Färgelanda
Färgelanda är en tätort och centralort i Färgelanda kommun, belägen i sydvästra Dalsland och i Västra Götalands län.
| Färgelanda | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Dalsland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Färgelanda kommun |
| Distrikt | Färgelanda distrikt, Ödeborgs distrikt |
| Koordinater | 58°34′11″N 11°59′39″Ö / 58.56972°N 11.99417°Ö |
| Area | |
| - tätort | 249 hektar (2018)[3] |
| - kommun | 618,33 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 1 923 (2018)[3] |
| - kommun | 6 613 (2019)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 7,723 inv./hektar |
| - kommun | 11 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T4828[4] |
| GeoNames | 2715351 |
  Ortens läge i Västra Götalands län
| |
| Wikimedia Commons: Färgelanda | |
| SCB:s tätortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata | |
HistoriaRedigera
Denna dalsländska ort har spår från fornhistoria med bl.a. Håvesten vid Ättehögskullen söder om samhället.
Någon by har ursprungligen inte funnits vid Färgelanda, som bestod av prästgården. Ett gästgiveri fanns i byn Dyrtorp, och där anlades 1895 en järnvägsstation vid Uddevalla–Lelångens Järnväg som fick namnet Färgelanda station. 1906 startades AB Färgelanda Sågverk av handlaren A. Tenggren, bankdirektör B. Andersson och godsägare H. Hermansson, vilket bidrog till att ett samhälle började växa fram på platsen. Redan 1911 härjades Färgelanda sågverk av en brand som förstörde både lagret och sågverksbyggnaden. En ny fabrik uppfördes dock snart. Sågverket lades ned 1990.[5]
Färgelanda började tidigt sälja monteringsfärdiga trähus och blev en av föregångarna på denna marknad. Trähustillverkningen upphörde dock redan 1920. 1942 köptes Färgelanda[förtydliga] upp av Munkedals bruk.[6]
Färgelanda var och är kyrkby i Färgelanda socken och ingick efter kommunreformen 1863 i Färgelanda landskommun, som 1971 ombildades till Färgelanda kommun.
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Färgelanda 1930–2015[7][8][9][10][11][12][13][14] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1930 | 479 | ## | ||
| 1935 | 491 | ## | ||
| 1940 | 512 | ## | ||
| 1945 | 642 | ## | ||
| 1950 | 714 | ## | ||
| 1960 | 762 | 87 | ||
| 1965 | 814 | 87 | ||
| 1970 | 955 | 130 | ||
| 1975 | 1 640 | 160 | ||
| 1980 | 2 018 | 200 | ||
| 1990 | 2 158 | 205 | ||
| 1995 | 2 046 | 211 | ||
| 2000 | 1 890 | 211 | ||
| 2005 | 1 898 | 211 | ||
| 2010 | 1 894 | 210 | ||
| 2015 | 1 986 | 263 | ||
| Anm.: Sammanvuxen 2015 med Håvesten ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
SamhälletRedigera
Tidigare dominerades samhället av ett stort sågverk. Detta lades ner runt 1990 och har idag ersatts av en ny centrumbebyggelse. Centrumhuset, som invigdes 2003, har ritats av arkitekt Katalin Fredriksson. Det ligger mitt i samhället och inrymmer bibliotek, konsthall, medborgarkontor, kafé, frisör och resecentrum.[15] Ortens skola, Valboskolan, ligger i den västra delen av samhället alldeles invid Vålboån. Dessutom ligger Dalslands folkhögskola i Färgelanda. Det dominerande landmärket i Färgelanda är Färgelanda kyrka.
KommunikationerRedigera
Färgelanda ligger längs länsväg 172 och vid nordvästra änden av länsväg 173. Färgelanda var tidigare station vid den år 1964 nedlagda Uddevalla-Lelångens Järnväg.[16] Det går numera Västtrafik-bussar bland annat till Uddevalla, Bäckefors och Frändefors. Närmaste flygplats är Trollhättans flygplats.
NäringslivRedigera
Näringslivet består till största delen av bilindustriföretaget IAC. En gammal industrilokal, Björnhuset, har byggts om för livsmedelsproduktion och hyser idag tre företag inom livsmedel, DalsSpira Mejeri, Måltidslösningar och Torggummans ägg.
SportRedigera
I Färgelanda finns flera olika anläggningar för sport. Färgelanda sporthall, Valboskolans idrottshall, Assarebyhallen, Högalids Ip och Fotbollsplanerna på Höjden är några. Det största årliga evenemanget är Färgelanda Cup som arrangeras av Färgelanda IF och spelas på flera olika håll i kommunen, lockar hundratals fotbollsspelare.
Se ävenRedigera
NoterRedigera
- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
- ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2019 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2019, Statistiska centralbyrån, 11 november 2019
- ^ [a b] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 21 mars 2014
- ^ Harrison, Dick (2018). Dalslands historia. Högsäter: Dalsland Explorer. ISBN 9789198475500. Sida 339.
- ^ Dalsländsk industrimiljö - en bildkavalkad, Erik Wegraeus och Erik Björnänger. Artikel i Hembygden - Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsskrift 1972.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 129. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 26 oktober 2014 på WebCite
- ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 82. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015 Arkiverad 4 mars 2015 på WebCite
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 225. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 9 oktober 2014 på WebCite
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 215. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 Arkiverad 25 oktober 2014 på WebCite
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 215. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 47
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 60. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015 Arkiverad 15 januari 2015 på WebCite
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Nyström, Louise (2007). 49 byggnader berättar : Västra Götalands län från 1943 till idag. Göteborg: Länsstyrelsen Västra Götalands län. sid. 112-113. Libris länk. ISBN 9789197719407
- ^ Historiskt.nu: Uddevalla - Lelångens Järnväg Arkiverad 20 januari 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 11 maj 2010