Kungsgård
Kungsgårdar eller kungsladugårdar var gårdar på olika orter i ett land, vilka kungen hade till sitt förfogande för att på gårdens avkastning, in natura, kunna försörja sig och sin hird, sitt beridna följe. Skatt betalades ursprungligen enbart till krigsmakten. Kungsladugård kan också syfta på de jordbruk som fanns i anslutning till kungliga slott.


Även husabyar hörde till kungaämbetet, men kan tidigare ha varit gamla stormansgårdar.
Motsvarigheten till kungsgårdar har funnits i många stater. I det tysk-romerska riket hade kejsaren tillgång till Pfalzer på olika platser i riket.
SverigeRedigera
Kungsgårdarna var Kronans egendom, som under äldre medeltid kallades Uppsala öd.
Tidigmedeltida kungadömen var kringresande till sin natur och kungsgårdarna fanns i olika landskap i landet. Till kungsgårdarna kom konungen ridande med hirden och hovet, för att inspektera egendom, utföra styrelseärenden och döma på räfst- och rättarting i landskapet, eller bara konsumera de magasinerade födoämnena.
Här var också platsen för konungens utsände, här fattades politiska och praktiska beslut. Kungen bevakade sina intressen med hjälp av fogdar, som residerade på kungsgårdar. Ofta fanns en marknadsplats i närheten. Ibland kunde också ett kloster byggas vid eller nära kungsgården. Något har emellertid kungsgårdarna skilt sig i olika landskap.
Under senare tid hade allmogen dagsverks- och byggnadsskyldighet på kungsgårdarna. Skyldigheten upphörde 1810.
I Västergötland fanns en indelning av landskapet i åtta bon – vart och ett med en kungsgård. Se Västergötlands bon.
I Hälsingelagen, som nedtecknades i början av 1300-talet, omnämns sex kungsgårdar i Norrland, belägna centralt i de viktigaste bygderna. Vid kungsgårdarna samlades skatteuppbörden in, varefter den transporterades ner till Stockholm. För kyrkans och kungens befattningshavare anlades Norrstigen som en riksväg längs Norrlandskusten, och kungsgårdarna placerades invid denna väg. En kungsgård var belägen i Norrstig i Säbrå i Ångermanland där Norrstigen nådde fram till kusten och blev tillgänglig för sjötransporter. Sjötransporterna var långt fram i modern tid mycket viktigare än de osäkra landtransporterna på dåliga och backiga vägar.
Idag förvaltas skogar med mera som hör till de kungsgårdar som fortfarande ägs av staten av Statens fastighetsverk. Intäkterna från egendomarna utgör en del av inkomsterna i statsbudgeten och riksdagen bestämmer i den hur dessa medel skall användas.[1]
NorrlandRedigera
GästriklandRedigera
- Kungsgården, Hedesunda
- Kungsgården, Österfärnebo
- Kungsgården, Ovansjö
- Valls kungsladugård, Valbo socken
Hälsingland och MedelpadRedigera
- Kungsgården, Norrala, i Norrala socken i dagens Södra Hälsingland
- Kungsgården, Hög i Högs socken
- Hög på Norrstigen, som traditionellt identifierats med den nutida byn Kungsgården i Jättendals socken i norra Hälsingland), har på senare tid associerats till Kvissle/Nolby i Njurunda socken, i Medelpad[2]
MedelpadRedigera
- Näs, det vill säga nuvarande Kungsnäs i Selångers socken (Medelpad)
- Eventuellt avsåg Hög på Norrstigen Kvissle/Nolby[2]
ÅngermanlandRedigera
- Kutby eller Kutuby, identifierad till Kungsgården, Kramfors kommun i Bjärtrå socken
- Norrstigs kungsgård i Säbrå socken
VästerbottenRedigera
- Uma kungsgård (dock ej under medeltiden)
SvealandRedigera
DalarnaRedigera
- Säter var kungsgård och blev stad 1642
- Näs kungsgård i Hedemora
- Husby kungsgård i Hedemora
- Garpenbergs herrgård, tidigare Garpenbergs kungsgård
SödermanlandRedigera
- Hundhammar blev kungsgård på 1200-talet under Magnus Ladulås
- Väderbrunn
- Stora Kungsladugården
- Kungsbergs kungsgård
NärkeRedigera
- Karlslunds herrgård utanför Örebro
UpplandRedigera
- Föresäng utanför Uppsala
- Gästre i Simtuna härad, Frösthults socken i Uppland [3]
- Hallkved i Funbo socken i Uppsala kommun
- Håtuna kungsgård utanför Sigtuna
StockholmRedigera
- Alsnöhus vid Hovgården på Adelsö, troligen anlagd före år 700
- Drottningholms kungsgård (hette före ca 1550 Torvesund.)
