Öppna huvudmenyn

Europeiska kommissionens ordförande

befattning inom Europeiska unionen som leder Europeiska kommissionen

Europeiska kommissionens ordförande, eller enbart kommissionsordföranden, är en hög befattning inom Europeiska unionen som leder Europeiska kommissionen, unionens ”regering”. Kommissionsordföranden fungerar i det närmaste som unionens premiärminister och är en av unionens absolut mest inflytelserika politiker.

Europeiska kommissionens ordförande
Ioannes Claudius Juncker die 7 Martis 2014.jpg
Nuvarande
   Jean-Claude Juncker (EPP)
sedan 1 november 2014
SäteBryssel, Belgien
Nomineras avEuropeiska rådet
Utses av
MandatperiodFem år, som kan förnyas
Förste innehavare
Inrättat1 januari 1958
Lön334 839,89 euro per år

Kommissionsordföranden leder och driver arbetet framåt inom kommissionen. Han eller hon företräder kommissionen vid förhandlingar med andra institutioner, representerar unionen i sin helhet vid internationella förhandlingar på regeringschefsnivå och mottar kreditivbrev från ambassadörer från tredjeländer som är ackrediterade vid Europeiska unionen.[1] Ordföranden anger riktlinjer för kommissionens arbete och fördelar de politiska ansvarsområdena mellan kommissionsledamöterna.[2] På så sätt kan kommissionsordföranden styra vilka lagförslag kommissionen lägger fram. Varje år håller ordföranden ett tal om tillståndet i unionen inför Europaparlamentet i september månad. I talet utvärderar ordföranden det gångna året samt redogör för övergripande politiska riktlinjer inför nästkommande år.[3]

Kommissionsordföranden utses efter Europaparlamentsvalet vart femte år. Europeiska rådet föreslår med kvalificerad majoritet en ny kommissionsordförande med hänsyn till det senaste Europaparlamentsvalet. Kandidaten måste därefter bli vald av Europaparlamentet och utses tillsammans med sin kommission av Europeiska rådet efter godkännande av Europaparlamentet.[4]

Kommissionsordföranden har sitt kontor på högsta våningen i Berlaymontbyggnaden i Bryssel och bistås av ett generalsekretariat som leds av kommissionens generalsekreterare. Om ordföranden har förhinder, övertas hans eller hennes uppgifter av en vice ordförande eller en kommissionsledamot i den turordning som ordföranden har fastställt.[5]

Innehåll

HistoriaRedigera

 
Den första ordföranden Walter Hallstein.

Walter Hallstein brukar räknas som den första ordföranden för Europeiska kommissionen i egenskap av ordförande för Europeiska ekonomiska gemenskapens kommission. Han tillträdde sin post den 1 januari 1958 i samband med upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen. Redan 1952 hade dock Höga myndigheten inrättats inom Europeiska kol- och stålgemenskapen med motsvarande funktioner med en egen ordförande. Fram till 1967, då fusionsfördraget trädde i kraft, existerade tre parallella kommissioner; de två redan nämnda tillsammans med Europeiska atomenergigemenskapens kommission. Varje sådan kommission, eller hög myndighet, leddes av en ordförande, men genom fusionsfördraget slogs samtliga tre ihop till Europeiska gemenskapernas kommission. Samtidigt infördes en bestämd mandatperiod för kommissionen på fyra år.

1967 ersattes Walter Hallstein och ordförandena för de två andra institutionerna av Jean Rey. 1970 tillträdde Franco Maria Malfatti, som 1972 följdes av Sicco Mansholt. François-Xavier Ortoli var kommissionsordförande mellan 1973 och 1977, då Roy Jenkins tog över. Därefter var Gaston Thorn ordförande mellan 1981 och 1985. Jacques Delors tillträdde 1985 och var ordförande under en lång period då flera stora förändringar i det europeiska samarbetet ägde rum, däribland ikraftträdandet av europeiska enhetsakten och fördraget om Europeiska unionen. Genom fördraget om Europeiska unionen stärktes ordförandens makt betydligt och kommissionens mandatperiod utökades från fyra till fem år, samma längd som valperioden för Europaparlamentet. 1995 tog Jacques Santer över som ordförande, men tvingades 1999 som första ordförande att avgå tillsammans med hela sin kommission efter påtryckningar från Europaparlamentet. En interimskommission utsågs under Manuel Maríns ordförandeskap fram till mitten av september 1999. Mellan 1999 och 2004 var Romano Prodi ordförande. José Manuel Barroso valdes till ordförande efter valet 2004 och omvaldes på sin post 2009.

