Strömsrums herrgård.

Strömsrum är en herrgård belägen vid Alsteråns mynning i Ålem i Mönsterås kommun.

Gården har specialiserat sig på mjölkproduktion och är idag en ekologisk mjölkgård med rasen svensk röd och vit boskap "SRB".

Corps-de-logiRedigera

Strömsrums corps-de-logi är ett verk av den forna timmermanna-konsten med sina timrade två våningar från 1761 med ett högt valmat mansardtak. Det nuvarande "Träslottet" uppfördes av landshövdingen friherre Carl Rappe. Huset sägs vara byggt på grunden av ett hus från 1600-talet, då i en våning och med 4 kammare och 1 sal. Huvudbyggnaden var under en tid gulockramålad (kanske ursprungligen), troligtvis för att efterlikna ett stenhus såsom många andra hus på 1700-talet.

FlyglarnaRedigera

Herrgården hade två flyglar mittemot varandra på vardera sidan av gårdsplanen. Den norra flygeln brann ner 1922. Flygeln som finns kvar är gulmålad, tidigare var de omålade (bruna).[1]

 
Huvudbyggnad med båda flyglarna.

KastalernaRedigera

Nere vid Alsteråns mynning finns resterna av några kastaler från tiden 1100–1300. Tornen användes troligen till att bevaka de jordbruksmarker som fanns i Ålems socken utmed vattnet. På utmätningar har det visat sig att det finns en sträng av stenar över en smal passage av ån, denna har troligen tjänat som mur där endast en liten del av ån lämnats öppen för de båtar som beviljades att få passera.[2] På Kastellholmen finns ruinen efter två kastaler. Dessa kastalers koppling till Strömsrum är osäker. Vissa antar att de tillkommit redan på 1100-talet på kungligt initiativ Knut Eriksson[3] i ett led att skapa ett kustförsvar, andra att de tillkommit för att skydda utskeppingshamnen vid Pata, ytterligare andra att de fungerat som sätesgården i Strömsrums befästa tillflyktsort.[4]

ÄgarlängdRedigera

Innan 1300 Ägdes av Knut Valdemarsson av Danmark 1205-1260 som ärvde det av sin sin far Valdemar Sejr 1170-1241 alternativt Helena Guttormsdotter då de efter Helenas död överlämnar alla sina gods i Sverige till sonen Knut och gör honom hertig av Blekinge och Reval[5][6] Helena hade betydande markinnehav [6] Helena var dotter åt Guttorm Jarl som var son till Sverker den äldre.

1242 Skriver Svantepolk Knutsson att ett kloster byggts till i Oknebäck för att fattiga och sjuka människor skall försörja sig av guds allmosor.[7]

1292 Svantepolk (Knutsson) död 1310 genomför ett jordabyte. ”lilla Oknebäck” förutom de tre öarna ”oknø”, ”løuo” och ”wæderø”(väderön, senare del av gården Strömsrum).[8] Denna handling gör att det är lätt att tro att gården ägdes vid denna tid av Svantepolk då han enligt källor ägde mark i socknen[9].

1312 omnämns Strömsrum första gången då Ingrid Svantepolksdotter pantsatte en gård i Strömsrum för att lösa olika testamentsgåvor.[10]

Hinner Knut Folkesson ärva gården efter sin mor Ingrid då Knut hinner dö innan sin mor?

Efter detta ärvs gården med sannolikhet av Knuts och Margareta Tyrgilsdotter (Tyrgils Knutssons ätt) dotter Birgitta Knutsdotter (Algotssönernas ätt) död 1381 gift med Magnus Gislesson (Sparre av Aspnäs) död 1373[11]

Ärvs gården med sannolikhet genom Helena Magnusdotter (Sparre av Aspnäs) och Arvid Gustavsson (Sparre av Vik)

ca 1381 ärver med sannolikhet Margareta Arvidsdotter (Sparre) död 1415 (Helena Magnusdotter och Arvids dotter) gift med Ture Bengtsson (Bielke) död 1414

ca1415 ärver med sannolikhet Sten Turesson död 1431 (Margareta och Tures son) gift med Margareta Karlsdotter (Sparre av Tofta) död 1429

1438 omtalas väpnaren Peder Niklisson i Strömserum, antingen som förvaltare eller av någon av de mindre gårdar som Strömsrum då skall ha bestått av.

