Administrativ historik
redigera
Kommunens område motsvarar socknarna Färgelanda, Högsäter, Järbo, Lerdal, Råggärd, Rännelanda, Torp och Ödeborg. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Vid kommunreformen 1952 bildades i området tre så kallade storkommuner: Högsäter (av Högsäter, Järbo, Lerdal, Råggärd och Rännelanda), Färgelanda (oförändrad) och Ödeborg (av Torp, Valbo-Ryr och Ödeborg).
1967 upplöstes och delades Ödeborgs landskommun och Torps och Ödeborgs församlingar införlivades med Färgelanda landskommun medan Valbo-Ryrs församling fördes till Munkedals landskommun. 1971 infördes enhetlig kommuntyp och Färgelanda landskommun ombildades till Färgelanda kommun. 1974 införlivades Högsäters kommun och kommunen fick därmed sin nuvarande omfattning.[5]
Kommunen ingår sedan bildandet i Vänersborgs tingsrätts domsaga.[6]
Styre och politik
redigera
Kommunen styrs sedan valet 2014 av Socialdemokraterna, Liberalerna och Vänsterpartiet. Efter valresultatet var det ett minoritetsstyre, men då två av Sverigedemokraternas mandat blev obesatta så fick styret en majoritet av mandaten i kommunfullmäktige.[9][10]
| År
|
Partier
|
| 1994-1998[10]
|
S
|
M
|
FP
|
KD
|
| 1998-2002[10]
|
S
|
C
|
FP
|
KD
|
| 2002-2006[10]
|
S
|
FP
|
KD
|
| 2006-2009[10]
|
C
|
M
|
FP
|
KD
|
| 2009-2010[11]
|
Ingen
|
| 2010-2014[10]
|
C
|
M
|
KD
|
| 2014-[10]
|
S
|
L
|
V
|
Kommunfullmäktige
redigera
| Presidium 2014–2018
|
| Ordförande
|
S
|
Kerstin Fredriksson
|
| Vice ordförande
|
C
|
Thor-Björn Jakobsson
|
Mandatfördelning i Färgelanda kommun, valen 1970–2022
redigera
Antalet mandat i kommunfullmäktige var 30 i valet 1970 och 35 från valet 1973 till och med valet 2010. Från valet 2014 minskades antalet mandat till 31. Inget parti har någonsin haft egen majoritet i Färgelanda kommunfullmäktige. Största parti är Socialdemokraterna från och med valet 1985 samt i valet 1970. Centerpartiet var största parti i valen 1973-1982. Näst största parti var Centerpartiet i valen 1970 och från och med valet 1985 medan Socialdemokraterna var näst största parti i valen 1973-1982. I valen 1970 till och med 2010 fick de borgerliga partierna sammanlagt mer än hälften av rösterna.
Sju av åtta av Sveriges riksdagspartier finns representerade i fullmäktige. Miljöpartiet fanns representerade i fullmäktige efter valen 1985, 1988 och 2010 men har saknat representation sen dess. Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet/Liberalerna och Moderaterna har haft mandat i fullmäktige sedan 1970, Kristdemokraterna sitter i fullmäktige sedan valet 1991 och Vänsterpartiet fick sina första mandat i valet 1998.
| Valår | V | S | MP | SD | ÖVR | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|
| 1970 | | 14 | | | | 10 | 2 | | 4 | | 30 | 90,0 | |
| 1973 | | 11 | | | 2 | 16 | 2 | | 4 | | 35 | 90,2 | |
| 1976 | | 12 | | | | 17 | 2 | | 4 | | 35 | 91,2 | |
| 1979 | | 13 | | | | 15 | 2 | | 5 | | 35 | 90,8 | |
| 1982 | | 13 | | | | 14 | 2 | | 6 | | 35 | 90,9 | |
| 1985 | | 13 | 1 | | | 12 | 3 | | 6 | | 35 | 88,5 | |
| 1988 | | 13 | 3 | | | 12 | 3 | | 4 | | 35 | 84,9 | |
| 1991 | | 12 | | | | 10 | 5 | 2 | 6 | | 35 | 84,7 | |
| 1994 | | 15 | | | | 12 | 3 | 1 | 4 | | 35 | 85,5 | |
| 1998 | 3 | 12 | | | | 11 | 3 | 3 | 3 | | 35 | 79,55 | |
| 2002 | 2 | 13 | | | | 8 | 4 | 2 | 6 | | 35 | 77,57 | |
| 2006 | 2 | 12 | | 1 | | 10 | 4 | 2 | 4 | | 35 | 78,09 | |
| 2010 | 2 | 10 | 1 | 2 | | 8 | 2 | 3 | 7 | | 35 | 80,69 | |
| 2014 | 1 | 11 | | 5 | | 7 | 2 | 2 | 3 | | 31 | 82,45 | |
| 2018 | 1 | 8 | | 7 | | 10 | 2 | | 3 | | 31 | 84,30 | |
| 2022 | | 8 | | 11 | | 6 | 2 | 1 | 3 | | 31 | 82,47 | |
- Övriga 1973 var Glesbygdens väl
- I valet 1973 valdes en person in för både Centerpartiet och Glesbygdens väl. Det mandat som därmed blev ledigt gick till Socialdemokraterna som stod i tur att få ett mandat och fick därmed 12 mandat, medan Centerpartiet fick 15,5 mandat och Glesbygdens väl fick 1,5 mandat eftersom dessa delade på ett mandat. Som en följd av detta ändrades vallagen så att ingen person härefter kan bli invald för mer än ett parti.
