Kreditivbrev
Kreditivbrev (franska: Lettre de créance) är en fullmakt från en statschef till en ambassadör eller envoyé att representera sitt land hos främmande makt.[1]
Kreditivbrevet lämnas till mottagarlandets statschef i samband med att ambassadören tillträder sitt uppdrag. Överlämnandet kallas ackreditering och sker normalt under högtidliga och ceremoniella former.[2]
En återkallelse av ambassadörsfullmakt kallas rappellbrev (även lettre de rappel).[2]
Formuleringar
redigeraUnder 1800-talet och tidigt 1900-tal var det brukligt att kreditivbrev från en monark till en annan monark (på samma nivå som kung eller regerande drottning) skrivs i första person och de tillskriver varandra som syskon (t.ex. "er broder" eller "er syster").[3] När en kung eller drottning skriver till en monark med lägre titel som storhertig eller furste används istället "er kusin".[3]
I kreditivbrev som ställs från en monark till en icke-monarkisk statschef användes däremot pluralis majestatis och "er vän".[3]
Kreditivbrev mellan presidenter brukar ställas som "Ers Excellens" alternativt "Herr President" eller "Fru President".
Se även
redigeraReferenser
redigera- ^ ”kreditivbrev”. www.ne.se. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kreditivbrev. Läst 27 februari 2024.
- ^ [a b] ”Högtidliga audienser”. www.kungahuset.se. Kungliga Hovstaterna. https://www.kungahuset.se/sveriges-monarki/ceremonier-och-hogtider#h-Hogtidligaaudienser. Läst 27 februari 2024.
- ^ [a b c] Satow, Ernest (1932). ”A guide to diplomatic practice” (på engelska) (Internet Archive). archive.org. London, Longmans. sid. 72-86. https://archive.org/details/guidetodiplomati00satouoft/page/72/mode/2up. Läst 28 februari 2024.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Kreditivbrev.
