Jacques Delors
Jacques Lucien Jean Delors, född 20 juli 1925 i Paris, död där 27 december 2023,[2] var en fransk politiker. Han var Frankrikes finansminister 1981–1984 och Europeiska kommissionens ordförande 1985–1995.[3]
Jacques Delors | |
Tid i befattningen 7 januari 1985–24 januari 1995 | |
Företrädare | Gaston Thorn |
---|---|
Efterträdare | Jacques Santer |
Tid i befattningen 22 maj 1981–17 juli 1984 | |
Statsminister | Pierre Mauroy |
Företrädare | René Monory |
Efterträdare | Pierre Bérégovoy |
Född | Jacques Lucien Jean Delors 20 juli 1925 Paris, Frankrike |
Död | 27 december 2023 (98 år) Paris, Frankrike |
Gravplats | Cemetery Fontaine-la-Gaillarde[1] |
Nationalitet | Fransk |
Politiskt parti | Socialistiska partiet |
Maka | Marie Lephaille (g. 1948–2020; hennes död) |
Barn | 2, bl.a. Martine Aubry (född 1950) |
Biografi
redigeraDelors far arbetade som lägre tjänsteman på Banque de France, den franska centralbanken. Delors själv började vid banken 1945, fick med tiden en chefsposition och stannade till 1962. Han tog också en examen i nationalekonomi från Sorbonneuniversitetet. Delors var parallellt med sin bankkarriär aktiv i fackförbundet Confédération Française des Travailleurs Chrétiens (CTFC, som 1964 blev Confédération Française Démocratique du Travail, CFDT) och blev ekonomisk rådgivare där 1950.[3] År 1962 började han vid statens allmänna planeringskommission, där han ledde avdelningen för sociala frågor.
Jacques Delors var chefsrådgivare i sociala frågor åt den gaullistiske premiärministern Jacques Chaban-Delmas från 1969 till 1972.[3] Han gick först 1974 med i det franska socialistpartiet och blev 1976 partiets nationella delegat för internationella ekonomiska frågor. Han valdes in i det första direktvalda Europaparlamentet 1979 där han stannade till 1981, och var ordförande i kommittén för ekonomiska och monetära frågor.
Åren 1981–1984 var han finansminister under president François Mitterrand. Vid denna tid befann sig den franska ekonomin i lågkonjunktur och Delors var inledningsvis ansvarig för partiets återhämtningsplan, som innefattade ökad statlig styrning och ökade utgifter. Efter en tid övertygade Delors istället Mitterand om att acceptera ett besparingsprogram som lyckades förbättra den ekonomiska stabiliteten.[3]
Som Europeiska kommissionens ordförande från 1985 spelade Delors en pådrivande roll för att utveckla den inre marknaden, europeiska integrationen och Europeiska gemenskapen. Under hans ordförandetid antogs europeiska enhetsakten (1987) och Maastrichtfördraget (1993), med bland annat den ekonomiska och monetära unionen (EMU).[3]
När han lämnade posten som kommissionsordförande 1995 ansågs han vara en toppkandidat för det franska presidentvalet samma år, men han avstod från att kandidera.[3]
Delors grundade 1996 tankesmedjan Notre Europe. 2015 utnämndes han till europeisk hedersmedborgare av Europeiska rådet.
Privatliv
redigeraJacques Delors är far till Martine Aubry, borgmästare i Lille sedan 2001 och partiledare för det franska socialistpartiet mellan 2008 och 2012.
Utmärkelser och priser
redigera- Storkorset av Isabella den katolskas orden, 1985[4]
- Riddare av Hederslegionen, 7 mars 1985[5]
- Storkors av Kristi militärorden, 16 maj 1986[6]
- Storkorset av Henrik Sjöfararens orden, 31 oktober 1987[6]
- Prinsessan av Asturiens pris för internationellt samarbete, 1989
- Fyra friheters-priset - Frihetsmedaljen, 1990
- Karlspriset, 28 maj 1992[7]
- Hedersdoktor vid Universitetet i Salamanca, 1994[8]
- Robert Schumanmedaljen, 1995
- Ernst Reuter-Medaljen, 1995
- Erasmuspriset, 1997
- Deutscher Staatsbürgerpreis, 1997
- Kataloniens internationella pris, 1998
- Officer av Hederslegionen, 2 april 1999[5]
- Kommendör av Hederslegionen, 25 mars 2005
- Weltwirtschaftlicher Preis, 2006[9]
- Leonardo European Corporate Learning Award, 2010
- Hedersdoktor vid institut catholique de Paris, 24 november 2011
- Baden-Württembergs förtjänstorden, 2013
- Europeisk hedersmedborgare, 26 juni 2015[10]
- Hommage national, 5 januari 2024[11]
- Hedersdoktor vid Portos universitet
- Hans Böckler Preis
- Bayerska förtjänstorden
- Stort hederstecken i guld med band av Österrikiska republikens förtjänstorden
- Hedersdoktor vid Université catholique de Louvain
- Storkorset för Peruanska Solorden
- Terra Mariana-korsets orden, första klass
- Storkorset av Ungerska förtjänstorden
- Hedersdoktor vid Keiouniversitetet
- Storkors av Republiken Polens förtjänstorden
- Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - storkors
Se även
redigeraKällor
redigera- ^ läs online, www.landrucimetieres.fr .[källa från Wikidata]
- ^ ”EU-profilen Jacques Delors död”. www.aftonbladet.se. 27 december 2023. https://www.aftonbladet.se/a/rlqx3w. Läst 27 december 2023.
- ^ [a b c d e f] Jacques Delors, Encyclopædia Britannica, läst 2020-11-16
- ^ Real Decreto 1316/1985, de 24 de julio, por el que se concede la Gran Cruz de la Orden de Isabel la Católica al señor Jacques Delors, Presidente de la Comisión de las Comunidades Europeas, Boletín oficial del Estado (på spanska), 183, Agencia Estatal Boletín Oficial del Estado, 1 augusti 1985, s. 24500, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Décret du 2 avril 1999 portant promotion et nomination (på franska), 80, Journal officiel de la République française, 4 april 1999, NOR: PREX9900901D, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Ordens Honoríficas Portuguesas, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Der Karlspreisträger 1992 Jacques Delors (på tyska), läs online, läst: 14 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Doctorados HONORIS CAUSA (på spanska), Universitetet i Salamanca, läs online, läst: 28 december 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ifw-kiel.de .[källa från Wikidata]
- ^ European Council, 25-26 June 2015 (på engelska), Europarådet, läs online, läst: 28 december 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Emmanuel Macron présidera une cérémonie d’hommage national à Jacques Delors le 5 janvier (på franska), Le Monde, 29 december 2023, läs online.[källa från Wikidata]
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Jacques Delors.
- Wikiquote har citat av eller om Jacques Delors.
- Jacques Delors: Architect of the modern European Union, European Parliamentary Research Service: European Union History Series, July 2020