, och omfattade även delar av Alingsåsleden samt Gustavsplatsen. Trafikmotet är placerat på platsen för kyrkan i Nya Lödöse.[7] I anslutning till Gamlestaden byggs idag den nya Partihallsförbindelsen som ska förbinda E45 med E20 och avlasta E6:an.[8]

Gamlestadens närhet till Göteborgs centrum och karaktären på bebyggelsen, med dess landshövdingehus och stadsmässiga gatumiljö gör att stadsdelen anses ha en god potential. En rad nya projekt är planerade för området med bland annat nybyggnation av bostäder i Kviberg.[9][10][11]

Institutioner och platser

redigera

Bibliotek och museum

redigera
Huvudartikel: Gamlestadens bibliotek

1960 stod Medborgarhuset inklusive Gamlestadens bibliotek klart. I Gamlestaden finns sedan maj 2009 museet Nostalgicum; den permanenta utställningen skildrar 1950- och 1960-talen.

Gator, torg och kvarter

redigera

Dessa ligger helt eller delvis inom stadsdelen

  • Alekärrsgatan
  • Alelyckegatan
  • Ambrosiusgatan
  • Arfvidssonsgatan
  • Artillerigatan
  • Banérsgatan
  • Bassänggatan
  • Batterigatan
  • Brahegatan
  • Gamlestads Brygga
  • Gamlestads Torg[12]
  • Gamlestadsvägen
  • Lilla Waterloogatan
  • Lärje Bangårdsgata
  • Slakthuset
  • Slakthusmotet
  • Måns Bryntessonsgatan
  • Skaragatan
  • Ryttaregatan
  • Batterigatan
  • Holländaregatan
  • Holländareplatsen

Byggnadskvarter

redigera
  • 1 kv. Abborren
  • 2 kv. Gösen
  • 3 kv. Makrillen
  • 4 kv. Tonfisken
  • 5 kv. Stenbiten
  • 7 kv. Koljan
  • 8 kv. Vitlingen
  • 9 kv. Långan
  • 10 kv. Laken
  • 11 kv. Rödspottan
  • 12 kv. Helgeflundran
  • 13 kv. Sjötungan
  • 14 kv. Slätvaren
  • 15 kv. Braxen
  • 16 kv. Iden
  • 18 kv. Sutaren
  • 19 kv. Harren
  • 20 kv. Öringen
  • 22 kv. Sillen
  • 25 kv. Gäddan
  • 26 kv. Näbbgäddan
  • 27 kv. Ålen
  • 28 kv. Hajen
  • 30 kv. Piggvaren
  • 34 kv. Löjan
  • 35 kv. Forellen
  • 37 kv. Hornsimpan
  • 38 kv. Stensimpan
  • 39 kv. Slakthuset
  • 40 kv. Storspiggen
  • 46 kv. Rödingen
  • 49 kv. Malen
  • 50 kv. Siken
  • 51 kv. Havskatten
  • 52 kv. Lyrtorsken
  • 53 kv. Fjärsingen
  • 54 kv. Laxöringen
  • 56 kv. Norsen
  • 57 kv. Gärsen
  • 58 kv. Hajen
  • 59 kv. Stören
  • 60 kv. Bergtorsken[13]
  • 61 kv. Sandflundran
  • 63 kv. Sardinen
  • 64 kv. Rödfisken
  • 65 kv. Blåvittlingen
  • 66 kv. Pigghajen
  • 67 kv. Kummeln
  • 68 kv. Tånglaken
  • 71 kv. Fenknoten
  • 72 kv. Svärdfisken
  • 73 kv. Glansfisken
  • 74 kv. Flygfisken
  • 75 kv. Sågfisken
  • 76 kv. Rödknoten
  • 77 kv. Blåhajen
  • 78 kv. Blåsfisken
  • 79 kv. Vithajen

Nyckeltal

redigera
 
Primärområdets utsträckning.
 
Gamlestaden

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 301 Gamlestaden år 2021[14]
Gamlestaden Hela Göteborg
Folkmängd 11 109 587 549
Befolkningsförändring 2020–2021 +666 +4 493
Andel födda i utlandet 32,7 % 28,3 %
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar 46,2 % 38,1 %
Medelinkomst 279 000 kr 332 400 kr
Arbetslöshet 5,8 % 6,6 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 19,1 19,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 38,4 % 37,9 %
Andel bostäder byggda 1941–1950 26,6 %
Andel bostäder i allmännyttan 28,8 % 25,9 %
Antal färdigställda bostäder 2021 399
Andel bostäder i småhus 2,0 % 18,3 %

Stadsområdes- och stadsdelsnämndstillhörighet

redigera

Primärområdet tillhörde fram till årsskiftet 2020/2021 stadsdelsnämndsområdet Östra Göteborg och ingår sedan den 1 januari 2021 i stadsområde Nordost.[15]

