Kommunens område motsvarar socknarna Färgelanda, Högsäter, Järbo, Lerdal, Råggärd, Rännelanda, Torp och Ödeborg. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Vid kommunreformen 1952 bildades i området tre så kallade storkommuner: Högsäter (av Högsäter, Järbo, Lerdal, Råggärd och Rännelanda), Färgelanda (oförändrad) och Ödeborg (av Torp, Valbo-Ryr och Ödeborg).
1967 upplöstes och delades Ödeborgs landskommun och Torps och Ödeborgs församlingar införlivades med Färgelanda landskommun medan Valbo-Ryrs församling fördes till Munkedals landskommun. 1971 infördes enhetlig kommuntyp och Färgelanda landskommun ombildades till Färgelanda kommun. 1974 införlivades Högsäters kommun och kommunen fick därmed sin nuvarande omfattning.[5]
Kommunen ingår sedan bildandet i Vänersborgs tingsrätts domsaga.[6]
Kommunen styrdes under mandatperioden 2014–2018 av Socialdemokraterna, Liberalerna och Vänsterpartiet. Efter valresultatet var det ett minoritetsstyre, men då två av Sverigedemokraternas mandat blev obesatta så fick styret en majoritet av mandaten i kommunfullmäktige.[9][10] Efter valet 2018 tog ett borgerligt styre makten, i form av Centerpartiet, Moderaterna och Liberalerna.[11] Socialdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna styrde kommunen tillsammans efter valet 2022, fram till att M lämnade styret 2024.[12][13]
| År
|
Partier
|
| 1994–1998
|
S
|
M
|
FP
|
KD
|
| 1998–2002
|
S
|
C
|
FP
|
KD
|
| 2002–2006
|
S
|
FP
|
KD
|
| 2006–2009
|
C
|
M
|
FP
|
KD
|
| 2009–2010
|
–
|
| 2010–2014
|
C
|
M
|
KD
|
| 2014–2018
|
S
|
L
|
V
|
| 2018–2022
|
C
|
M
|
L
|
| 2022–2024
|
S
|
M
|
L
|
| 2024–2026
|
S
|
L
|
Källa: [10][14][11][12][13]
| Presidium 2022–2026[15]
|
| Ordförande
|
L
|
Kenneth Carlsson
|
| Vice ordförande
|
S
|
Kerstin Fredriksson
|
| Andre vice ordförande
|
C
|
Faraah Mohammud
|
Antalet mandat i kommunfullmäktige var 30 i valet 1970 och 35 från valet 1973 till och med valet 2010. Från valet 2014 minskades antalet mandat till 31. Inget parti har någonsin haft egen majoritet i Färgelanda kommunfullmäktige. Största parti har varit Socialdemokraterna i valet 1970 och i valen 1985–2014. Centerpartiet var största parti i valen 1973–1982 samt i valet 2018, medan Sverigedemokraterna blev störst 2022. I valen 1970 till och med 2010 fick de borgerliga partierna sammanlagt mer än hälften av rösterna.
Sex av åtta av Sveriges riksdagspartier finns representerade i fullmäktige. Miljöpartiet fanns representerade i fullmäktige efter valen 1985, 1988 och 2010 men har saknat representation sen dess. Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet/Liberalerna och Moderaterna har haft mandat i fullmäktige sedan 1970 och Kristdemokraterna sitter i fullmäktige sedan valet 1991. Vänsterpartiet fick sina första mandat i valet 1998, men åkte ur fullmäktige i samband med 2022 års val.
| Valår | V | S | MP | SD | ÖVR | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|
| 1970 | | 14 | | | | 10 | 2 | | 4 | | 30 | 90,0 | |
| 1973 | | 11 | | | 2 | 16 | 2 | | 4 | | 35 | 90,2 | |
| 1976 | | 12 | | | | 17 | 2 | | 4 | | 35 | 91,2 | |
| 1979 | | 13 | | | | 15 | 2 | | 5 | | 35 | 90,8 | |
| 1982 | | 13 | | | | 14 | 2 | | 6 | | 35 | 90,9 | |
| 1985 | | 13 | 1 | | | 12 | 3 | | 6 | | 35 | 88,5 | |
| 1988 | | 13 | 3 | | | 12 | 3 | | 4 | | 35 | 84,9 | |
| 1991 | | 12 | | | | 10 | 5 | 2 | 6 | | 35 | 84,7 | |
| 1994 | | 15 | | | | 12 | 3 | 1 | 4 | | 35 | 85,5 | |
| 1998 | 3 | 12 | | | | 11 | 3 | 3 | 3 | | 35 | 79,55 | |
| 2002 | 2 | 13 | | | | 8 | 4 | 2 | 6 | | 35 | 77,57 | |
| 2006 | 2 | 12 | | 1 | | 10 | 4 | 2 | 4 | | 35 | 78,09 | |
| 2010 | 2 | 10 | 1 | 2 | | 8 | 2 | 3 | 7 | | 35 | 80,69 | |
| 2014 | 1 | 11 | | 5 | | 7 | 2 | 2 | 3 | | 31 | 82,45 | |
| 2018 | 1 | 8 | | 7 | | 10 | 2 | | 3 | | 31 | 84,30 | |
| 2022 | | 8 | | 11 | | 6 | 2 | 1 | 3 | | 31 | 82,47 | |
- Övriga 1973 var Glesbygdens väl
- I valet 1973 valdes en person in för både Centerpartiet och Glesbygdens väl. Det mandat som därmed blev ledigt gick till Socialdemokraterna som stod i tur att få ett mandat och fick därmed 12 mandat, medan Centerpartiet fick 15,5 mandat och Glesbygdens väl fick 1,5 mandat eftersom dessa delade på ett mandat. Som en följd av detta ändrades vallagen så att ingen person härefter kan bli invald för mer än ett parti.