1453 ärvde Birgitta Stensdotter (Bielke)(farmors mor till Gustav Vasa) Strömsrum med alla underlydande gods vid arvskifte med systern Katarina och halvbrodern Karl Knutsson efter föräldrarna Sten Turesson och Margareta Karlsdotter (Sparre av Tofta).[12]

På en lapp, troligen från 1470-talet instucken i en räkenskapsbok för sätesgården Fågelvik i Tjust, som Kristina Karlsdotter ärvt efter sin far Karl Knutsson (Bonde), finns en anteckning: "Item till minnes om 160 nobler, som min far, Gud hans själ nåde, löste Strömserum och Strömserums ägor igen av herr Nils arvingar. "Min far" torde vara Karl Knutsson och "herr Nils" Nils Erengislesson. Även tolkningar att det står herr Axils arvingar som skulle då vara Axel Pedersen (Tott).

Sten Sture den äldre ärver Strömserum efter sin mor Birgitta.

1466 Ingeborg Åkesdotter (Tott) gifte sig med riddaren Sten Sture. Bruden får Strömserum i morgongåva

1502 uptas Strömserum som huvudgård i Sten Stures jordebok som ingår i hans morgongåva till Ingeborg och var då uppdelad på två större samt fyra mindre gårdar samt en hage[12].

1515 omtalas Strömsrums kapell i en förteckning över kapell i Linköpings stift, där själavård inte fick utövas. Kapellet döms ut i samband med reformationen [13]

1523 förlänade Gustav Vasa Strömsrum till Lars skrivare. Troligtvis ärvde Gustav Vasa gården genom Sten Sture d.ä genom Erik Johansson Vasa

1524 försökte Gustav Vasa stoppa den olaga handeln i Pataholm, men under 1600-talet reglerades köpenskapen genom att Pataholm fick rättigheter som lydköping under Kalmar.

1550-talet omtalas en kaplan på gården.

1552 skrev Gustav Vasa till Åke Bengtsson (Färla) att han ville byta till sig Åkes gård i Strömsrum och andra gårdar som adelsmän hade där. Av Strömsrums gårdar tillhörde enligt årliga räntan 1553 tre mantal Lars Turesson (Tre Rosor), ett mantal Clas Åkesson (Tott), ett mantal Åke Bengtsson (Färla) och ett mantal Anna Klemetsdotter (Hogenskild).[12]

I samband med Gustav Vasas övertagande av gården avhystes frälsebönderna och Strömsrum förvandlades till avelsgård och tidigare prästgården läggs öde[12]

1553-54 byggdes lada, fähus, stall, spannmålshus och fyra sytgor, och därefter börjar man på Castellholm uppföra den stora byggningen på gården.[12]

1560 dör Gustav I

1571 Byggs en ny prästgård på tidigare Strömsrums mark, Skamrum (nu Hedersrum) [12]

1572 Löses den av sonen Johan III[12]

1592 Ärvs den av sonen Hertig Johan

1611 Får Maria Elisabeth gården

1618 Kusin Gustav II Adolf. Eftersom de (Maria och Johan) dog barnlösa ärver Gustav II Adolf gården genom sin tidigare avlidna far Karl IX.

1622 Sålde Gustav II Adolf egendomen till sin lärare Johan Skytte. Ägs sedan av Jakob Skytte som dör på gården 1654.

1666 säljer Maria Skytte till Gustaf Adam Banér [14][15]

1690 genom Karl XI:s reduktion blev godset indraget av samma Maria Skytte då änka till kronan.

1703 förpantades gården av greve Ture Bielke som arrenderade gården av kronan.

1759 började Carl Rappe att arrendera Strömsrum,

1762 köptes det av kronan och innehavs fortfarande av släkten Rappe

Sjöröveri på 1600-taletRedigera

Gustav Adolf Skytte, Johan Skyttes sonson född 1637, nyttjade gården som bas för sitt, systern Annas och svågern Gustaf Drakes (Hagelsrum) sjöröveri på Östersjön 1657–1661.[16] Denna verkliga historia har Viktor Rydberg fritt skildrat i Fribytaren på Östersjön (1857). Gustaf Adolf Skytte arkebuserades tidigt på morgonen den 27 april 1663 på Jönköpings torg. Vidare läsning kan göras i Kapare och pirater av Lars Wolke

KrigRedigera

Gården brändes under Avsättningskriget mot kung Hans 1502, Av Jens Holgersen Ulfstand 1506[12][17], Kalmarkriget 1612 och Skånska kriget den 20 august 1677 admiral Juel , Stora nordiska kriget 1717 Av danska generalen Tordenskjöld.

EriksgataRedigera

Gården har tagit emot många kungliga besök

7 oktober 1673 gör Karl XI ett besök under sin Eriksgata[18]

5 mars 2013 gör Carl XVI Gustaf ett besök under sin Eriksgata[19]

TrädgårdenRedigera

Trädgården bestod tidigare av en äppel- och päron-odling men denna las ner i mitten av 1900-talet. Nedanför trädgården ligger en stor engelsk park, som genomflytes av Alsterån och numera sträcker sig halvvägs ned till havet. Enligt texter har den en gång i tiden sträckt sig hela vägen ner till havet.