Kända personer från Gamlestaden

redigera

Se även

redigera

Källor

redigera
  1. ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 10. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 ,
  2. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  3. ^ Göteborg förr och nu, Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie V, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1968, s. 10
  4. ^ Redbergslid med omnejd genom tiderna. (2., rev. och utök. uppl.). Göteborg: Gamla Redbergspojkar hembygds- och kamratförening. 1964. Libris 774597  s. 137-146.
  5. ^ Välkommen till Gamlestaden lundin.se
  6. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 april 2011. https://web.archive.org/web/20110426033932/http://www.poseidon.goteborg.se/sv/Soka_bostad/Bostadsomraden/Gamlestaden/. Läst 26 mars 2011. 
  7. ^ Det nya Gamlestadstorget, Göteborgs Gatukontor & Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1971
  8. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524204147/http://www.trafikverket.se/partihall. Läst 26 mars 2011. 
  9. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100703043326/http://www.kvibergsstaden.se/#. Läst 7 juni 2010. 
  10. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091013212601/http://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/dalis20.nsf/535e371e7fd657aec1256a5c0045675f/16c63ebdb6a104aec12570930040ce94!OpenDocument. Läst 7 juni 2010. 
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120307023618/http://www.gp.se/nyheter/1.111359-gamlestadstorget-kan-ta-ny-form. Läst 7 juni 2010. 
  12. ^ "Inom det omfattande nybyggnadsprogrammet i västra delen av Gamlestaden. Ny torgbildning i anslutning till resecentrum." Källa: Bilaga Namnberedningen 2013-05-29
  13. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220610085815/http://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Gamlestaden%20-%20Bost%C3%A4der%20mm%20i%20kv%20Makrillen-Plan%20-%20inf%C3%B6r%20antagande-Grundkarta/$File/04_Grundkarta.pdf?OpenElement. Läst 4 juli 2018. 
  14. ^ Göteborgsbladet 2022: SO1 Nordost. Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor.
  15. ^ ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 1 januari 2021. 

Vidare läsning

redigera
  • Andersson, Hans; Attman, Artur (1973). Nya Lödöse - Gamlestaden femhundra år. Göteborg: Göteborg-Gamlestadens rotaryklubb. Libris 792303 
  • Atlestam, Ingrid; Caldenby, Claes; Tiselius, Mårten (1993). Gamlestaden : historik och arkitekturguide. ByACTH : Byggnadsplanering, Arkitektur, Chalmers tekniska högskola, 0281-2215 ; 1993:6. Göteborg: Göteborgs stad, Kortedala, Chalmers tekn. högsk. Libris 1716849 
  • Berättelser från Gamlestaden : en stadsdels kulturarv i blickfånget. Göteborg: Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ. 2015. Libris 19114423. ISBN 9789198157802 
  • Bjur, Hans; Engström Krister (2018). Lilienbergs stad: Göteborg 1900-1930 (Första upplagan). Stockholm: Balkong. sid. 178–191. Libris 20872931. ISBN 978-91-87553-23-3 
  • Brinn så länge du lever! : en projektbeskrivning av och för Gamlestadsbor. Göteborg: Jan Bonander. 1987. Libris 649542 
  • Gamlestaden : strukturella förändringar och kulturarvsprocesser - en fallstudie. Curating the city, 1101-3303. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för kulturmiljövård. 2015. Libris 18580087. ISBN 9789188101013 
  • Jonsson, Oscar (1980). ”Hagahedens gamla skolor och Gamlestadens”. Göteborg förr och nu (Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund, 1960-) 1980 (14),: sid. 98-132 : ill.. ISSN 0348-2189. ISSN 0348-2189 ISSN 0348-2189.  Libris 3178628
  • Nyblom, Per-Olof; Nyblom, Åke; Forser, Tomas (1978). "Djävla tonfiskare" : samtal om våra liv. Liv i Sverige, 99-0139769-3. Stockholm: Författarförl. Libris 7596078. ISBN 91-7054-267-8 
  • Redbergslid med omnejd genom tiderna (2., rev. och utök. uppl.). Göteborg: Gamla Redbergspojkar hembygds- och kamratförening. 1964. Libris 774597 
  • Upptäck nordost : Gamlestaden, Kviberg, Utby, Kortedala, Bergsjön. Det moderna Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. 2006. Libris 10234157. ISBN 91-85488-90-9 
  • Rydholm, Claes (2015). Göteborgsadresser med betydelse - i stort och i smått: berättelser från dåtid till nutid. TNF-bok 186. [Stockholm]: Trafik-Nostalgiska Förlaget. sid. 30-31. Libris 17831487. ISBN 9789186853907 

Skönlitteratur

redigera
  • Ninnisdotter, Gun (1993). Bakgårdsblues. Göteborg: Lindelöw. Libris 7769268. ISBN 91-88144-12-7  - Roman som utspelar sig i Gamlestaden på 1960-talet.

Externa länkar

redigera