Axel Rappe (1884–1945)

en svensk friherre och generalmajor

Axel Oscar Rappe, född 22 juni 1884 i Adolf Fredriks församling, Stockholm, död 31 oktober 1945 i Karlstad, var en svensk friherre och militär; generalmajor 1938.

Axel Rappe, 1907.

FamiljRedigera

Rappe var son till Axel Rappe (1838–1918) och Anna Sandahl (1855–1946). Hans farfar var landshövdingen Axel Ludvig Rappe och hans farfars far var ryttmästare. Han gifte sig 1923 med Gurli Mathilde Malmström (född 1888).[1]

BiografiRedigera

Rappe var underlöjtnant vid Svea artilleriregemente (A 1) 1904 och studerade vid Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) 1906–1907. Han blev löjtnant 1907, och studerade vid Krigshögskolan (KHS) 1908–1910 innan han blev aspirant vid Generalstaben 1911–1913.[1] Rappe var tillsammans med Carl Bennedich en av de politiserande officerarna som särskilt månade om Sveriges försvar under försvarsstriden 1911–1914.[2] Han var lärare vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1914–1918, blev kapten 1917 innan han tog avsked ur svenska armén 1918. Han deltog samma år i Finska inbördeskriget, var överstelöjtnant vid finska generalstaben och stabschef vid östarmén.[1] Rappe var stabschef åt Ernst Löfström och var bland annat med i slaget om Viborg samt utarbetade en befästningsplan för Karelska näset, det nya Finlands första egentliga försvarsplan.[2]

Rappe blev kapten vid Svea artilleriregemente (A 1) 1918, var verksam som lärare vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1922–1928, blev kapten vid generalstaben 1927, major 1928 och var stabschef vid militärbefälhavaren för Övre Norrland 1928–1930. Rappe var stabschef vid Östra arméfördelningen 1930–1931, överstelöjtnant vid generalstaben 1931, avdelningschef vid generalstabens centralavdelning 1931–1935, blev överste vid generalstaben 1935, var chef för Göta artilleriregemente (A 2) 1936–1938. 1938 utnämndes han till generalmajor och var chef för Svea artilleriregemente (A 1) 1938–1940. Han var ställföreträdande chef för Försvarsstaben 1940–1941, inspektör för artilleriet 1940, chef för Artilleristabskåren 1941 samt militärbefälhavare i V.militärområdet 1942–1944.[1]

Han var ledamot av Fälttjänstreglementskommittén 1927, ordförande 1935–1937, militär sakkunnig i 1930 års försvarskommission. Rappe blev ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1932. Han författare till ett antal skrifter samt ett flertal broschyrer och uppsatser i facktidskrifter och dagspress.[1] 1923 lät han trycka en pamflett med titeln Sveriges läge - en krigspolitisk studie; i denna uttryckte han en önskan om ett samgående mellan Finland och Sverige. Rappe kom att ingå i en grupp unga militärer som grundade tidskriften Ny Militär Tidskrift, se Antingen-Eller-gruppen.[2]

UtmärkelserRedigera

Svenska utmärkelserRedigera

Utländska utmärkelserRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e] Vem är det: svensk biografisk handbok. 1943. Stockholm: Norstedt. 1940. sid. 677. Libris 10335454. http://runeberg.org/vemardet/1943/0677.html 
  2. ^ [a b c] Artéus, Gunnar, red (1996). Svenska officersprofiler under 1900-talet. Stockholm: Militärhögsk. Libris 7762137. ISBN 91-87072-19-X [sidnummer behövs]
  3. ^ Kommendörer av Kungl. Svärdsorden, I:a kl. i Sveriges statskalender 1940bih
  4. ^ Riddare av Kungl. Svärdsorden. i Sveriges statskalender 1931bih
  5. ^ Kommendörer av Kungl. Vasaorden, I:a kl. i Sveriges statskalender 1945bih
  6. ^ Riddare av Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1931bih
  7. ^ Riddare av Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1940bih
  8. ^ [a b c] Nr 1. Kungl. Svea artilleriregemente. i Sveriges statskalender 1940
  9. ^ [a b c d] Chef för armén. i Sveriges statskalender 1942
  10. ^ Nr 1. Kungl. Svea artilleriregemente. i Sveriges statskalender 1925
  11. ^ Sveriges statskalender för året 1928. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1928. sid. 231 
  12. ^ Sveriges statskalender för året 1918. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1918. sid. 282 
  13. ^ Nr 1. Kungl. Svea artilleriregemente. i Sveriges statskalender 1921
  14. ^ Fjärde militärområdet. i Sveriges statskalender 1945
  15. ^ Sveriges statskalender för året 1935. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1935. sid. 246 
  16. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1944. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1944. sid. 294. https://books.google.se/books?id=nXQ5AQAAIAAJ&printsec=frontcover&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false 
  17. ^ N:r 1. Kungl. Svea artilleriregemente. i Svensk rikskalender 1908
  18. ^ N:r 1. Kungl. Svea artilleriregemente. i Svensk rikskalender 1909
Företrädare:
Olof Thörnell
Sveriges försvarsstabschef
1939–1941
Efterträdare:
Samuel Lars Åkerhielm