Öppna huvudmenyn

Skaraborgs läns valkrets var en valkrets i Sveriges riksdag till första kammaren 1867–1970 och andra kammaren 1922–1970 samt i enkammarriksdagen 1971–1998.

Innehåll

Första kammarenRedigera

I första kammaren var Skaraborgs län en egen valkrets under hela kammarens existens 18671970. Antalet mandat var från början sju, ökades till åtta 1868 men sänktes till sju 1905, sex 1917 och fem 1952. I september 1910 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden.[1]

Riksdagsledamöter i första kammarenRedigera

1867–1911 (successivt förnyade mandat)Redigera

1912–1917Redigera

1918–lagtima riksmötet 1919Redigera

Urtima riksmötet 1919–1921Redigera

1922–1927Redigera

1928–1935Redigera

1936–1943Redigera

1944–1951Redigera

1952–1959Redigera

1960–1967Redigera

1968–1970Redigera

Andra kammarenRedigera

Skaraborgs läns valkrets var även en valkrets till andra kammaren under perioden 19221970. Fram till 1921 var Skaraborg indelat i olika valkretsar, under perioden med majoritetsval 18661911 i kretsar med ett mandat vardera.

När de första valen till andra kammaren förrättades 1866 utgjordes landsbygden av (från väster till öster) Åse, Viste, Barne och Laske domsagas valkrets, Kinnefjärdings, Kinne och Kållands domsagas valkrets, Skånings, Vilske och Valle domsagas valkrets, Vartofta och Frökinds domsagas valkrets, Gudhems och Kåkinds domsagas valkrets, Vadsbo södra domsagas valkrets samt Vadsbo norra domsagas valkrets. Städerna var indelade i Mariestads, Skara och Skövde valkrets samt Lidköpings, Falköpings och Hjo valkrets. Från och med 1896 års val ändrades stadsvalkretsarna till Mariestads, Skövde och Falköpings valkrets samt Lidköpings, Skara och Hjo valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i andrakammarvalet 1911 avskaffades samtliga äldre valkretsar och Skaraborgs län indelades i Skaraborgs läns norra valkrets och Skaraborgs läns södra valkrets, vardera med fem mandat. Vid andrakammarvalet 1921 förenades slutligen hela länet till en samlad valkrets. Antalet mandat var tio i valet 1921, därefter nio i valen 19241944, åtta i valen 19481964 och slutligen sju i valet 1968.

Riksdagsledamöter i andra kammarenRedigera

1922–1924Redigera

1925–1928Redigera

1929–1932Redigera

1933–1936Redigera

1937–1940Redigera

1941–1944Redigera

1945–1948Redigera

1949–1952Redigera

1953–1956Redigera

1957–första riksmötet 1958Redigera

Andra riksmötet 1958–1960Redigera

1961–1964Redigera

1965–1968Redigera

1969–1970Redigera

EnkammarriksdagenRedigera

Vid övergången till enkammarriksdag i valet 1970 förblev Skaraborg egen valkrets. Antalet fasta mandat var tio, och förblev detta under hela den tid som valkretsen existerade. År 1998, i samband med skapandet av Västra Götalands län, överfördes Habo kommun och Mullsjö kommun till Jönköpings läns valkrets och återstoden av det tidigare Skaraborgs län bildade Västra Götalands läns östra valkrets.

Riksdagsledamöter i enkammarriksdagen (ej komplett lista)Redigera

1971–1973Redigera

1974–1975/76Redigera

1976/77–1978/79Redigera

1979/80–1981/82Redigera

1982/83–1984/85Redigera

1985/86–1987/88Redigera

1988/89–1990/91Redigera

1991/92–1993/94Redigera

1994/95–1997/98Redigera

För perioden efter 1998, se Västra Götalands läns östra valkrets

KällorRedigera

  1. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1909, 1910 och 1911 sida 62 i pdf:en
  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1990), band 4, s. 289–290