Underståthållaren var överståthållarens närmaste man från 1634 till 1967, då överståthållarämbetet avskaffades.[1]

Schering Rosenhane, underståthållare 1634–1637

Underståthållarämbetet inrättades 1643 enligt Gustav Adolfs regeringsform som antogs av antogs av rikets ständer 29 juli detta år. Enligt § 24 i regeringsformen delades Sverige in i län med en landshövding som högste ämbetsman. Stockholm undantogs från länsindelningen och styrdes av en överståthållare med en underståthållare som ställföreträdare. Underståthållaren hade till en början lika rang som ett hovrättsråd, men Gustav III ändrade det i januari 1779 till lika rang som vice hovrättspresident.[2]

Även tidigare har det funnits en underståthållare "på Stockholms slott samt öfwer Stockholms stad och län" då Nils Bengtsson Liljesparre 1719 fick denna titel, men den befattningen har inte mer än namnet gemensamt med den 1634 instiftade.[2]

Underståthållare 1634–1967

redigera

Referenser

redigera