Öppna huvudmenyn

Hallands läns valkrets är en egen valkrets vid val till den svenska riksdagen.

Innehåll

MandatantalRedigera

Vid det första valet till enkammarriksdagen år 1970 hade valkretsen sju fasta mandat, ett antal som höjdes till åtta i valet 1973 och nio i valet 1979. Antalet fasta mandat var tio vid riksdagsvalet 2006. Antalet utjämningsmandat har varierat från ett i valet 1970, noll i valet 1973, ett i valen 1976–1985, två i valet 1988, ett i valet 1991 och noll i valet 1994. I valet 2006 hade valkretsen noll utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018[1][2]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018[3]
7 8 8 9 9 9 9 9 9 10 10 10 10 10 10

Riksdagsledamöter under enkammarriksdagen (listan ej komplett)Redigera

1971–1973Redigera

1974–1975/76Redigera

1976/77–1978/79Redigera

1979/80–1981/82Redigera

1982/83–1984/85Redigera

1985/86–1987/88Redigera

1988/89–1990/91Redigera

1991/92–1993/94Redigera

1994/95–1997/98Redigera

1998/99–2001/02Redigera

2002/03–2005/06Redigera

2006/07–2009/10Redigera

2010/11–2013/14Redigera

2014/15–2017/18Redigera

2018/19–2021/22Redigera

Första kammarenRedigera

Hallands län var en särskild valkrets med fyra mandat i första kammaren mellan 1866 och 1921. Vid förstakammarvalet 1921 avskaffades valkretsen och uppgick i Kronobergs läns och Hallands läns valkrets.

Riksdagsledamöter i första kammarenRedigera

1867–1911 (successivt förnyade mandat)Redigera

1912Redigera

1913–lagtima riksmötet 1919Redigera

Urtima riksmötet 1919–1921Redigera

Andra kammarenRedigera

I valen till andra kammaren var Hallands län länge uppdelat på mindre valkretsar. Landsbygden utgjorde i valen 18661908 fem valkretsar med var sitt mandat, från norr till söder Fjäre och Viske häraders valkrets (även kallad Hallands läns norra domsagas valkrets), Himle härads valkrets, Årstads och Faurås häraders valkrets, Halmstads och Tönnersjö häraders valkrets samt Höks härads valkrets. Länets fem städer bildade i valen 18661875 Halmstads, Varbergs, Laholms, Falkenbergs och Kungsbacka valkrets med ett mandat, men denna delades upp vid valet 1878 så att Halmstad i stället fördes till Halmstads och Ängelholms valkrets medan övriga städer bildade Laholms, Falkenbergs, Varbergs och Kungsbacka valkrets. Från och med valet 1896 bildade residensstaden ensam Halmstads valkrets. Vid övergången till proportionellt valsystem i andrakammarvalet 1911 slogs samtliga valkretsar ihop till en gemensam valkrets med sex mandat, ett antal som minskade till fem mandat från och med valet 1940.

Riksdagsledamöter i andra kammarenRedigera

1912–första riksmötet 1914Redigera

Andra riksmötet 1914Redigera

1915–1917Redigera

1918–1920Redigera

1921Redigera

1922–1924Redigera

1925–1928Redigera

1929–1932Redigera

1933–1936Redigera

1937–1940Redigera

1941–1944Redigera

1945–1948Redigera

1949–1952Redigera

1953–1956Redigera

1957–första riksmötet 1958Redigera

Andra riksmötet 1958–1960Redigera

1961–1964Redigera

1965–1968Redigera

1969–1970Redigera

KällorRedigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Anders Norberg och Andreas Tjerneld, Almqvist & Wiksell International, Stockholm 1985), band 2, s. 355
  • Enkammarriksdagen 1971–1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 44
  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsindelning och valkretsmandat i riksdagsval sedan 1988, läst 3 maj 2010
  2. ^ Valmyndigheten: Fördelning av fasta mandat till riksdagen 2014, läst 12 oktober 2016
  3. ^ Valmyndigheten: Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018, Läst 10 maj 2018