Stigen
Stigen är en tätort i Färgelanda kommun i sydvästra Dalsland. Den är belägen 4 km öster om Färgelanda, samt 3 mil norr om Uddevalla och 3 mil nordväst om Vänersborg. Idag hyser Stigen flera småföretag, men är främst en bostadsort.
| Stigen | |
| Tätort | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Dalsland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Färgelanda kommun |
| Distrikt | Färgelanda distrikt |
| Koordinater | 58°34′8″N 12°3′37″Ö / 58.56889°N 12.06028°Ö |
| Area | 77 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 485 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 6,3 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T5048[2] |
| Beb.områdeskod | 1439TB103 (1960–)[3] |
| Geonames | 2673841 |
  Ortens läge i Västra Götalands län
| |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Historia redigera
Vid Stigen fanns vid mitten av 1800-talet ett färgeri och en vadmalsstamp. På initiativ av patronessan Maria Andersson på Stigens herrgård startades på 1860-talet vävnadsarbeten runt om i Färgelanda socken. 1874 lät hennes make, Magnus Andersson uppföra ett spinneri och väveri. Rörelsen expanderade och Stigens AB bildades 1897. 1904 förstördes fabrikslokalerna totalt av en brand, men återuppbyggdes snart. Yllefabriken drabbades hårt av krisen på 1920-talet och omkring 1930 upphörde driften nästan helt. Fabriken köptes då upp av Svenska Yllekoncernen AB, och nya fabrikslokaler uppfördes. Under denna tid upplevde fabriken en blomstringstid, och 1950 var 350 personer anställda vid fabriken. Årsskiftet 1970/71 övertogs Stigens Yllefabrik av staten, och hade i början av 1970-talet omkring 150 anställda.[4]
Verksamheten upphörde definitivt under slutet av 1980-talet.
Stigen fick sin första poststation 1 april 1870. Den indrogs 27 juli 1895 i samband med att Uddevalla-Lelångens Järnväg öppnades med station i Färgelanda. Posten kom sedan 1 november 1930 att inrätta en ny poststation med benämningen Stigen, då först i yllefabrikens kontor. Under den mellanliggande tiden var Färgelanda postadress för orten.
Befolkningsutveckling redigera
| Befolkningsutvecklingen i Stigen 1930–2020[5][6][7][8][9][10][11][12] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1930 | 406 | ## | ||
| 1935 | 344 | ## | ||
| 1940 | 454 | ## | ||
| 1945 | 535 | ## | ||
| 1950 | 609 | ## | ||
| 1960 | 522 | 54 | ||
| 1965 | 505 | 54 | ||
| 1970 | 514 | 60 | ||
| 1975 | 506 | 70 | ||
| 1980 | 456 | 70 | ||
| 1990 | 431 | 70 | ||
| 1995 | 441 | 70 | ||
| 2000 | 397 | 70 | ||
| 2005 | 411 | 70 | ||
| 2010 | 428 | 70 | ||
| 2015 | 463 | 82 | ||
| 2020 | 485 | 77 | ||
Anm.:
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
Se även redigera
Noter redigera
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, SCB, läs online, läst: 2 februari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Dalsländsk industrimiljö - en bildkavalkad, Erik Wegraeus och Erik Björnänger. Artikel i Hembygden - Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsskrift 1972.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 129. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 82. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015 Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 225. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 215. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 215. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 47
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 46. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.