Öppna huvudmenyn

Färgelanda kommun

kommun i Västra Götalands län, Sverige
(Omdirigerad från Färgelanda kommunvapen)

Färgelanda kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Färgelanda.

Färgelanda kommun
Kommun
FargelandaKyrka.jpg
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapDalsland
LänVästra Götalands län (–)
Älvsborgs län (–)
CentralortFärgelanda
Inrättad1 januari 1971
Anställda630 ()[1]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal618,33 kvadratkilometer ()[2]
- därav land588,96 kvadratkilometer[2]
- därav vatten29,37 kvadratkilometer[2]
Folkmängd6 602 ()[3]
Bef.täthet11,21 inv./km² (land)
Läge
Färgelanda Municipality in Västra Götaland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater58°34′00″N 11°59′00″E / 58.566666666667°N 11.983333333333°Ö / 58.566666666667; 11.983333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
DomkretsVänersborgs domkrets
Koder
Kommunkod1439 (–)
1507 (–)
Org.nummer212000-1421[4]
GeoNames2715350
Redigera Wikidata

Kommunen är belägen i sydvästra delen av landskapet Dalsland och gränsar i norr till Dals-Eds kommun och Bengtsfors kommun, i öster till Melleruds kommun och Vänersborgs kommun, alla i före detta Älvsborgs län. I söder gränsar kommunen till Uddevalla kommun och i väster till Munkedals kommun, båda i före detta Göteborgs och Bohus län.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Färgelanda, Högsäter, Järbo, Lerdal, Råggärd, Rännelanda, Torp och Ödeborg. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området tre så kallade storkommuner: Högsäter (av Högsäter, Järbo, Lerdal, Råggärd och Rännelanda), Färgelanda (oförändrad) och Ödeborg (av Torp, Valbo-Ryr och Ödeborg).

1967 upplöstes och delades Ödeborgs landskommun och Torps och Ödeborgs församlingar införlivades med Färgelanda landskommun medan Valbo-Ryrs församling fördes till Munkedals landskommun. 1971 infördes enhetlig kommuntyp och Färgelanda landskommun ombildades till Färgelanda kommun. 1974 införlivades Högsäters kommun och kommunen fick därmed sin nuvarande omfattning.[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Vänersborgs tingsrätts domsaga.[6]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I silver en svart fyrkantsharv med dragring i övre vänstra och nedre högra hörnet.

När kommunen var färdigbildad övertog man Valbo härads vapen, som 1968 hade fastställts av Kungl. Maj:t. Det registrerades för kommunen i PRV 1980. Vapenbilden kommer från ett häradssigill.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Färgelanda kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
6 285
1975
  
6 903
1980
  
7 373
1985
  
7 411
1990
  
7 580
1995
  
7 420
2000
  
7 020
2005
  
6 824
2010
  
6 654
2015
  
6 495
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

GeografiRedigera

IndelningarRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

 
Distrikt (socknar) inom Färgelanda kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[7]:

TätorterRedigera

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Färgelanda kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Färgelanda &&&&&&&&&&&01986.&&&&&01 986
2 Högsäter &&&&&&&&&&&&0715.&&&&&0715
3 Ödeborg &&&&&&&&&&&&0589.&&&&&0589
4 Stigen &&&&&&&&&&&&0463.&&&&&0463

Centralorten är i fet stil.

InsjöarRedigera

se även Lista över insjöar i Färgelanda kommun

ÅarRedigera

KommunikationerRedigera

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av länsväg 172 varifrån länsväg 173 tar av åt öster i Färgelanda. Västtrafik har busstrafik längs dessa vägar. Järnväg finns sedan 1960-talet inte i kommunen.

PolitikRedigera

Antalet mandat i kommunfullmäktige var 30 i valet 1970 och 35 från valet 1973 till och med valet 2010. Från valet 2014 minskades antalet mandat till 31. Inget parti har någonsin haft egen majoritet i Färgelanda kommunfullmäktige. Största parti är Socialdemokraterna från och med valet 1985 samt i valet 1970. Centerpartiet var största parti i valen 1973-1982. Näst största parti var Centerpartiet i valen 1970 och från och med valet 1985 medan Socialdemokraterna var näst största parti i valen 1973-1982. I valen 1970 till och med 2010 fick de borgerliga partierna sammanlagt mer än hälften av rösterna.

Sju av åtta av Sveriges riksdagspartier finns representerade i fullmäktige. Miljöpartiet fanns representerade i fullmäktige efter valen 1985, 1988 och 2010 men har saknat representation sen dess. Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet/Liberalerna och Moderaterna har haft mandat i fullmäktige sedan 1970, Kristdemokraterna sitter i fullmäktige sedan valet 1991 och Vänsterpartiet fick sina första mandat i valet 1998.

