Öppna huvudmenyn
Bjälboättens palats i Vadstena, byggt omkring 1250 av Birger jarl, 1346 skänkt till bygget av Vadstena kloster.

Kungsgårdar eller kungsladugårdar var gårdar på olika orter i ett land, vilka kungen hade till sitt förfogande för att på gårdens avkastning, in natura, kunna försörja sig och sin hird, sitt beridna följe. Skatt betalades ursprungligen enbart till krigsmakten.

Även husabyar hörde till kungaämbetet, men kan tidigare ha varit gamla stormansgårdar.

Motsvarigheten till kungsgårdar har funnits i många stater. I det tysk-romerska riket hade kejsaren tillgång till Pfalzer på olika platser i riket.

SverigeRedigera

Kungsgårdarna var Kronans egendom, som under äldre medeltid kallades Uppsala öd.

Tidigmedeltida kungadömen var kringresande till sin natur och kungsgårdarna fanns i olika landskap i landet. Till kungsgårdarna kom konungen ridande med hirden och hovet, för att inspektera egendom, utföra styrelseärenden och döma på räfst- och rättarting i landskapet, eller bara konsumera de magasinerade födoämnena.

Här var också platsen för konungens utsände, här fattades politiska och praktiska beslut. Kungen bevakade sina intressen med hjälp av fogdar, som residerade på kungsgårdar. Ofta fanns en marknadsplats i närheten. Ibland kunde också ett kloster byggas vid eller nära kungsgården. Något har emellertid kungsgårdarna skilt sig i olika landskap.

Under senare tid hade allmogen dagsverks- och byggnadsskyldighet på kungsgårdarna. Skyldigheten upphörde 1810.

I Västergötland fanns en indelning av landskapet i åtta bon – vart och ett med en kungsgård. Se Västergötlands bon.

I Hälsingelagen, som nedtecknades i början av 1300-talet, omnämns sex kungsgårdar i Norrland, belägna centralt i de viktigaste bygderna. Vid kungsgårdarna samlades skatteuppbörden in, varefter den transporterades ner till Stockholm. För kyrkans och kungens befattningshavare anlades Norrstigen som en riksväg längs Norrlandskusten, och kungsgårdarna placerades invid denna väg. En kungsgård var belägen i Norrstig i Säbrå i Ångermanland där Norrstigen nådde fram till kusten och blev tillgänglig för sjötransporter. Sjötransporterna var långt fram i modern tid mycket viktigare än de osäkra landtransporterna på dåliga och backiga vägar.

Idag förvaltas skogar med mera som hör till de kungsgårdar som fortfarande ägs av staten av Statens fastighetsverk. Intäkterna från egendomarna utgör en del av inkomsterna i statsbudgeten och riksdagen bestämmer i den hur dessa medel skall användas.[1]

NorrlandRedigera

 
Hälsingelagen nämner sex kungsgårdar och husabyar i stor-Hälsingland eller Mellannorrland, det vill säga dagens Hälsingland, Medelpad och Ångermanland. Gårdarna var placerade med regelbundna mellanrum på eller invid gamla centralorter längs den förhistoriska kustlandsvägen Norrstigen.

GästriklandRedigera

Hälsingland och MedelpadRedigera

MedelpadRedigera

ÅngermanlandRedigera

VästerbottenRedigera

SvealandRedigera

DalarnaRedigera

SödermanlandRedigera

NärkeRedigera

UpplandRedigera

StockholmRedigera

VästmanlandRedigera

GötalandRedigera

GotlandRedigera

HallandRedigera

VästergötlandRedigera

Huvudartikel: Västergötlands bon

SkåneRedigera

ÖlandRedigera

ÖstergötlandRedigera

FinlandRedigera

Fram till 1809, då Finland var en del av Sverige, anlade svenska kronan kungsgårdar också i den östra rikshalvan. Gustav Vasas program för avelsgårdar, som inleddes 1556, anses särskilt ha inspirerats av problem med att få fram tillräckliga förnödenheter till trupperna i det utdragna kriget mot Ryssland. Under ryska tiden fick kungsgårdarna fortsätta sin verksamhet, som underställdes länsguvernörerna, men arrendetiden ökades ända upp till 25 år.

BirkalandRedigera

Egentliga FinlandRedigera

KymmenegårdslänRedigera

NylandRedigera

SatakuntaRedigera

ÅlandRedigera

  • Grelsby kungsgård
  • Haga kungsgård
  • Germundö kungsgård

ÖsterbottenRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Mer om skogars och kungsgårdars förvaltning finns på denna sidaStatens fastighetsverks hemsida.
  2. ^ [a b] Grundberg, Leif (2006). Medeltid i centrum: europeisering, historieskrivning och kulturarvsbruk i norrländska kulturmiljöer; Doktorsavhandling. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, 0560-2416 ; 59. Studia archaeologica Universitatis Umensis, 1100-7028 ; 20. Umeå: Institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet. Libris länk. ISBN 91-7264-202-5 (inb.). http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-924 
  3. ^ Striden i Gestilren 1210.Varför? Vad hände? Och sen då? 2009, 280 sid.
  4. ^ Grimstorp i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  5. ^ Om Starby Kungsgård