Öppna huvudmenyn

Förstakammarvalet i Sverige 1898

Förstakammarvalet i Sverige 1898 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1898 fanns det totalt 928 valmän, varav 907 deltog i valet.

Förstakammarvalet i Sverige 1898
Sverige
← 1897 16 september till 20 december 1898 1899 →

20 av 150 mandat i Sveriges riksdags första kammare
  Första parti Andra parti
  Patrik Reuterswärd 1959.JPG Ehrenheim, Pehr Jakob von 1905.jpg
Ledare Patric Reuterswärd Pehr von Ehrenheim
Parti Protektionistiska partiet Första kammarens minoritetsparti
Ledarens valkrets Västmanlands läns valkrets Uppsala läns valkrets
Erhållna mandat 98 29
Mandatförändring 2 1

Statsminister före valet

Erik Gustaf Boström
Protektionistiska partiet

Ny statsminister

Erik Gustaf Boström
Protektionistiska partiet

I Stockholms stads valkrets ägde valet rum den 16 september. I Södermanlands läns valkrets, Östergötlands läns valkrets, Älvsborgs läns valkrets, halva Skaraborgs läns valkrets, Värmlands läns valkrets, Gävleborgs läns valkrets och halva Norrbottens läns valkrets ägde valet rum den 20 september. I Hallands läns valkrets, Västernorrlands läns valkrets och andra halvan av Norrbottens läns valkrets ägde valet rum den 21 september. I Kopparbergs läns valkrets ägde valet rum den 26 september. I Gotlands läns valkrets, Kristianstads läns valkrets och Malmöhus läns valkrets ägde valet rum den 27 september och i andra halvan av Skaraborgs läns valkrets ägde valet rum den 20 december.

ValresultatRedigera

Parti Röster [1] Valda Mandatfördelning
FK 1898 FK 1899 +/-
Protektionistiska partiet 587 13 96 98 +2
Minoritetspartiet 149 3 28 29 +1
Partilösa 239 4 26 23 -3
Övriga 239 0 0 0 +-0
Totalt 1 214 20 150 150 +-0

Det protektionistiska partiet behöll alltså egen majoritet.

Invalda riksdagsmänRedigera

KällorRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.