Kommunen styrs sedan valet 2014 av Socialdemokraterna, Liberalerna och Vänsterpartiet. Efter valresultatet var det ett minoritetsstyre, men då två av Sverigedemokraternas mandat blev obesatta så fick styret en majoritet av mandaten i kommunfullmäktige.[8][9]

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2014–2018
Ordförande S Kerstin Fredriksson
Vice ordförande C Thor-Björn Jakobsson

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2014–2018
Ordförande S Ulla Börjesson
Förste vice ordförande L Kenneth Carlsson
Andre vice ordförande C Tobias Bernhardsson

Totalt har kommunstyrelsen 13 ledamöter, varav 6 tillhör Socialdemokraterna, 3 tillhör Centerpartiet, 2 tillhör Moderaterna medan Liberalerna och Sverigedemokraterna har 1 ledamot vardera.[10]

Kommunala nämnderRedigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Myndighetsnämnden S Lillian Borg Hansen C GullBritt Johansson

Mandatfördelning i Färgelanda kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPSDÖVRCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970141024
141024
3090,0
29
19731121624
1121624
3590,2
305
1976121724
121724
3591,2
296
1979131525
131525
3590,8
296
1982131426
131426
3590,9
296
19851311236
131236
3588,5
287
19881331234
1331234
3584,9
2510
19911210526
1210526
3584,7
2411
19941512314
151234
3585,5
2114
199831211333
31211333
3579,55
1817
20022138426
2138426
3577,57
2213
2006212110424
21210424
3578,09
2213
2010210128237
21028237
3580,69
2213
201411157223
1157223
3182,45
1712
20181871023
871023
3184,30
1714
  • Övriga 1973 var Glesbygdens väl
  • I valet 1973 valdes en person in för både Centerpartiet och Glesbygdens väl. Det mandat som därmed blev ledigt gick till Socialdemokraterna som stod i tur att få ett mandat och fick därmed 12 mandat, medan Centerpartiet fick 15,5 mandat och Glesbygdens väl fick 1,5 mandat eftersom dessa delade på ett mandat. Som en följd av detta ändrades vallagen så att ingen person härefter kan bli invald för mer än ett parti.
  • I valet 2014 blev 2 SD-mandat obesatta. Under mandatperioden blev dessutom ett till SD-mandat och ett KD-mandat obesatta.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiernas starkaste valdistrikt i kommunvalet 2018Redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
C Högsäter och norra kommundelen 42,03 % 31,20 %
S Färgelanda 1 34,45 % 24,32 %
SD Ödeborg-Torp 25,41 % 22,52 %
M Högsäter och norra kommundelen 13,79 % 10,12 %
L Färgelanda 1 8,93 % 5,53 %
V Ödeborg-Torp 5,15 % 4,01 %
MP Färgelanda 2-Stigen 1,62 % 1,07 %
KD Ödeborg-Torp 1,75 % 1,07 %
FI Färgelanda 1 0,23 % 0,12 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Politiska styren i Färgelanda kommunRedigera

År Partier
1994-1998[9] S M FP KD
1998-2002[9] S C FP KD
2002-2006[9] S FP KD
2006-2009[9] C M FP KD
2009-2010[11] Ingen
2010-2014[9] C M KD
2014-[9] S L V

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Ann-Marie Jacobsson 2006 maj 2009 Centerpartiet[12]
  Vakant maj 2009 2010 Vakant[11]
  Peter Johansson 2010 2014 Kristdemokraterna[13]
  Ulla Börjesson 2014 2018 Socialdemokraterna

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ läs online,
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2018 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2018, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  4. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Vänersborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  8. ^ ”Minoritetsstyre klart i Färgelanda”. Bohusläningen. 2 oktober 2014. http://www.bohuslaningen.se/nyheter/minoritetsstyre-klart-i-f%C3%A4rgelanda-1.2070538. Läst 13 september 2018. 
  9. ^ [a b c d e f g] ”Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014”. Sveriges Kommuner och Landsting. http://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatmaktfordelning2014/valresultatochmaktfordelningsammanstallning19942014.370.html. Läst 13 september 2018. 
  10. ^ ”Ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen 2014-2018”. Färgelanda kommun. https://www.fargelanda.se/kommun-och-politik/politik-och-paverkan/kommunstyrelsen/fortroendevalda/. Läst 13 september 2018. 
  11. ^ [a b] ”Färgelanda utan styrning”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=3953803. Läst 13 september 2018. 
  12. ^ ”Jacobsson tackar för sig”. Bohusläningen. 13 maj 2009. http://www.bohuslaningen.se/nyheter/dalsland/jacobsson-tackar-f%C3%B6r-sig-1.2627344. Läst 13 september 2018. 
  13. ^ ”KD-politiker blev nytt kommunalråd”. Bohusläningen. 4 november 2010. http://www.bohuslaningen.se/nyheter/dalsland/kd-politiker-blev-nytt-kommunalr%C3%A5d-1.2551024. Läst 13 september 2018. 

Externa länkarRedigera