- I valet 2014 blev 2 SD-mandat obesatta. Under mandatperioden blev dessutom ett till SD-mandat och ett KD-mandat obesatta.
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Totalt har kommunstyrelsen 13 ledamöter, varav sex tillhör Socialdemokraterna, tre tillhör Centerpartiet, två tillhör Moderaterna medan Liberalerna och Sverigedemokraterna har 1 ledamot vardera.[12]
| Presidium 2014–2018
|
| Ordförande
|
S
|
Ulla Börjesson
|
| Förste vice ordförande
|
L
|
Kenneth Carlsson
|
| Andre vice ordförande
|
C
|
Tobias Bernhardsson
|
Lista över kommunstyrelsens ordförande
redigera
| Nämnd |
Ordförande
|
Vice ordförande
|
| Myndighetsnämnden
|
S
|
Lillian Borg Hansen
|
C
|
GullBritt Johansson
|
Expressen.se
Ekonomi och infrastruktur
redigera
I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av länsväg 172 varifrån länsväg 173 tar av åt öster i Färgelanda. Västtrafik har busstrafik längs dessa vägar. Järnväg finns sedan 1960-talet inte i kommunen.
Befolkningsutveckling
redigera
Kommunen har 6 434 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 258:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Färgelanda kommun 1970–2020[15] |
|---|
|
| År | | | Folkmängd |
| 1970 | | 6 285 |
| 1975 | | 6 903 |
| 1980 | | 7 373 |
| 1985 | | 7 411 |
| 1990 | | 7 580 |
| 1995 | | 7 420 |
| 2000 | | 7 020 |
| 2005 | | 6 824 |
| 2010 | | 6 654 |
| 2015 | | 6 495 |
| 2020 | | 6 658 |
Blasonering: I silver en svart fyrkantsharv med dragring i övre vänstra och nedre högra hörnet.
När kommunen var färdigbildad övertog man Valbo härads vapen, som 1968 hade fastställts av Kungl. Maj:t. Det registrerades för kommunen i PRV 1980. Vapenbilden kommer från ett häradssigill.
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, SCB, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Vänersborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Minoritetsstyre klart i Färgelanda”. Bohusläningen. 2 oktober 2014. http://www.bohuslaningen.se/nyheter/minoritetsstyre-klart-i-f%C3%A4rgelanda-1.2070538. Läst 13 september 2018.
- ^ [a b c d e f g] ”Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014”. Sveriges Kommuner och Landsting. Arkiverad från originalet den 20 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160120044609/http://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatmaktfordelning2014/valresultatochmaktfordelningsammanstallning19942014.370.html. Läst 13 september 2018.
- ^ [a b] ”Färgelanda utan styrning”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=3953803. Läst 13 september 2018.
- ^ ”Ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen 2014-2018”. Färgelanda kommun. https://www.fargelanda.se/kommun-och-politik/politik-och-paverkan/kommunstyrelsen/fortroendevalda/. Läst 13 september 2018.
- ^ ”Jacobsson tackar för sig”. Bohusläningen. 13 maj 2009. http://www.bohuslaningen.se/nyheter/dalsland/jacobsson-tackar-f%C3%B6r-sig-1.2627344. Läst 13 september 2018.
- ^ ”KD-politiker blev nytt kommunalråd”. Bohusläningen. 4 november 2010. http://www.bohuslaningen.se/nyheter/dalsland/kd-politiker-blev-nytt-kommunalr%C3%A5d-1.2551024. Läst 13 september 2018.
- ^ ”SCB - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968–2020”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/.
Wikimedia Commons har media som rör Färgelanda kommun.