Se även: Maunu

Maunu är en by i Norrbottens län, belägen vid Könkämäälven, cirka 18 kilometer väster om Karesuando och 110 kilometer norr om Kiruna och cirka 300 meter från gränsen mellan Finland och Sverige (som går mitt i älven) och cirka 700 meter från byn Maunu i Finland. Maunu är den nordligaste byn i Sverige som förbinds med en allmän väg, länsväg BD 901, vilket också är Sveriges nordligaste allmänna väg. I Maunu finns ett av de cirka 20 naturminnena i länet, en grupp gamla granar.[2] I norra delen av byn Maunu intill Könkämäälven finns en udde vid namn Vikkuriniemi.[3]

Maunu
By
Maunu i juli 2020. Till vänster skymtar Könkämäälven.
Maunu i juli 2020.
Till vänster skymtar Könkämäälven.
Land Sverige Sverige
Landskap Lappland
Län Norrbottens län
Kommun Kiruna kommun
Koordinater 68°28′31″N 22°12′12″Ö / 68.47528°N 22.20333°Ö / 68.47528; 22.20333
Folkmängd (2018) (vuxna)[1]
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Karesuando
Geonames 604364
Maunus läge i Norrbottens län
Maunus läge i Norrbottens län
Maunus läge i Norrbottens län

Den förste kände boende på orten var länsmannen Måns Erisson Maunu och skedde omkring 1720.[4] Historiskt var Maunu en centralort som inrymde BB, tull, postkontor och landsfiskal. När Karesuando expanderade på 1800-talet överflyttades dessa verksamheter dit.[5] 1935 beslutades att en landsväg skulle byggas mellan Norge och Sverige via Maunu, som ligger omkring nio mil från norska gränsen. Arbetet hann dock endast påbörjas när den ansvarige vägdirektören avled 1937, varvid projektet avbröts.[5]

I juli 2020 fanns det enligt Ratsit fem personer över 16 år registrerade med Maunu som adress.[1]

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] ”Maunu”. Ratsit. https://www.ratsit.se/sok/person?vem=&var=Maunu. Läst 7 juli 2020. 
  2. ^ Naturminnen Arkiverad 6 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Länsstyrelsen Norrbotten)
  3. ^ ”Registerkort: uppgift från 1958”. Institutet för språk och folkminnen. http://www4.sprakochfolkminnen.se/NAU/bilder/_s2bd001/b0000dx5/p8/0003710a.pdf. Läst 26 maj 2016. 
  4. ^ Måns Erisson Maunu
  5. ^ [a b] Berglund, Viktoria (12 september 2020). ”Vägbygget som om av sig gav trakten ro”. NSD: s. 25-26. 

Externa länkar redigera