Öppna huvudmenyn
Strömsrums herrgård.

Strömsrum är en herrgård belägen vid Alsteråns mynning i Ålem i Mönsterås kommun.

Gården har specialiserat sig på mjölkproduktion och är idag en ekologisk mjölkgård med rasen svensk röd och vit boskap "SRB".

Innehåll

Corps-de-logiRedigera

Strömsrums corps-de-logi är ett verk av den forna timmermanna-konsten med sina timrade två våningar från 1761 med ett högt valmat mansardtak. Det nuvarande "Träslottet" uppfördes av friherre och landshövdingen Carl Rappe. Huset sägs vara byggt på grunden av ett hus från 1600-talet, då i en våning och med 4 kammare och 1 sal. Huvudbyggnaden var under en tid gulockramålad (kanske ursprungligen), troligtvis för att efterlikna ett stenhus såsom många andra hus på 1700-talet.

FlyglarnaRedigera

Herrgården hade två flyglar mittemot varandra på vardera sidan av gårdsplanen. Den norra flygeln brann ner 1922. Flyglarna är idag gulmålade, tidigare var de omålade (bruna).[1]

 
Huvudbyggnad med båda flyglarna.

KastalernaRedigera

Nere vid Alsteråns mynning finns resterna av några kastaler från tiden 1100–1300. Tornen användes troligen till att bevaka de jordbruksmarker som fanns i Ålems socken utmed vattnet. På utmätningar har det visat sig att det finns en sträng av stenar över en smal passage av ån, denna har troligen tjänat som mur där endast en liten del av ån lämnats öppen för de båtar som beviljades att få passera.[2] På Kastellholmen finns ruinen efter tvåkastaler. Dessa kastalers koppling till Strömsrum är osäker. Vissa antar att de tillkommit redan på 1100-talet på kungligt initiativ i ett led att skapa ett kustförsvar, andra att de tillkommit för att skydda utskeppingshamnen vidPata, ytterligare andra att de fungerat som sätesgården i Strömsrums befästa tillflyktsort.[3]

DanskarnaRedigera

Som på många ställen i bygden har danskarna plundrat och bränt ner hela gården ett par gånger (1502 och 1566).

HistoriaRedigera

Strömsrum omnämns första gången 1312 då Ingrid Svantepolksdotter pantsatte en gård i Strömsrum för att lösa olika testamentsgåvor. 1438 omtalas väpnaren Peder Niklisson i Strömserum, antingen som förvaltare eller som ägare av någon av de mindre gårdar som Strömsrum då skall ha bestått av. 1453 ärvde Birgitta Stensdotter (Bielke) Strömsrum med alla underlydande gods vid arvskifte med systern Katarina och halvbrodern Karl Knutsson efter föräldrarna Sten Turesson och Margareta Karlsdotter (Sparre av Tofta).[4]

På en lapp, troligen från 1470-talet instucken i en räkenskapsbok för sätesgården Fågelvik i Tjust, som Kristina Karlsdotter ärvt efter sin far Karl Knutsson (Bonde), finns en anteckning: "Item till minnes om 160 nobler, som min far, Gud hans själ nåde, löste Strömserum och Strömserums ägor igen av herr Nils arvingar. "Min far" torde vara Karl Knutsson och "herr Nils" Nils Erengislesson. 1472 ärvde Sten Sture den äldre Strömserum efter sin mor. 1502 uptas Strömserum som huvudgård i Sten Stures jordebok och var då uppdelad på två större samt fyra mindre gårdar samt en hage. 1506 uppges Strömsrum ha blivit bränt av danska trupper.[4]

1515 omtalas Strömsrums kapell i en förteckning över kapell i Linköpings stift, där själavård inte fick utövas. På 1550-talet omtalas en kaplan på gården. 1523 förlänade Gustav Vasa Strömsrum till Lars skrivare. Uppenbarligen hade Strömsrum då på något sätt blivit indraget till kronan. 1552 skrev Gustav Vasa till Åke Bengtsson (Färla) att han ville byta till sig Åkes gård i Strömsrum och andra gårdar som adelsmän hade där. Av Strömsrums gårdar tillhörde enligt årliga räntan 1553 tre mantal Lars Turesson (Tre Rosor), ett mantal Klas Åkesson (Tott), ett mantal Åke Bengtsson (Färla) och ett mantal Anna Klemetsdotter (Hogenskild).[4]

I samband med Gustav Vasas övertagande av gården avhystes frälsebönderna och Strömsrum förvandlades till avelsgård, 1553-54 byggdes lada, fähus, stall, spannmålshus och fyra sytgor, och därefter börjar man på Castellholm uppföra den stora byggningen på gården.[4]

Senare tillhörde den ätten Sture[vem?]. På 1500-talet ägdes den därefter av Johan III och sedan Hertig Johan som ägde den till sin död.Gustav II Adolföverlät egendomen till sin lärareJohan Skytte1622. 1690 genomKarl IX:s reduktion blev godset indraget till kronan. Det förpantades senare av ättenBielke. Från 1760 började Carl Rappe att arrendera Strömsrum, Gården köptes av kronan1771 och innehavs fortfarande av släktenRappe

Sjöröveri på 1500-taletRedigera

Gustav II Adolf överlät egendomen till sin lärare Johan Skytte 1622. Gustav Adolf Skytte, Johan Skyttes sonson född 1637, nyttjade slottet som bas för sitt, systern Annas och svågern Gustaf Drakes (Hagelsrum) sjöröveri på Östersjön 1657–1661. Denna verkliga historia har Viktor Rydberg fritt skildrat i Fribytaren på Östersjön (1857). Gustaf Adolf Skytte arkebuserades tidigt på morgonen den 27 april 1663 på Jönköpings torg.

TrädgårdenRedigera

Trädgården bestod tidigare av en äppel- och päron-odling men denna las ner i mitten av 1900-talet. Nedanför trädgården ligger en stor engelsk park, som genomflytes av Alsterån och numera sträcker sig halvvägs ned till havet. Enligt texter har den en gång i tiden sträckt sig hela vägen ner till havet.

 
Strömsrums trädgård mitten på 1900-talet.

Se ävenRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Om branden 1922”. http://monsterasbloggen.blogspot.com/2011/01/stromsrum-nara-bli-lagornas-rov-1922.html. 
  2. ^ Läs mer här: http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_273
  3. ^ Det medeltida Småland - En arkeologisk guidebok, Martin Hansson s. 84-85.
  4. ^ [a b c d] Det medeltida Sverige, 4:2 Handbörd och Stranda, s. 296-298