- Haga
- Husby gård
- Karlbergs slott
- Kaknäs
- Kungsberga
- Medelby
- Svartsjö
- Unnanrör
- Vädla
- Skällnora
VästmanlandRedigera
GötalandRedigera
GotlandRedigera
HallandRedigera
SkåneRedigera
- Alnarps kungsgård
- Borrby kungsgård
- Bäckaskogs kungsgård
- Dalby kungsgård
- Flyinge kungsgård
- Herrevadskloster
- Hjälmshults kungsgård, Helsingborgs kommun
- Ivö kungsgård
- Lillö kungsgård
- Lövestads kungsgård
- Norra Sandby kungsgård
- Rebbelsberga kungsgård
- Remmarlövs kungsgård
- Svabesholm kungsgård
- Tommarps kungsgård
- Vens kungsgård
SmålandRedigera
- Tuna Kungsgård, Misterhult
- Strömsrum
VästergötlandRedigera
- Alvhems kungsgård, Ale kommun
- Eriksberg, Herrljunga kommun
- Ettak. Tidaholms kommun
- Grimstorp, Sandhems socken, Mullsjö kommun[4]
- Götala kungsgård, länsresidens mellan 1612 (när danskar ödelade Skaraborgs slott) och 1660 när residenset flyttades till Mariestad
- Hjälmareds kungsgård, Alingsås kommun
- Höjentorps kungsgård, Skara kommun
- Kastellgårdens kungsgård, Göteborgs kommun och Kungälvs kommun
- Kungslena kungsgård, Tidaholms kommun
- Longs kungsgård, Vara kommun
- Läckö kungsgård, Lidköpings kommun
- Orreholmens kungsgård, Falköpings kommun
- Rackeby kungsgård, Lidköpings kommun
- Restads kungsladugård, Vänersborgs kommun
- Skalunda kungsgård, Lidköpings kommun
- Älvsborgs Kungsladugård, Göteborgs kommun
ÖlandRedigera
ÖstergötlandRedigera
FinlandRedigera
Fram till 1809, då Finland var en del av Sverige, anlade svenska kronan kungsgårdar också i den östra rikshalvan. Gustav Vasas program för avelsgårdar, som inleddes 1556, anses särskilt ha inspirerats av problem med att få fram tillräckliga förnödenheter till trupperna i det utdragna kriget mot Ryssland. Under ryska tiden fick kungsgårdarna fortsätta sin verksamhet, som underställdes länsguvernörerna, men arrendetiden ökades ända upp till 25 år.
BirkalandRedigera
Egentliga FinlandRedigera
KymmenegårdslänRedigera
NylandRedigera
- Borgå kungsgård
- Esbo kungsgård
- Ekenäs kungsgård
- Helsingfors kungsgård
- Laxpojo kungsgård och avelsgård
SatakuntaRedigera
ÅlandRedigera
- Grelsby kungsgård
- Haga kungsgård
- Germundö kungsgård
ÖsterbottenRedigera
- Korsholms kungsgård och avelsgård
- Pinnonäs avelsgård
Se ävenRedigera
KällorRedigera
- ^ Mer om skogars och kungsgårdars förvaltning finns på denna sida på Statens fastighetsverks hemsida.
- ^ [a b] Grundberg, Leif (2006). Medeltid i centrum: europeisering, historieskrivning och kulturarvsbruk i norrländska kulturmiljöer; Doktorsavhandling. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, 0560-2416 ; 59. Studia archaeologica Universitatis Umensis, 1100-7028 ; 20. Umeå: Institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet. Libris länk. ISBN 91-7264-202-5 (inb.). http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-924
- ^ Striden i Gestilren 1210.Varför? Vad hände? Och sen då? 2009, 280 sid.
- ^ Grimstorp i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Fem kungsgårdar blir byggnadsminnen
- ^ Om Starby Kungsgård