Öppna huvudmenyn

Svärdsorden

svensk kunglig riddarorden

Svärdsorden (SO), officiellt Kungliga Svärdsorden[1], är en svensk kunglig orden, instiftad 23 februari 1748 av Fredrik I, som utmärkelse för officerare i krigsmakten. Svärdsorden har alltsedan ordensreformen 1975 varit vilande men i maj 2018 meddelade sex ledamöter i Konstitutionsutskottet att ordensväsendet ska ses över och att svenska medborgare återigen ska kunna förlänas svenska ordnar och att tilldelningar av utmärkelser inom Svärdsorden ska återupptas.[2]

Kungliga Svärdsorden
Svardsorden.jpg
Ordens kommendörstecken samt kommendörskraschan.
Utdelas avSveriges konung
TypStatsorden, Kunglig förtjänst- och riddarorden
BandGult, med blåa kanter
MottoPro Patria
Utdelas förTapperhet i fält och till sjöss eller långvarig betydelsefull verksamhet inom försvarsmakten
StatusVilande
Herre och mästareKung Carl XVI Gustaf
KanslerIngemar Eliasson
Grader5 grader samt 2 ”krigsgrader”
Förkortning(ar)SO
Statistik
Instiftad1748
Första utdelning1748
Senaste utdelning1974
Rang
Nästföljande (högre)Serafimerorden
Nästföljande (lägre)Nordstjärneorden
Order of the Sword - Ribbon bar.svg
Svärdsordens släpspänne.

Till orden hör Svärdstecknet, ett förtjänsttecken som delades ut till underofficerare, samt Svärdsmedaljen, som delades ut till underbefäl.

Innehåll

HistoriaRedigera

Orden instiftades tillsammans med Serafimerorden och Nordstjärneorden den 23 februari 1748. Svärdsorden instiftades efter mönster av den franska Sankt Ludvigsorden. Svärdsorden tilldelades officerare "för tapperhet och framstående förtjänster i krigstid samt för gangnande och långvarig verksamhet". Ordens latinska devis Pro Patria betyder För Fosterlandet.[3] Svärdsorden hade ursprungligen endast två grader: kommendör och riddare. I samband med Gustaf III:s kröning 1772 tillkom graden kommendör med stora korset. År 1873 delades kommendörsgraden i en I:a och II:a klass. Den senare var då avsedd endast för utländska medborgare, men från 1889 delades den även ut till svenska medborgare. År 1889 delades också riddargraden i två klasser, varvid II:a klassen endast tilldelades utländska medborgare.

Insignier[3]Redigera

Riddare samt KommendörerRedigera

  • Kedjan - Består av elva svärd i guld med blåemaljerade balja med vidhängande gehäng, samt elva amasonsköldar med blåemaljerad mitt. Kedjan bäres över axlarna.
  • Kraschanen - Finns i två modeller. Storkorskraschanen består av ett malteserkors i silver med gyllene kronor på silverspetsar i korsvinklarna. I korsets mitt finns en blå cirkel, på vilken tre gyllene kronor och ett gyllene svärd finns. Kommendörskraschanen är likadan bortsett från att den saknar de gyllene kronorna i korsvinklarna.
  • Ordenstecknet - Finns i två modeller; riddartecknet samt kommendörstecknet. Består av ett vitt malteserkors i emalj med kronor i korsvinklarna och korslagda svärd i den övre vinkeln. I mitten finns på aversen en blå cirkel med ett gyllene svärd omgivet av tre gyllene kronor och på reversen ett upprätt svärd med en lagerkrans runt svärdsspetsen och ordens motto Pro Patria. Kommendörstecknet är något större och har dessutom korslagda, blåemaljerade, svärd i alla korsvinklar.
  • Ordensbandet - Bandets färg är gult med blå kanter för det Rike Konungen skall wärna.

Riddare med stora korset[4]Redigera

  • Riddare med stora korset av 1. klassen - Ordens riddartecken i band om halsen (i kommendörstecknets storlek) samt en bröstdekoration utformad som ett upprätt silversvärd.
  • Riddare med stora korset - Ordens riddartecken i band om halsen (i kommendörstecknets storlek) samt en bröstdekoration utformad som två korslagda silversvärd.

Vid mottagares dödRedigera

När en mottagare av Svärdsorden dör, skall ordenstecken samt eventuell kedja, i enlighet med ordens statuter, återsändas till Skattmästaren vid Kungl. Maj:ts Orden, detta då de inte är personlig egendom utan bara nyttjas under innehavarens livstid.[5]

Svärdsordens krigskors[6]Redigera

Medalj att bäras på bröstet i Svärdsordens band, på bandet sitter fäst ett upprätt svärd i utmärkelsens valör (guld, silver eller brons). Själva medaljen är upphängd i en kunglig krona och är utformad som ett malteserkors med en rund glob i mitten med Sveriges tre kronor, bakom globen ett upprätt svärd. Medaljen präglas i sin valör (guld, silver eller brons).

