Öppna huvudmenyn

Alliansen liberaler och demokrater för Europa

För den politiska gruppen i Europaparlamentet med samma namn, se Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa. För det rumänska partiet, se Alliansen för liberaler och demokrater.

Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE) är ett liberalt europeiskt parti och det fjärde största partiet som finns representerat i Europaparlamentet, där dess ledamöter ingår i Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa. Partiet har även företrädare i Europeiska rådet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen. Partiledare är Hans van Baalen.

Europeiskt parti
Alliansen liberaler och demokrater för Europa
FörkortningALDE
PartiledareHans van Baalen
PartisekreterareJacob Moroza-Rasmussen
Grundat26 mars 1976
HuvudkontorRue Montoyer 31, 1000 Bryssel, Belgien
Politisk ideologiLiberalism
Politisk positionPolitisk mitt
Internationellt samarbetsorganLiberala internationalen
Politisk grupp i EuropaparlamentetALDE-gruppen
UngdomsförbundEuropeiska liberala ungdomsförbundet
Europaparlamentet
Mandat
53 / 751
Europeiska rådet
Mandat
8 / 28
Webbplats
aldeparty.eu

ALDE baserar sin politik på en pro-europeisk liberalism och ett antal grundläggande värderingar, däribland individens frihet, demokrati, rättsstatens principer, mänskliga rättigheter, tolerans och solidaritet. Partiet vill bygga ett ”fritt, rättvist och öppet samhälle” genom ett starkt europeiskt samarbete. Partiets främsta profilfråga är grundläggande fri- och rättigheter, inbegripet mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter i och utanför unionen. Partiet vill se en fortsatt utveckling av den inre marknaden och att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken förstärks.

Bland partiets medlemspartier återfinns bland annat tyska FDP, brittiska Liberaldemokraterna, svenska Centerpartiet och Liberalerna samt finländska Svenska folkpartiet och Centern i Finland.

Innehåll

HistoriaRedigera

 
Hans van Baalen är partiledare sedan 2015.

ALDE:s föregångare, ”Federationen av liberala och demokratiska partier i Europeiska gemenskapen”, bildades den 26 mars 1976 i Stuttgart, Västtyskland, när fjorton liberala partier från Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland antog Stuttgartdeklarationen. I deklarationen efterlystes ett förbättrat skydd av individuella fri- och rättigheter, en demokratisering av Europeiska ekonomiska gemenskapen och en gemensam utrikespolitik.[1] Bildandet av ett europeiskt parti var en del av förberedelserna inför det första direkta valet till Europaparlamentet som ägde rum 1979. En av partiets grundare, Luxemburgs premiärminister Gaston Thorn, valdes till partiledare.

I samband med antagandet av europeiska enhetsakten 1986 bytte partiet namn till ”Federationen av liberaldemokratiska och reformistiska partier”. När Europeiska unionen bildades 1993 bytte partiet namn ännu en gång, denna gång till ”Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiet”.[2] Under 2004 trädde en förordning i kraft med nya bestämmelser kring europeiska partier. Den 30 april 2004 antog partiets kongress vissa förändringar för att uppfylla kraven för att erhålla statusen som europeiskt parti i enlighet med förordningen.

Efter valet 2004 gick partiet samman med Europeiska demokratiska partiet för att bilda en gemensam politisk grupp i Europaparlamentet, Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa. Samtidigt utsågs Graham Watson till gruppledare. I september 2005 valdes Annemie Neyts-Uyttebroeck till partiledare. Efter valet 2009 förblev ALDE den tredje största politiska gruppen. Den tidigare belgiske premiärministern Guy Verhofstadt valdes till ny gruppledare. Senare samma år valdes Graham Watson till ny partiledare.

Den 1 februari 2011 införde partiet ett ”associerat medlemskap” för enskilda personer och blev således det första etablerade europeiska partiet att tillåta individuellt medlemskap.[3] I november 2012 antog partiet sitt nuvarande namn, ”Alliansen liberaler och demokrater för Europa”, för att göra kopplingen till den politiska gruppen i Europaparlamentet tydligare.[1] I november 2015 valdes nederländaren Hans van Baalen till ny partiledare.

Den 4 maj 2017 blev ALDE det första partiet som erhöll juridisk status som europeiskt parti inom hela unionen i enlighet med en förordning som trädde i kraft den 1 januari 2017.[4][5]

Ideologi och politiska ståndpunkterRedigera

ALDE baserar sin politik på en pro-europeisk liberalism och vad partiet anser är grundläggande liberala värderingar såsom individens frihet, demokrati, rättsstatens principer, mänskliga rättigheter, tolerans och solidaritet. Partiet har varit drivande för ett starkt europeiskt samarbete som fördjupar den europeiska integrationen. Partiets profilfrågor innefattar grundläggande fri- och rättigheter, antagandet av en europeisk, demokratisk konstitution och utformandet av en gemensam utrikespolitik.[6]

OrganisationRedigera

 
Graham Watson var partiledare mellan 2011 och 2015.