 
Strömsrums trädgård mitten på 1900-talet.

Se ävenRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Om branden 1922”. http://monsterasbloggen.blogspot.com/2011/01/stromsrum-nara-bli-lagornas-rov-1922.html. 
  2. ^ Läs mer här: http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_273
  3. ^ ”Knut Eriksson - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11661. Läst 12 januari 2020. 
  4. ^ Det medeltida Småland - En arkeologisk guidebok, Martin Hansson s. 84-85.
  5. ^ Bricka, Carl Frederik. ”272 (Dansk biografisk Lexikon / IX. Bind. Jyde - Køtschau)” (på da). runeberg.org. http://runeberg.org/dbl/9/0274.html. Läst 12 januari 2020. 
  6. ^ [a b] ”19 (Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tjuguförsta delen)”. runeberg.org. http://runeberg.org/antiqtid/21/0430.html. Läst 12 januari 2020. 
  7. ^ WIESELGREN, Peter (1832) (på la). Præs. De Claustris Suio-Gothicis, disquisitio historico ecclesiastica, cum thesibus varii argumenti theologicis ... Resp. J. A. Cederschold, ... J. A. Bäcklund, etc. sid. 50-51. https://books.google.se/books?id=1jhfAAAAcAAJ&pg=RA1-PA50&lpg=RA1-PA50&dq=Norrobygd&source=bl&ots=Pe9oBnWKhO&sig=ACfU3U04PglxtgItw9ldUJ7ZbHGnoqD8ZA&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwjqksXlwP7mAhWBvosKHRmmB4EQ6AEwBHoECAkQAQ#v=onepage&q=Norrobygd&f=false. Läst 12 januari 2020 
  8. ^ Riksarkivet. ”Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=+Knutsson,+Svantepolk+&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=7&postid=sdhk_1572&tab=post&FacettState=undefined:c%7C#tab. Läst 12 januari 2020. 
  9. ^ ”Skarsholmsätten - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Skarsholms%C3%A4tten. Läst 12 januari 2020. 
  10. ^ Riksarkivet. ”Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Brynolf+Algotsson&page=63&postid=sdhk_2515&tab=post#tab. Läst 11 januari 2020. 
  11. ^ ”Sparre av Aspnäs, släkt”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/6228. Läst 11 januari 2020. 
  12. ^ [a b c d e f g h] Det medeltida Sverige, 4:2 Handbörd och Stranda, s. 296-298
  13. ^ Småland, Gottland och Öland. Eckstein. 1832. https://books.google.se/books?id=51tfAAAAcAAJ&pg=PA575&dq=str%C3%B6msrum&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwiMg4i_0PzmAhU2wcQBHe-NCAsQ6AEIMjAB#v=onepage&q=str%C3%B6msrum&f=false. Läst 11 januari 2020 
  14. ^ Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige. Expeditionen af Konversations-lexikon. 1864. https://books.google.se/books?id=jLcXAAAAYAAJ&pg=RA1-PA342&dq=str%C3%B6msrum&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwiMg4i_0PzmAhU2wcQBHe-NCAsQ6AEIKTAA#v=onepage&q=str%C3%B6msrum&f=false. Läst 11 januari 2020 
  15. ^ ”Gustaf Adam (Johansson) Banér”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/19036. Läst 11 januari 2020. 
  16. ^ ”342 (Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S)”. runeberg.org. http://runeberg.org/hgsl/6/0344.html. Läst 8 januari 2020. 
  17. ^ Riksarkivet. ”Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=str%C3%B6mserum&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=1&postid=sdhk_35421&tab=post&FacettState=undefined:c%7C#tab. Läst 12 januari 2020. 
  18. ^ Rystad, Göran (2015-02-03). Karl XI: En biografi. Svenska Historiska Media Förlag AB. ISBN 978-91-87263-06-4. https://books.google.se/books?id=t-d4BgAAQBAJ&pg=PT30&dq=str%C3%B6msrum&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwiMg4i_0PzmAhU2wcQBHe-NCAsQ6AEITDAE#v=onepage&q=str%C3%B6msrum&f=false. Läst 11 januari 2020 
  19. ^ ”Kungaparet i Kalmar län - se film här - Sveriges Kungahus”. www.kungahuset.se. https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/aktuellahandelser/2013/aktuellt2013januarimars/kungaparetikalmarlansefilmhar.5.4ea495e313c19c119aa2e34.html. Läst 11 januari 2020. 
  20. ^ Riksarkivet. ”Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=str%C3%B6mserum&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=959&FacettState=undefined:c%7C&postid=Mpo_22153&tab=post#tab. Läst 12 januari 2020.