Öppna huvudmenyn

Anders Fredrik Skjöldebrand

svensk greve, en av rikets herrar, general av infanteriet och statsråd

Anders Fredrik Skjöldebrand, född 14 juli 1757 i Alger, död 23 augusti 1834 i Stockholm, var en svensk greve, en av rikets herrar, general av infanteriet och statsråd.

Anders Fredrik Skjöldebrand
Anders Fredrik Skjöldebrand, 1757-1834, Count, general (Giovanni Domenico Bossi) - Nationalmuseum - 24182.tif
Anders Fredrik Skjöldebrand iklädd uniform för en generalmajor, med Svärdsordens band över axeln. Miniatyr av Domenico Bossi från år 1811.
Information
Född14 juli 1757
Alger, Algeriet
Död23 augusti 1834 (77 år)
Stockholm
BegravningsplatsNorra begravningsplatsen i Stockholm
I tjänst förSverige
FörsvarsgrenInfanteriet
GradGeneral av Infanteriet
Slag/krigGustav III:s ryska krig

Napoleonkrigen

Fälttåget mot Norge
UtmärkelserEn af rikets herrar
Serafimerorden
Svärdsorden
Carl XIII:s orden
Övrigt arbeteStatsråd
Ledamot av Svenska akademien

BiografiRedigera

Anders Fredrik Skjöldebrand var son till Erik Brander, som adlats Skjöldebrand, och Johanna Logie, dotter till en svensk konsul i Alger och av skotsk börd.

Skjöldebrand blev student i Uppsala 1771, kornett vid Södra skånska kavalleriregementet 1774 och löjtnant vid Östgöta kavalleriregemente 1779. Under kriget 1788-1790 tjänstgjorde han till en början vid kommenderingar i Sverige, bland annat i Karlskrona. 1789 fick hans följa flottans sjötåg som stabsadjutant hos hertig Karl, som varit hans chef under hans första militära bana och med vilken han var genom vänskap förbunden. Han deltog 1789 i ett sjöslag vid Öland, vann en seger i slaget vid Bornhöft (1813) och deltog i fälttåget mot Norge 1814.

Skjöldebrand reste 1778–1799 tillsammans med italienaren Giuseppe Acerbi till Nordkap genom Lappmarken över Uleåborg, Torneå och Enontekis.

Skjöldebrand förordnades 1810 i samband med Fersenska mordet till överståthållare i Stockholm och innehade denna tjänst till 1812. Han bidrog till att återställa lugnet i huvudstaden och verkade bland annat för en förbättrad barnavård, men tog, efter en tvist med magistraten, 1812 avsked från befattningen. Samtidigt (1810–1812) hade han även varit en intresserad direktör för Kungl. Maj:ts hovkapell och spektakler. Han var statsråd från den 22 november 1815 till den 26 mars 1828.

Skjöldebrand blev tidigt anhängare av Bernadottes kandidatur till den svenska tronföljden.

Anders Fredrik Skjöldebrand var en av de aderton i Svenska Akademien. Skjöldebrand var även verksam som konstnär.[1] och är representerad med ett 30-tal verk vid bland annat Nationalmuseum[2].

I sitt andra äktenskap var han gift med sedermera överhovmästarinnan Charlotta Letitia Ennes (1791–1866). Bland barnen märks Eric Bogislaus Skjöldebrand.

UtmärkelserRedigera

BilderRedigera

SkrifterRedigera

  • Herman von Unna: drame i fem acter med chorer och baletter (1795)
  • Voyage pittoresque au Cap Nord. Del 1-4 (1801-1802)
  • Excellensen grefve A. F. Skjöldebrands memoarer (utg. af Henrik Schück, Geber, 1903-1904)
Översättningar
  • Lucanus: Första sången af Lucani Pharsalia (1824)
  • Torquato Tasso: Tassos Befriade Jerusalem... (La Gerusalemme liberata) (1825)
  • George Gordon Byron: Childe Harolds pilgrimsfärd (Childe Harold's Pilgrimage) (Johan Hörberg, 1832)

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Uppsala genom konstnärsögon, Marita Lindgren-Fridell i Upplandsmuseets årsskrift 1944
  2. ^ Nationalmuseum
  3. ^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris länk. ISBN 91-85428-99-X (inb.) 
  4. ^ Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Bengt Hildebrand (1753-1953), Margit Engström och Åke Lilliestam (1954-1990), Stockholm 1992 ISBN 91-7402-227-X s. 28

KällorRedigera

Externa länkarRedigera