ALDE leds av ett presidium bestående av partiledaren, sju vice partiledare samt partikassören. Presidiet ansvarar för det dagliga arbetet och väljs av en kongress. Den årliga kongressen är partiets högsta beslutande organ och består av delegater från medlemspartierna, den politiska gruppen i Europaparlamentet, partiets företrädare i Europeiska kommissionen och företrädare för Europeiska liberala ungdomsförbundet. Även partiets individuella medlemmar finns representerade vid kongressen. Kongressen väljer presidiet för en period av två år i taget. Den antar även resolutioner och valmanifest på partiets vägnar.[7][8]

Partirådet är partiets näst högsta beslutande organ och sammanträder minst två gånger per år. Partirådet beslutar bland annat om medlemskapsansökningar, medlemsavgifter, partiets årliga budget och vem som ska utses till partisekreterare.[7][8]

Inför varje sammanträde i Europeiska rådet organiserar ALDE ett förmöte mellan partiets ledande politiker, däribland partiledaren, företrädarna i Europeiska kommissionen och stats- eller regeringschefer på nationell nivå.[7][8]

Individuellt medlemskapRedigera

Den 1 februari 2011 införde ALDE som första europeiska parti ett individuellt medlemskap i form av ett ”associerat medlemskap”. De associerade medlemmarna väljer egna delegater till kongressen.[3]

Samverkande organisationerRedigera

ALDE samarbetar med flera olika organisationer. Europeiska liberala ungdomsförbundet (LYMEC) är partiets ungdomsförbund och grundades samtidig som partiet 1976. Ungdomsförbundet består i sin tur av medlemsorganisationer på nationell nivå.[7]

I Europaparlamentet, Regionkommittén och Europarådets parlamentariska församling finns partigrupper som samlar ALDE:s företrädare. ALDE samarbetar även med Liberala internationalen och dess ungdomsförbund International Federation of Liberal Youth (IFLRY). Sedan 2007 har ALDE även en egen politisk stiftelse kallad Europeiska liberala forumet (ELF).

PartiföreträdareRedigera

Lista över partiledareRedigera

EuropaparlamentetRedigera

 
Nuvarande mandatfördelning efter politisk grupp i Europaparlamentet
  Mandat tillhörande ALDE-gruppen

I Europaparlamentet ingår ALDE:s ledamöter i Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE-gruppen), som även inkluderar ledamöter från Europeiska demokratiska partiet. Med ett 60-tal ledamöter är gruppen den fjärde största i parlamentet. Gruppledare är Guy Verhofstadt.

Statistik från parlamentets omröstningar mellan 2009 och 2011 visade att ALDE-gruppen var den politiska grupp som oftast stod på den vinnande sidan. På grund av sin vågmästarliknande roll kan ALDE-gruppen rösta igenom lagförslag tillsammans med Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) (EPP-gruppen) i ekonomiska frågor och med Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D-gruppen) i sociala frågor. De flesta beslut fattas dock med brett stöd från flera politiska grupper.[9]

Europeiska rådet och Europeiska unionens rådRedigera

I Europeiska rådet och Europeiska unionens råd finns ALDE representerat med sina stats- eller regeringschefer och ministrar. Inför varje sammanträde i Europeiska rådet träffas de stats- eller regeringschefer som tillhör ALDE innan sammanträdet. Vid dessa förmöten brukar även ALDE:s partiledare samt andra ledande politiker tillhörande ALDE på nationell och europeisk nivå närvara.

Namn Partitillhörighet Medlem sedan Befattning Senaste val Nästa val[10]
Charles Michel ALDE
(MR)
2014-10-11   Belgiens premiärminister 2014 2019
Lars Løkke Rasmussen ALDE
(V)
2015-06-28   Danmarks statsminister 2015 2019
Jüri Ratas ALDE
(K)
2016-11-23   Estlands premiärminister 2015 2019
Juha Sipilä ALDE
(C)
2015-05-29   Finlands statsminister 2015 2019
Xavier Bettel ALDE
(DP)
2013-12-04   Luxemburgs premiärminister 2018 2023
Mark Rutte ALDE
(VVD)
2010-10-14   Nederländernas premiärminister 2017 2022
Marjan Šarec ALDE
(LMŠ)
2018-09-13   Sloveniens premiärminister 2018 2022
Andrej Babiš ALDE
(ANO)
2017-12-06   Tjeckiens premiärminister 2017 2021

Europeiska kommissionenRedigera

I Europeiska kommissionen finns ALDE representerat med sina kommissionsledamöter. ALDE och dess föregångare har historiskt haft en stark representation i kommissionen i jämförelse med unionens övriga institutioner. Tre kommissionsordförande har tillhört ALDE och dess föregångare: Jean Rey (1967–1970), Gaston Thorn (1981–1985) och Romano Prodi (1999–2004). I kommissionen Juncker tillhör Cecilia Malmström, Věra Jourová, Andrus Ansip och Margrethe Vestager ALDE.