- I valet 2014 blev 2 SD-mandat obesatta. Under mandatperioden blev dessutom ett till SD-mandat och ett KD-mandat obesatta.
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har tre vardera, två tillhör Centerpartiet, medan Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna har en ledamot vardera.[16]
| Presidium 2022–2026
|
| Ordförande
|
S
|
Ulla Börjesson
|
| Vice ordförande
|
SD
|
Christoffer Wallin
|
Lista över kommunstyrelsens ordförande
redigera
| Nämnder 2022–2026 |
Ordförande
|
Vice ordförande
|
Andre vice ordförande
|
| Bygg- och trafiknämnden
|
S
|
Lilian Borg-Hansen
|
SD
|
Jörgen Johannesson
|
| Socialnämnden
|
L
|
Håkan Gusteus
|
S
|
Edgardo Varas Olmo
|
SD
|
Christoffer Wallin
|
| Utbildningsnämnden
|
S
|
Tommy Larsson
|
SD
|
Hanna Clemens
|
| Valnämnden
|
C
|
Mats Hallsten
|
S
|
Urban Henriksson
|
Färgelanda kommun domineras till stor del av jordbruksbygd, men har även en betydande industriell närvaro. Jordbruk och industri står för 11 respektive 25 procent av arbetstillfällena i kommunen. Småföretag präglar näringslivet, där plastindustrin utmärker sig som den största branschen. Plastindustrin producerar plastdetaljer för bilindustrin.[19]
I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av länsväg 172 varifrån länsväg 173 tar av åt öster i Färgelanda. Västtrafik har busstrafik längs dessa vägar. Järnväg finns sedan 1960-talet inte i kommunen.
Kommunen har 6 372 invånare (31 mars 2025), vilket placerar den på 257:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Färgelanda kommun 1970–2020[20] |
|---|
|
| År | | | Folkmängd |
| 1970 | | 6 285 |
| 1975 | | 6 903 |
| 1980 | | 7 373 |
| 1985 | | 7 411 |
| 1990 | | 7 580 |
| 1995 | | 7 420 |
| 2000 | | 7 020 |
| 2005 | | 6 824 |
| 2010 | | 6 654 |
| 2015 | | 6 495 |
| 2020 | | 6 658 |
Blasonering: I silver en svart fyrkantsharv med dragring i övre vänstra och nedre högra hörnet.
När kommunen var färdigbildad övertog man Valbo härads vapen, som 1968 hade fastställts av Kungl. Maj:t. Det registrerades för kommunen i PRV 1980. Vapenbilden kommer från ett häradssigill.
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2025, SCB, 13 maj 2025, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Vänersborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^
- ^ ”Minoritetsstyre klart i Färgelanda”. Bohusläningen. 2 oktober 2014. http://www.bohuslaningen.se/nyheter/minoritetsstyre-klart-i-f%C3%A4rgelanda-1.2070538. Läst 13 september 2018.
- ^ [a b] ”Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014”. Sveriges Kommuner och Landsting. Arkiverad från originalet den 20 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160120044609/http://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatmaktfordelning2014/valresultatochmaktfordelningsammanstallning19942014.370.html. Läst 13 september 2018.
- ^ [a b] Arvidsson, Torbjörn (3 oktober 2018). ”Klart med borgerligt styre i Färgelanda”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7058699. Läst 8 januari 2025.
- ^ [a b] Johan Lindahl (13 december 2022). ”Nytt styre klart – S, M och L överens: ”Har ett hästjobb framför oss””. Dalslänningen. https://www.dalslanningen.se/2022/12/13/nytt-styre-klart-s-m-och-l-overens-har-ett-hastjobb-framfor-oss-05729/. Läst 8 januari 2025.
- ^ [a b] ”M lämnar styre och kritiserar S för brist på initiativ”. www.dagenssamhalle.se. https://www.dagenssamhalle.se/styrning-och-beslut/kommunpolitik/m-lamnar-styre-och-kritiserar-s-for-brist-pa-initiativ/. Läst 8 januari 2025.
- ^ [a b] ”Färgelanda utan styrning”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=3953803. Läst 13 september 2018.
- ^ ”Förtroendevalda - Färgelanda kommun”. www.fargelanda.se. https://www.fargelanda.se/kommun-och-politik/politik-och-demokrati/kommunfullmaktige/fortroendevalda/. Läst 8 januari 2025.
- ^ ”Kommunstyrelsen - Färgelanda kommun”. www.fargelanda.se. https://www.fargelanda.se/kommun-och-politik/politik-och-demokrati/kommunstyrelsen/. Läst 8 januari 2025.
- ^ ”Jacobsson tackar för sig”. Bohusläningen. 13 maj 2009. http://www.bohuslaningen.se/nyheter/dalsland/jacobsson-tackar-f%C3%B6r-sig-1.2627344. Läst 13 september 2018.
- ^ ”KD-politiker blev nytt kommunalråd”. Bohusläningen. 4 november 2010. http://www.bohuslaningen.se/nyheter/dalsland/kd-politiker-blev-nytt-kommunalr%C3%A5d-1.2551024. Läst 13 september 2018.
- ^ ”Färgelanda - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/f%C3%A4rgelanda. Läst 10 maj 2024.
- ^ ”SCB - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968–2020”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/.
Wikimedia Commons har media som rör Färgelanda kommun.