Briljanterade ordensteckenRedigera

 
Briljanterat ordenstecken

En person kunde i vissa, sällsynta fall förlänas med en briljanterad orden. Vanligtvis inträffade detta om personen gjort Konungen eller kungafamiljen något personligt. Till skillnad mot de ordinarie ordenstecknen så hade de briljanterade ordenstecknen en särställning: dels var ordenstecknen personlig egendom och behövde inte återsändas till Kungen vid innehavarens död, dels skulle innehavaren även bära de lägre graderna trots att en högre tilldelats.

Mottagare av briljanterade ordensteckenRedigera

GraderRedigera

Ordens grader:[3]

Ordenstecken Kraschan Kedja Ordensgrad Tillkomst Anmärkning
      Kommendör med stora korset (KmstkSO) 1772
    Kommendör av 1. klass (KSO1kl) 1748
  Kommendör (KSO) 1873
  Riddare av 1. klass (RSO1kl) 1748
  Riddare (RSO) 1889
  • Kommendör med stora korset (KmstkSO) - Bär det stora ordenstecknet i band över höger axel och storkorskraschan på vänster bröst. Man kan även bära ordenskedjan över axlarna, men man bär då inget ordensband.
  • Kommendör av första klassen (KSO1kl) - Bär det stora ordenstecknet i band om halsen och kommendörskraschan på vänster bröst.
  • Kommendör (KSO) - Bär det stora ordenstecknet i band om halsen.
  • Riddare eller ledamot av första klassen (RSO1kl) - Bär det lilla ordenstecknet i guld i band (rosett för damer) på vänster bröst.
  • Riddare eller ledamot (RSO) - Bär det lilla ordenstecknet i silver i band (rosett för damer) på vänster bröst.

Riddare med stora korsetRedigera

År 1788, under Gustav III:s ryska krig, instiftade Gustav III en ytterligare utmärkelse, Riddare med stora korset av Svärdsorden, kopplad till Svärdsorden. Den kan endast utdelas i krigstid, och då till högre officerare vilkas dåd betydligt inverkat på krigets förlopp. Den tillkommer inte ens Sveriges konung förrän svensk krigshär under dennes befäl segrat, antingen genom drabbning eller genom erövringar.

Utmärkelsen delades 1814 i två klasser: Riddare med stora korset av första klass (RmstkSO1kl) samt Riddare med stora korset av andra klass (RmstkSO2kl), sedan 1952 kallas den senare Riddare med stora korset (RmstkSO). De ingår i de utmärkelser som benämns såsom Svenska krigsdekorationer[4];


Ordenstecken Bröstdekoration Ordensgrad Tillkomst Anmärkning
  Riddare med stora korset av 1. klass (RmstkSO1kl) 1788
  Riddare med stora korset (RmstkSO) 1814

Senast denna utmärkelse utdelades var 1942 då Gustaf Mannerheim tilldelades utmärkelsen av första klass.

Utmärkelser kopplade till SvärdsordenRedigera

Huvudartikel: Svärdstecknet
Huvudartikel: Svärdsmedaljen
Utmärkelsetecken Benämning Tillkomst Anmärkning
  Svärdstecknet (Svm) 26 juni, 1850
  Svärdsmedaljen i guld (SvGM) 26 juni, 1850 Endast utdelad 1 gång, 1875, till kejsar Vilhelm I[8]
  Svärdsmedaljen i silver (SvSM) 26 juni, 1850

KrigskorsetRedigera

Svärdsordens krigskors är den senaste utmärkelsen som kopplats till Svärdsorden. Det ingår i de utmärkelser som benämns såsom svenska krigsdekorationer och instiftades 1952 som belöning för "särskilt välförhållande och förtjänst om fäderneslandet". Krigskorset skulle tilldelas svenska medborgare tillhörande krigsmakten då riket var i krig eller med anledning av bedrifter under kriget.[9]

Den utdelas i tre klasser. Valet av klass var oberoende av tjänsteställning och var endast avhängigt bedriftens betydelse. De tre klasserna är[9]

  • Svärdsordens krigskors av 1. klass (SOKrgK1kl) - utmärkelse i guld
  • Svärdsordens krigskors av 2. klass (SOKrgK2kl) - utmärkelse i silver
  • Svärdsordens krigskors av 3. klass (SOKrgK3kl) - utmärkelse i brons.

Dubbning[10]Redigera

För alla ordnar föreskrev statuterna att en riddare skulle bli dubbad. Denna inleddes med att Kungl. Maj:t:s konstitutorial lästes upp av den som officierade, där det framgick att personen som mottog orden hade blivit tilldelad den. Därefter lästes riddarbrevet upp. Stående på knä och med högra handen lyft med pekfingret och långfingret uppsträckt avlade den nye riddare sin ed som löd:

Jag N.N. lovar och svär vid Gud och hans heliga Evangelium, att jag vill och skall med liv och gods försvara den rena, evangelisk-lutherska läran samt vara minom Konung och Rike hans huld och trogen, med tappert mod möta rikets fiender, rätt hålla samt öva ridderskap efter mitt bästa vett och de stadgar, som mig föreskrivna äro. Så sant mig Gud hjälpe till liv och själ.