Medlemspartier och parlamentarisk representationRedigera

Medlemsstat Mandat i nationellt parlament Mandat i Europaparlamentet Nationella medlemspartier
  Belgien
41 / 150
6 / 21
Mouvement Réformateur, Öppna VLD
  Bulgarien
36 / 240
4 / 17
Nationella rörelsen för stabilitet och framsteg, Rörelsen för rättigheter och friheter
  Cypern
0 / 56
0 / 6
Enomeni Dimokrates
  Danmark
64 / 179
3 / 13
Radikale Venstre, Venstre
  Estland
54 / 101
3 / 6
Centerpartiet, Estniska reformpartiet
  Finland
45 / 200
4 / 13
Centern i Finland, Svenska folkpartiet, Åländsk Center
  Frankrike
28 / 577
2 / 74
Radikala rörelsen, Union des démocrates et indépendants
  Grekland
0 / 300
0 / 21
Drassi
  Irland
20 / 166
1 / 11
Fianna Fáil
  Italien
0 / 630
0 / 73
Italia dei Valori, Radicali Italiani
  Kroatien
16 / 151
2 / 11
Kroatiska folkpartiet – liberaldemokraterna, Kroatiska socialliberala partiet, Istriska demokratiska församlingen
  Lettland
0 / 100
0 / 8
För Lettlands utveckling
  Litauen
39 / 141
3 / 11
Darbo Partija, Litauiska frihetsunionen, Liberala rörelsen
  Luxemburg
13 / 60
1 / 6
Demokratiska partiet
  Malta
0 / 69
0 / 6
  Nederländerna
53 / 150
7 / 26
Demokraterna 66, Folkpartiet för frihet och demokrati
  Polen
0 / 460
0 / 51
Nowoczesna, Partia Demokratyczna – demokraci.pl
  Portugal
0 / 230
1 / 21
  Rumänien
19 / 329
0 / 32
Alliansen för liberaler och demokrater
  Slovakien
0 / 150
0 / 13
Progressivt Slovakien
  Slovenien
22 / 90
0 / 8
Förbundet Alenka Bratušek, Moderna centerpartiet, Marjan Šarecs lista
  Spanien
10 / 350
3 / 54
Ciudadanos, Convergència Democràtica de Catalunya
  Storbritannien
55 / 650
1 / 73
Liberaldemokraterna, Liberal Party of Gibraltar
  Sverige
51 / 349
3 / 20
Centerpartiet, Liberalerna
  Tjeckien
78 / 200
4 / 21
ANO
  Tyskland
0 / 631
3 / 96
FDP
  Ungern
1 / 199
0 / 21
Momentum, Ungerska liberala partiet
  Österrike
10 / 183
1 / 18
NEOS

ValresultatRedigera

Nedan redovisas valresultatet för ALDE och dess föregångare i andel vunna mandat i val till Europaparlamentet.

 

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] ”Origins and development of the ALDE Party” (på engelska). Alliansen liberaler och demokrater för Europa. Arkiverad från originalet den 21 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140121211702/http://www.aldeparty.eu/en/about/history. Läst 25 december 2013. 
  2. ^ ”European Liberal Democrat and Reform Party (ELDR)” (på engelska). Encyclopædia Britannica. http://global.britannica.com/EBchecked/topic/765556/European-Liberal-Democrat-and-Reform-Party-ELDR#ref750273. Läst 25 december 2013. 
  3. ^ [a b] ”Become an associate member of the ALDE Party” (på engelska). Alliansen liberaler och demokrater för Europa. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131017005428/http://www.aldeparty.eu/en/members/associate-membership. Läst 25 december 2013. 
  4. ^ [1]
  5. ^ [2]
  6. ^ ”About the ALDE Party” (på engelska). Alliansen liberaler och demokrater för Europa. Arkiverad från originalet den 22 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140122141303/http://www.aldeparty.eu/en/about/the-alde-party. Läst 25 december 2013. 
  7. ^ [a b c d] Neyts-Uyttebroeck, Annemie; Philipp Hansen (2011). The Little Liberal Book. Alliansen liberaler och demokrater för Europa. sid. 130-134 
  8. ^ [a b c] ”Organisational Structure of the ALDE Party” (på engelska). Alliansen liberaler och demokrater för Europa. Arkiverad från originalet den 29 december 2013. https://web.archive.org/web/20131229023645/http://www.aldeparty.eu/en/about/party-structure. Läst 26 december 2013. 
  9. ^ ”Liberals hold balance of power in new Parliament: Report” (på engelska). EurActiv.com. 28 januari 2011. http://www.euractiv.com/future-eu/liberals-hold-balance-power-new-news-501706. Läst 31 januari 2011. 
  10. ^ Årtalen för nästkommande val är preliminära. Datumen kan komma att ändras som följd av att nyval utlyses.

Externa länkarRedigera

  EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.