Under 2014 blev Jean-Claude Juncker (EPP) den första kommissionsordföranden att i enlighet med Lissabonfördraget utses som en direkt konsekvens av utgången i ett Europaparlamentsval.

UtnämningsförfarandeRedigera

Med hänsyn till det senaste Europaparlamentsvalet föreslår Europeiska rådet med kvalificerad majoritet en ny kommissionsordförande för en period av fem år, som kan förnyas. Denna kandidat måste, efter att ha presenterat sitt politiska program,[6] väljas av Europaparlamentet med absolut majoritet; i annat fall måste Europeiska rådet föreslå en ny kandidat till dess att parlamentet har gett sitt godkännande. Ordföranden fyller, efter att ha blivit vald av parlamentet, en central funktion i utarbetandet av en ny kommission. Ordföranden utses tillsammans med sin kommission av Europeiska rådet efter godkännande av Europaparlamentet.[4] Kommissionen och dess ordförande kan avsättas av parlamentet genom en misstroendeförklaring.[7]

Funktioner och befogenheterRedigera

 
Antalet ordförande från respektive medlemsstat.
  Tre
  Två
  En
  Ingen

Kommissionsordföranden leder kommissionen och dess kollegium.[2] Han eller hon fyller en central funktion både vid utnämningen av en ny kommission och under kommissionens fortlöpande arbete. Ordföranden anger riktlinjer för kommissionens uppgifter,[2] beslutar om kommissionens interna organisation,[8] fastställer dagordningen[9] samt utser vice ordförande utöver unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. En kommissionsledamot måste avgå om ordföranden begär det.[10][11] Ordföranden företräder också kommissionen i olika sammanhang.[12] Om ordföranden har förhinder, övertas hans eller hennes uppgifter av en vice ordförande eller en kommissionsledamot i den turordning som ordföranden har fastställt.[5]

Varje år håller ordföranden ett tal om tillståndet i unionen inför Europaparlamentet i september månad. I talet utvärderar ordföranden det gångna året samt redogör för övergripande politiska riktlinjer inför nästkommande år.[3]

Lön och andra privilegierRedigera

Lön, arvode och pension för kommissionsordföranden fastställs av Europeiska unionens råd.[13] Efter bildandet av Europeiska gemenskaperna den 1 juli 1967 antog rådet en förordning om ersättningen till bland annat kommissionsordföranden. De anställningsvillkor som fastslogs i denna förordning tillsammans med de ändringar som har antagits sedan 1967 innebär att han eller hon har en lön som motsvarar 138 procent av grundlönen för en tjänsteman vid Europeiska unionen i tredje löneklassen av lönegrad 16. Det innebär en lön på 27 903,32 euro per månad, exklusive andra privilegier.[14][15]

Lista över ordförandeRedigera

   Europeiska folkpartiet (EPP) och dess föregångare
   Europeiska socialdemokratiska partiet (PES) och dess föregångare
   Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE) och dess föregångare
Jean-Claude JunckerJosé Manuel BarrosoRomano ProdiManuel MarínJacques SanterJacques DelorsGaston ThornRoy JenkinsFrançois-Xavier OrtoliSicco MansholtFranco Maria MalfattiJean ReyWalter Hallstein 

