Johan Rosenhane (1611–1661)

svensk landshövding, riksråd och hovrättsråd (1611–1661)

Johan Rosenhane, född 16 februari 1611Torp i Husby-Oppunda socken, nuvarande Nyköpings kommun, död 3 juli 1661 på Ryd i Sankt Lars socken i Östergötland, var en svensk landshövding, riksråd och hovrättsråd. Han var bror till Schering, född 1609, och Gustaf Rosenhane, född 1619. Han blev jämte sin bror Gustaf 1654 utnämnd till friherre av Ikalaborg.

Johan Rosenhane
Friherre Johan Rosenhane
Titlar
Landshövding i Östergötlands län
Tidsperiod 1655-1658
Företrädare Axel Karlsson Sparre
Efterträdare Gustaf Kurck
Landshövding i Viborgs och Nyslotts län
Tidsperiod 1650-1655
Efterträdare Axel Axelsson Stålarm
Landshövding i Viborgs län
Tidsperiod 1645-1650
Företrädare Karl Mörner
Landshövding i Östergötlands län
Tidsperiod 1655
Företrädare Schering Rosenhane
Efterträdare Jakob Skytte
Personfakta
Född 16 februari 1611
Husby-Oppunda socken, Södermanland
Död 3 juli 1661 (50 år)
Sankt Lars socken, Östergötland
Frälse/adelsätt
Far Johan Rosenhane
Mor Carin Scheringsdotter
Familj
Make/maka Brita Ribbing
Barn Roderik
Vilmer
Brita
Carl
Adam
Linnert

ÄmbetsmanRedigera

Johan Rosenhane blev student i Uppsala 1625 och genomförde utrikes resor 1631–1636. Han tjänstgjorde därefter hos pfalzgreven Carl Gustaf, den blivande Carl X Gustaf, och åtföljde honom på hans utrikes resor 1638–1640.

Han blev vice landshövding i Östergötland 1643, underståthållare i Stockholm 1645 och landshövding i Viborgs län och Karelen senare samma år.

Han blev landshövding i Östergötland 1655 och riksråd 1658. Efter att samma år även blivit utnämnd till hovrättsråd lämnade han landshövdingeämbetet och avlade sin domared i hovrätten den 7 oktober.

StenhammarRedigera

Johan Rosenhanes morfar var befallningsmannen över Värmland, rikskammarrådet Schering Eriksson Arp, gift med Anna Olofsdotter Stengafvel. Han ägde Viks Säteri och Valinge herrgård i Stigtomta och dessutom Slädhammar, nuvarande Stenhammar, i Flens kommun. Han hade två döttrar, Carin och Margareta. Carin Scheringsdotter gifte sig 1606 med ståthållaren över Nyköpings slott och län, Johan Jöransson Rosenhane, 1571–1624. De fick två döttrar, Catharina och Märta, och dessutom tre söner enligt ovan.

Schering Eriksson dog 1596 och med honom utslocknar släkten Arp på manssidan. Efter Johan Jöranssons död 1624 övergår äganderätten till Slädhammar till sonen Johan Rosenhane. Den äldre brodern Schering fick Torp och brodern Gustaf fick Haneberg, systern Catharina fick Vik och systern Märta fick Nynäs gård i Visnums-Kils socken i sydöstra Värmland.

Johan Rosenhane lät bygga den nuvarande huvudbyggnaden 1658 och då ändrades också namnet. Arkitekt var troligen Jean de la Vallée. Slottet finns avbildat i Suecia antiqua. Vid reduktionen fick dock Johan Rosenhanes änka lämna Stenhammar.

FamiljRedigera

Johan Rosenhane gifte sig 1644 i Vadstena med Brita Ribbing, dotter till riksrådet Lindorm Pedersson Ribbing. Hon levde 1616-1681.

I äktenskapet föddes sex barn, varav en dotter och fem söner. Alla avled redan som barn. Den siste, Linnert, dog vid 17 års ålder under sin peregrinationsresa i Paris 1674.

KällorRedigera

Företrädare:
Schering Rosenhane
Landshövding i Östergötlands län
16431645
Efterträdare:
Jakob Skytte
Företrädare:
Axel Karlsson Sparre
Landshövding i Östergötlands län
16551658
Efterträdare:
Gustaf Kurck