Färgelanda

tätort i Färgelanda kommun, Sverige

Färgelanda är en tätort och centralort i Färgelanda kommun, belägen i sydvästra Dalsland och i Västra Götalands län.

Färgelanda
Tätort
Färgelanda kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Dalsland
Län Västra Götalands län
Kommun Färgelanda kommun
Distrikt Färgelanda distrikt,
Ödeborgs distrikt
Koordinater 58°34′11″N 11°59′39″Ö / 58.56972°N 11.99417°Ö / 58.56972; 11.99417
Area
 - tätort 249 hektar (2018)[4]
 - kommun 618,33 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 1 922 (2020)[3]
 - kommun 6 576 (2021)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 7,719 inv./hektar
 - kommun 11 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T4828[5]
GeoNames 2715351
Ortens läge i Västra Götalands län
Red pog.svg
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Färgelanda
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

HistoriaRedigera

Denna dalsländska ort har spår från fornhistoria med bl.a. Håvesten vid Ättehögskullen söder om samhället.

Någon by har ursprungligen inte funnits vid Färgelanda, som bestod av prästgården. Ett gästgiveri fanns i byn Dyrtorp, och där anlades 1895 en järnvägsstation vid Uddevalla–Lelångens Järnväg som fick namnet Färgelanda station. 1906 startades AB Färgelanda Sågverk av handlaren A. Tenggren, bankdirektör B. Andersson och godsägare H. Hermansson, vilket bidrog till att ett samhälle började växa fram på platsen. Redan 1911 härjades Färgelanda sågverk av en brand som förstörde både lagret och sågverksbyggnaden. En ny fabrik uppfördes dock snart. Sågverket lades ned 1990.[6]

Färgelanda började tidigt sälja monteringsfärdiga trähus och blev en av föregångarna på denna marknad. Trähustillverkningen upphörde dock redan 1920. 1942 köptes Färgelanda[förtydliga] upp av Munkedals bruk.[7]

Färgelanda var och är kyrkby i Färgelanda socken och ingick efter kommunreformen 1863 i Färgelanda landskommun, som 1971 ombildades till Färgelanda kommun.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Färgelanda 1930–2015[8][9][10][11][12][13][14][15]
År Folkmängd Areal (ha)
1930
  
479 ##
1935
  
491 ##
1940
  
512 ##
1945
  
642 ##
1950
  
714 ##
1960
  
762 87
1965
  
814 87
1970
  
955 130
1975
  
1 640 160
1980
  
2 018 200
1990
  
2 158 205
1995
  
2 046 211
2000
  
1 890 211
2005
  
1 898 211
2010
  
1 894 210
2015
  
1 986 263
Anm.: Sammanvuxen 2015 med Håvesten
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

SamhälletRedigera

Tidigare dominerades samhället av ett stort sågverk. Detta lades ner runt 1990 och har idag ersatts av en ny centrumbebyggelse. Centrumhuset, som invigdes 2003, har ritats av arkitekt Katalin Fredriksson. Det ligger mitt i samhället och inrymmer bibliotek, konsthall, medborgarkontor, kafé, frisör och resecentrum.[16] Ortens skola, Valboskolan, ligger i den västra delen av samhället alldeles invid Vålboån. Dessutom ligger Dalslands folkhögskola i Färgelanda. Det dominerande landmärket i Färgelanda är Färgelanda kyrka.

KommunikationerRedigera

Färgelanda ligger längs länsväg 172 och vid nordvästra änden av länsväg 173. Färgelanda var tidigare station vid den år 1964 nedlagda Uddevalla-Lelångens Järnväg.[17] Det går numera Västtrafik-bussar bland annat till Uddevalla, Bäckefors och Frändefors. Närmaste flygplats är Trollhättans flygplats.

NäringslivRedigera

Näringslivet består till största delen av bilindustriföretaget IAC. En gammal industrilokal, Björnhuset, har byggts om för livsmedelsproduktion och hyser idag tre företag inom livsmedel, DalsSpira Mejeri, Måltidslösningar och Torggummans ägg.

BankväsendeRedigera

Valbo härads folkbank grundades i Färgelanda år 1873. Folkbanken bytte namn till Valbo härads kreditbolag runt år 1904. Denna inrättning övertogs av Enskilda banken i Vänersborg 1918 som därmed fick ett kontor på orten.[18] Samma år bildades Dalslands bank som tidigt hade ett kontor i Färgelanda. Under tidigt 1940-tal uppgick de båda bankerna i Svenska Handelsbanken respektive Skandinaviska banken. Skandinaviska banken överlät den 1 april 1947 kontoret i Färgelanda till Handelsbanken.[19]

Färgelanda hade också en jordbrukskassa, Valbo jordbrukskassa, och ett sparbankskontor tillhörande Uddevalla sparbank. Dessa två blev senare en del av Swedbank. År 2009 köpte Dalslands sparbank Swedbanks kontor i Färgelanda.

Handelsbanken lade ner kontoret i Färgelanda den 3 oktober 2016.[20] Efter detta fanns Dalslands sparbank kvar på orten.

SportRedigera

I Färgelanda finns flera olika anläggningar för sport. Färgelanda sporthall, Valboskolans idrottshall, Assarebyhallen, Högalids Ip och Fotbollsplanerna på Höjden är några. Det största årliga evenemanget är Färgelanda Cup som arrangeras av Färgelanda IF och spelas på flera olika håll i kommunen, lockar hundratals fotbollsspelare.

Se ävenRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2021 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2021, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 21 mars 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^ Harrison, Dick (2018). Dalslands historia. Högsäter: Dalsland Explorer. ISBN 9789198475500 . Sida 339.
  7. ^ Dalsländsk industrimiljö - en bildkavalkad, Erik Wegraeus och Erik Björnänger. Artikel i Hembygden - Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsskrift 1972.
  8. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 129. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 26 oktober 2014 på WebCite
  9. ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 82. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015  Arkiverad 4 mars 2015 på WebCite
  10. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 225. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 9 oktober 2014 på WebCite
  11. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 215. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014  Arkiverad 25 oktober 2014 på WebCite
  12. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 215. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
  13. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 47 
  14. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 60. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015  Arkiverad 15 januari 2015 på WebCite
  15. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  16. ^ Nyström, Louise (2007). 49 byggnader berättar : Västra Götalands län från 1943 till idag. Göteborg: Länsstyrelsen Västra Götalands län. sid. 112-113. Libris 10671077. ISBN 9789197719407 
  17. ^ Historiskt.nu: Uddevalla - Lelångens Järnväg Arkiverad 20 januari 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 11 maj 2010
  18. ^ Enskilda banken i Vänersborg, Svenska Dagbladet, 14 juli 1918
  19. ^ Kontorsbyten mellan storbankerna, Svenska Dagbladet, 22 mars 1947
  20. ^ Banken flyttar från Färgelanda, Bohusläningen, 26 juli 2016