Detaljerad översiktRedigera

Nr Ordförande Period Kommissioner Tillträdde Nationalitet Partitillhörighet
1 Walter Hallstein 1958-01-07 1967-07-05 Kommissionen Hallstein I
Kommissionen Hallstein II
1958-01-07
1962-01-10
  Tyskland
(CDU)
2 Jean Rey 1967-07-06 1970-07-01 Kommissionen Rey 1967-07-06   Belgien
(PRL)
3 Franco Maria Malfatti 1970-07-02 1972-03-21 Kommissionen Malfatti 1970-07-02   Italien
(DC)
4 Sicco Mansholt 1972-03-22 1973-01-05 Kommissionen Mansholt 1972-03-22   Nederländerna
(PvdA)
5 François-Xavier Ortoli 1973-01-06 1977-01-05 Kommissionen Ortoli 1973-01-06   Frankrike
(RPR)
6 Roy Jenkins 1977-01-06 1981-01-05 Kommissionen Jenkins 1977-01-06   Storbritannien
(Labour)
7 Gaston Thorn 1981-01-06 1985-01-05 Kommissionen Thorn 1981-01-06   Luxemburg ELDR
(DP)
8 Jacques Delors 1985-01-06 1995-01-22 Kommissionen Delors I
Kommissionen Delors II
Kommissionen Delors III
1985-01-06
1989-01-06
1993-01-06
  Frankrike PES
(DP)
9 Jacques Santer 1995-01-23 1999-03-15 Kommissionen Santer 1995-01-23   Luxemburg EPP
(CSV)
Manuel Marín 1999-03-16 1999-09-15 Kommissionen Marín 1999-03-16   Spanien PES
(PSOE)
10 Romano Prodi 1999-09-16 2004-11-21 Kommissionen Prodi 1999-09-16   Italien ELDR
(DEMO)
11 José Manuel Barroso 2004-11-22 2014-10-31 Kommissionen Barroso I
Kommissionen Barroso II
2004-11-22
2010-02-10
  Portugal EPP
(PSD)
12 Jean-Claude Juncker 2014-11-01 2019-10-31 Kommissionen Juncker 2014-11-01   Luxemburg EPP
(CSV)
13 Ursula von der Leyen 2019-11-01 2024-10-31 Kommissionen von der Leyen 2019-11-01   Tyskland EPP
(CDU)

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Skriftlig fråga av den 20 april 2010 från David Martin (S&D) till rådet: Uppvisandet av ambassadörskreditiv inför Europeiska rådets ordförande”. Europaparlamentet. http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=WQ&reference=E-2010-2471&language=SV. Läst 4 juli 2013. 
  2. ^ [a b c] ”Artikel 3.1 i kommissionens arbetsordning”. EUT L 55, 5.3.2010, s. 61. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32010D0138. 
  3. ^ [a b] ”Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen”. Europeiska kommissionen. https://ec.europa.eu/commission/priorities/state-union-speeches_sv. Läst 21 juli 2019. 
  4. ^ [a b] ”Artikel 17.7 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 26. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  5. ^ [a b] ”Artikel 25 i kommissionens arbetsordning”. EUT L 55, 5.3.2010, s. 67. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32010D0138. 
  6. ^ ”Punkt 2 i ramavtal om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen”. EUT L 304, 20.11.2010, s. 48. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32010Q1120(01). 
  7. ^ ”Artikel 17.8 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 26. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  8. ^ ”Artikel 3.2 i kommissionens arbetsordning”. EUT L 55, 5.3.2010, s. 61. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32010D0138. 
  9. ^ ”Artikel 6.1 i kommissionens arbetsordning”. EUT L 55, 5.3.2010, s. 62. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32010D0138. 
  10. ^ ”Artikel 17.6 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 25-26. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  11. ^ ”Artikel 3.6 i kommissionens arbetsordning”. EUT L 55, 5.3.2010, s. 61. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32010D0138. 
  12. ^ ”Artikel 3.5 i kommissionens arbetsordning”. EUT L 55, 5.3.2010, s. 61. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32010D0138. 
  13. ^ ”Artikel 243 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 155. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  14. ^ ”Rådets förordning nr 422/67/EEG, nr 5/67/Euratom av den 25 juli 1967 om ersättning till kommissionens ordförande och ledamöter, till domstolens ordförande, domare, generaladvokater och justitiesekreterare, till tribunalens ordförande, ledamöter och justitiesekreterare samt till Europeiska unionens personaldomstols ordförande, ledamöter och justitiesekreterare”. EGT P 187, 8.8.1967, s. 1-38. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:31967R0422. 
  15. ^ ”Rådets förordning (EU) 2016/300 av den 29 februari 2016 om ersättning till innehavare av höga EU-ämbeten”. EUT L 58, 4.3.2016, s. 1-12. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32016R0300. 

Externa länkarRedigera

  EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.