Därefter satte officianten på sig sin hatt och dubbade den knästående riddaren med tre slag av svärdet på den vänstra axeln med orden:

N. N. Sveriges, Göthes och Vendes Konung tager dig upp till riddare av dess urgamla och hedervärda Svärdsorden. Var värdig!

Därefter överlämnades ordenstecknet till den dubbade riddare.

Riddarslag till Riddare med Stora KorsetRedigera

Riddarslag (dubbning), till Riddare med Stora Korset, föreskrevs av Gustaf III då denna värdighet instiftades 1788. Enligt statuterna skulle dubbningen ske under bar himmel, och inför den uppställda Krigs-hären. Dubbningen skulle förrättas av konungen, eller om han inte fanns närvarande, av arvfursten eller av den högste närvarande befälhavaren. Efter dubbningen sjöngs Te deum. Med denna ceremoni, under bar himmel, ville man förmedla att mod på slagfältet blev belönat omedelbart.[11]

OrdenshäroldRedigera

  
Till vänster Axel von Fersen iklädd Svärdsordens äldre ordensdräkt på en målning från 1790-talet. Till höger Svärdsordens nyare ordensdräkt från 1820-talet.

När Sverige införde riddarordnar 1748 blev endast en härold för Serafimerorden utsedd, det dröjde till 1785 innan de andra ordnarna fick sina egna härolder. Ämbetet som Svärdsordens härold har varit obesatt sedan 1872.[12]

Härolderna bar speciella häroldskåpor och bar alltid den egna ordens ordenstecken på bröstet (se bild nedan). Ordenshärolderna blev avskaffade i och med en ordensreform 1952. Dock hade Gustaf III redan 1780 utsett en rikshärold, som även fungerade som härold för Kungl. Maj:ts orden, denne fanns kvar till Ordensreformen 1974.[13]

OrdensdräktRedigera

De svenska riddarordnarna hade alla ordensdräkter, som de som uppnått kommendörsgrad kunde bära. Senaste gången som ordendräkt bars var vid Oscar I:s kröning 1844. Svärdsordens dräkt som fastställdes 1762 var av blå sammet med vita passpoaler. Den ersattes 1818 av en ny dräkt i gult kläde med mörkblå sammetspasspoaler[14], och över axlarna bars en slängkappa i blått i siden och sammet. Runt livet bars ett skärp i blått. Hela dräkten hade samma snitt som den Nationella dräkten som instiftades av Gustaf III 1778.[15]

BildgalleriRedigera

Mottagare (urval)Redigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Ordenskungörelse (1974:768)
  2. ^ ”SvD: Kungafamiljen växer – nu måste anslaget begränsas”. Svenska Dagbladet. 18 maj 2018. https://www.svd.se/kungafamiljen-vaxer--nu-maste-anslaget-begransas/. Läst 26 maj 2018. 
  3. ^ [a b c] http://www.arnell.cc/fortjanstordnar.htm
  4. ^ [a b] http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-Z/0/se&visitor={D7B2FA67-EE36-4655-8C9B-7928ED53FBF3}&listmode=0&login=&medal={140E7A0C-E19C-4490-8E04-D867C2D99556}
  5. ^ De svenska riddarordnarna, Jonas Arnell.
  6. ^ http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-Z/0/se&visitor={D7B2FA67-EE36-4655-8C9B-7928ED53FBF3}&listmode=0&login=&medal={6D396374-BB35-45E2-86D0-C8140DB58302}
  7. ^ Biografiske data om 330 norske, norskfødte eller for nogen tid i den norske armé ansatte generalspersoner: 1628-1885, sid 248-250.
  8. ^ medal.nu
  9. ^ [a b] Leif Påhlsson (1980-82). ”Svenska krigsdekorationer”. Meddelande XXXXI-XXXXII: sid. 207-218. 
  10. ^ Tidskrift i Sjäväsendet. 1927 häfte nr 8. Sid 311 - 312.
  11. ^ Henrika Tandefelt, Gustav III inför sina undersåtar, Sid. 298, ISBN 978-952-10-3916-4
  12. ^ http://joomla.heraldik.se/joomla/index.php?option=com_content&view=article&id=65:haerolden-i-riksordnarna&catid=25:ordnar&Itemid=45 Arkiverad 20 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. Svenska Heraldiska Föreningen
  13. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524213618/http://www.heraldik.se/heraldica/topic.asp?TOPIC_ID=2018. Läst 5 januari 2012.  Heraldiskt forum
  14. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 843 
  15. ^ Ordensdräkt i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1914)

KällorRedigera

Externa länkarRedigera