Gotlands läns valkrets är en av valkretsarna vid val till den svenska riksdagen.

Mandatantal redigera

Antalet fasta mandat har varit två ända sedan det första valet till enkammarriksdagen 1970. Valkretsen har inte någon gång haft utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018[1]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018[2]
2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2

Riksdagsledamöter under enkammarriksdagen redigera

1971–1973 redigera

1974–1975/76 redigera

1976/77–1978/79 redigera

1979/80–1981/82 redigera

1982/83–1984/85 redigera

1985/86–1987/88 redigera

1988/89–1990/91 redigera

1991/92–1993/94 redigera

1994/95–1997/98 redigera

1998/99–2001/02 redigera

2002/03–2005/06 redigera

2006/07–2009/10 redigera

2010/11–2013/14 redigera

2014/15–2017/18 redigera

2018/19–2021/22 redigera

2022/23–2025/26 redigera

Första kammaren redigera

Under tvåkammarriksdagen var Gotlands län en egen valkrets till första kammaren mellan 1866 och 1921. Antalet mandat var ett, med undantag för perioden 18941915 då valkretsen hade två mandat. Från och med förstakammarvalet 1921 uppgick valkretsen i Kalmar läns och Gotlands läns valkrets. I september 1909 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden.[10]

Riksdagsledamöter i första kammaren redigera

1867–1909 (successivt nyval) redigera

1910-1911 redigera

1912–1915 redigera

1916–lagtima riksmötet 1919 redigera

Urtima riksmötet 1919–1921 redigera

Andra kammaren redigera

Vid det första valet till andra kammaren var Gotland uppdelat i tre valkretsar med varsitt mandat: Gotlands läns norra domsagas valkrets, Gotlands läns södra domsagas valkrets samt Visby stads valkrets. Från höstvalet 1887 till valet 1893 ingick Visby i stället Visby och Borgholms valkrets, men i och med valet 1896 blev residensstaden på nytt en egen valkrets. Vid andrakammarvalet 1911 slogs de tre valkretsarna ihop till en gemensam med tre mandat, ett antal som bestod tills andra kammaren avskaffades 1970.

Riksdagsledamöter i andra kammaren redigera

1912–första riksmötet 1914 redigera

Andra riksmötet 1914 redigera

1915–1917 redigera

1918–1920 redigera

1921 redigera

1922–1924 redigera

1925–1928 redigera

1929–1932 redigera

1933–1936 redigera

1937–1940 redigera

1941–1944 redigera

1945–1948 redigera

1949–1952 redigera

1953–1956 redigera

1956–första riksmötet 1958 redigera

Andra riksmötet 1958–1960 redigera

1961–1964 redigera

1965–1968 redigera

1969–1970 redigera

Källor redigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Anders Norberg och Andreas Tjerneld, Almqvist & Wiksell International, Stockholm 1985), band 2, s. 321–323

Noter redigera

  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014, läst 11 november 2017
  2. ^ Valmyndigheten: Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018, Läst 10 maj 2018
  3. ^ [a b] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 1998. Detta framgår av riksdagens protokoll 1998/99:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 6 juli 2022.
  4. ^ [a b] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2002. Detta framgår av riksdagens protokoll 2002/03:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 17 juni 2022.
  5. ^ [a b] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2006. Detta framgår av riksdagens protokoll 2006/07:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 29 maj 2022.
  6. ^ [a b] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2010. Detta framgår av riksdagens protokoll 2010/11:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 21 maj 2022.
  7. ^ [a b] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2014. Detta framgår av riksdagens protokoll 2014/15:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 11 maj 2022.
  8. ^ [a b] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2018. Detta framgår av riksdagens protokoll 2018/19:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 29 april 2022.
  9. ^ [a b] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2022. Detta framgår av riksdagens protokoll 2022/23:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 23 oktober 2022.
  10. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1909, 1910 och 1911 Arkiverad 24 september 2014 hämtat från the Wayback Machine. sida 62 i pdf:en