Öppna huvudmenyn

Järbo socken, Dalsland

socken i Dalsland

Järbo socken i Dalsland ingick i Valbo härad, ingår sedan 1974 i Färgelanda kommun och motsvarar från 2016 Järbo distrikt.

Järbo socken
Socken
Järbo kyrka och kyrkogård 06.jpg
LandSverige
LandskapDalsland
HäradValbo härad
KommunFärgelanda kommun
Bildadmedeltiden
Area65 kvadratkilometer
Upphov tillJärbo landskommun
Järbo församling
Karta
Järbo socken, Dalslands läge i Västra Götalands län.
Red pog.svg
Järbo socken, Dalslands läge
i Västra Götalands län.
Koordinater58°43′44″N 12°08′23″E / 58.72888889°N 12.13972222°Ö / 58.72888889; 12.13972222
Koder, länkar
Sockenkod1704
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8126928 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 64,97 kvadratkilometer varav 64,19 land.[1] År 2000 fanns här 381 invånare.[2] Sockenkyrkan Järbo kyrka ligger i socknen.

Administrativ historikRedigera

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Järbo församling och för de borgerliga frågorna bildades Järbo landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Högsäters landskommun som 1974 uppgick i Färgelanda kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Järbo-Råggärds församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Järbo, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Valbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Västgöta-Dals regemente, Vedbo kompani.[4]

GeografiRedigera

Järbo socken ligger väster om Mellerud kring Valboån. Socknen är utanför ådalen en mossrik skogsbygd med höjder som i Kroppefjäll i norr når 238 meter över havet.[5][1][6]

Socknen består av 25 hemman där Önne är det mest kända då det beboddes av västgöten Georg Carl von Döbeln (1758-1820) från 1793 fram till 1805. Han bodde där med sin hushållerska (senare hustru) Kristina Ullström.

Hembygdsgården Vinnsäter är en mycket väl bevarad 1800-talsgård med en Dalslandsstuga, gården ligger nära Järbo kyrka. I närheten av kyrkan går starten för Karolinerloppet, en längdskidtävling som går över Kroppefjäll varje år när vädret medger.

Kyrkorten Järbo hade fram till 1964 en järnvägsstation i Skällsäter på Uddevalla-Lelångens Järnväg. Byggnaden finns kvar ännu idag. I Järbo fanns vid denna tid 4 affärer, skola och postkontor. De kulturminnesmärkta godisfyllda varuautomaterna finns alltjämt kvar.

FornlämningarRedigera

Tre boplatser och fem hällkistor från stenåldern har påträffats. Från järnåldern finns gravhögar, stensättningar och fem gravfält.[5][7][8][6]

NamnetRedigera

Namnet skrevs 1531 Jerbode och kommer från en bebyggelse vid kyrkan. Efterleden innehåller plural av bod, 'byggnad'. Förleden innehåller troligen iädur, 'kant, rand' syftande på den markerade bergkanten ovanför sluttningen kyrkan ligger på.[9]

Före 1877 skrevs namnet även Järboda socken och Jernboda socken.

Vid folkräkningen 1870 skrevs socknen som Jerbo men namnvarianten Jerboda fanns också medtagen.[10]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Järbo socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris länk. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  4. ^ Adm historik för Järbo socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Järbo socken, Dalsland
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Järbo socken, Dalsland Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris länk. ISBN 91-7229-020-X 
  10. ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. A) Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1870. Andra afdelningen: innehållande Folkmängden den 31 december 1870 inom serskilda administrativa, judiciela och kyrkliga områden, samt efter kön, civilstånd och hushåll eller matlag, jemte vigda par, lefvande födde och aflidne, 1861—1870, församlingsvis.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1873. sid. 67. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1870-andra.pdf. Läst 2 februari 2015  Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.

Vidare läsningRedigera

Bygden är beskriven i ett flertal böcker av Gustav Regeskog, bl a På Dal och Järboadeln.

Externa länkarRedigera