Anders Fredrik Skjöldebrand

Anders Fredrik Skjöldebrand
	Anders Fredrik Skjöldebrand
Född	14 juli 1757; Alger
Död	23 augusti 1834 (77 år); Jakob och Johannes, Sverige
Begravd	Norra begravningsplatsen; kartor
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet
Sysselsättning	Översättare, kompositör, tecknare, militär
Befattning
	Ledamot av Sveriges ståndsriksdag; Riksdagen 1809–1810 (1809–1810); Överståthållare (1810–1812); Ledamot av Sveriges ståndsriksdag; Riksdagen 1815 (1815–1815); Statsråd; Karl XIII:s statsråd och Karl XIV Johans statsråd (till 1840) (1815–1828); Stol nummer 18 i Svenska Akademien (1822–1834)
Maka	Petronella Constantia von Höpken; (g. 1779–1780); Charlotta Skjöldebrand; (g. 1811–1834)
Barn	Carl Eric Skjöldebrand (f. 1780); August Fredrik Skjöldebrand (f. 1812); Carl Fredrik Skjöldebrand (f. 1815); Eric Bogislaus Skjöldebrand (f. 1816); Aurora Charlotta Skjöldebrand (f. 1819)
Föräldrar	Eric Skjöldebrand
Släktingar	Pehr Eric Sköldebrand (syskon)
Utmärkelser
	Riddare av Svärdsorden (1794); Kommendör av Svärdsorden (1809); Kommendör med stora korset av Svärdsorden (1812); Riddare med stora korset av Svärdsorden (1814); Riddare och Kommendör av Kungl Maj:ts Orden (1817); Riddare av Carl XIII:s orden (1819); En av rikets herrar (1822)
	Redigera Wikidata

Anders Fredrik Skjöldebrand, född 14 juli 1757 i Alger, död 23 augusti 1834 i Stockholm, var en svensk greve, en av rikets herrar, general av infanteriet och statsråd.

Biografi

Skjöldebrand blev student vid Uppsala universitet 1771, kornett vid Södra skånska kavalleriregementet 1774 och löjtnant vid Östgöta kavalleriregemente 1779. Under kriget 1788–1790 tjänstgjorde han till en början vid kommenderingar i Sverige, bland annat i Karlskrona. 1789 fick hans följa flottans sjötåg som stabsadjutant hos hertig Karl, som varit hans chef under hans första militära bana och med vilken han var genom vänskap förbunden. Han deltog 1789 i ett sjöslag vid Öland, vann en seger i slaget vid Bornhöft (1813) och deltog i fälttåget mot Norge 1814.

Skjöldebrand reste 1798–1799 tillsammans med italienaren Giuseppe Acerbi till Nordkap genom Lappmarken över Uleåborg, Torneå och Enontekis.

Skjöldebrand förordnades 1810 i samband med Fersenska mordet till överståthållare i Stockholm och innehade denna tjänst till 1812. Han bidrog till att återställa lugnet i huvudstaden och verkade bland annat för en förbättrad barnavård, men tog, efter en tvist med magistraten, 1812 avsked från befattningen. Samtidigt (1810–1812) hade han även varit en intresserad direktör för Kungl. Maj:ts hovkapell och spektakler. Han var statsråd från den 22 november 1815 till den 26 mars 1828.

Skjöldebrand blev tidigt anhängare av Bernadottes kandidatur till den svenska tronföljden.

Anders Fredrik Skjöldebrand var en av de aderton i Svenska Akademien. Skjöldebrand var även verksam som konstnär.^[12] och är representerad med ett 30-tal verk vid bland annat Nationalmuseum^[13] samt vid Norrköpings konstmuseum^[14].

Anders Fredrik Skjöldebrand var son till Erik Brander, som adlats Skjöldebrand, och Johanna Logie, dotter till en svensk konsul i Alger och av skotsk börd. I sitt andra äktenskap var han gift med sedermera överhovmästarinnan Charlotta Letitia Ennes (1791–1866). Bland barnen märks Eric Bogislaus Skjöldebrand och August Fredrik Skjöldebrand.

Utmärkelser

Bilder

Fallen Kattilakoski i Torneälven, 1799. Akvarell av Anders Fredrik Skjöldebrand.
Kautokeino i Finnmark, 1799. Akvarell av Anders Fredrik Skjöldebrand.
Parti av Uppsala med Fyrisån, mot domkyrkan och dombron. Akvarell av Anders Fredrik Skjöldebrand.
Anders Fredrik Skjöldebrand
Skjöldebrands grav på Norra begravningsplatsen.

Bibliografi

Herman von Unna, drame i fem acter med chorer och baletter, 1795
Voyage pittoresque au Cap Nord, Del 1-4, 1801–1802
Henrik Schück (utgivare): Excellensen grefve A. F. Skjöldebrands memoarer, Geber, 1903–1904

Översättningar

Lucanus: Första sången af Lucani Pharsalia (1824)
Torquato Tasso: Tassos Befriade Jerusalem... (La Gerusalemme liberata) (1825)
George Gordon Byron: Childe Harolds pilgrimsfärd (Childe Harold's Pilgrimage) (Johan Hörberg, 1832)

Se även

Skårby gård i Salems socken, ägdes av Skjöldebrand mellan 1815 och 1834.

Referenser

Noter

^ [a b c] Anders Burius, s. 447, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 6016, läst: 22 december 2016.^{[källa från Wikidata]}
^ Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 6016, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 7, Norstedts förlag, 1932, s. 302-303, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Anders Burius, s. 447, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 6016, läst: 22 december 2016.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Jakob och Johannes kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker för Jakob, SE/SSA/0008/F I a/4 (1809-1852), bildid: C0054722_00258, sida 240, död- och begravningsbok, s. 240, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I a/4 SE/SSA/0008/F I a/4, läs online läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Norra Begravningsplatsen: Berömda personer, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Skjöldebrand, A.F., Svenskagravar.se, läs online, läst: 23 april 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ Sten nr 121 – A.F. Skjöldebrand, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 4 juni 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016.^{[källa från Wikidata]}
^ Anders Fredrik Skjöldebrand, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 6016.^{[källa från Wikidata]}
^ Svenska Akademin ledamotsregister: skjoldebrand-anders-fredrik, läst: 23 juni 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Uppsala genom konstnärsögon, Marita Lindgren-Fridell i Upplandsmuseets årsskrift 1944
^ Nationalmuseum
^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 29 april 2020
^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.)
^ Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Bengt Hildebrand (1753–1953), Margit Engström och Åke Lilliestam (1954–1990), Stockholm 1992 ISBN 91-7402-227-X s. 28

Källor

Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
Skjöldebrand, Anders Fredrik i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)

Externa länkar

"Anders Fredrik Skjöldebrand, 1757–1834", av Torkel Stålmarck i Svenskt översättarlexikon Torkel Stålmarck
Anders Fredrik Skjöldebrand i ledamotsregistret hos Svenska Akademien
Anders Fredrik Skjöldebrand i Levande musikarv

[b842354c98867f7e3baea45601fedb2998775a2c-1] [a b c] Anders Burius, s. 447, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 6016, läst: 22 december 2016.^{[källa från Wikidata]}

[a725f96287bba87953d93f48e6304d521697c844-2] Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 6016, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[62821e0569c294b4a8ecee2664215f6530f40123-3] [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 7, Norstedts förlag, 1932, s. 302-303, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[27f532d081ad6fe8dcfc77ac148cd68b8119bce0-4] Anders Burius, s. 447, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 6016, läst: 22 december 2016.^{[källa från Wikidata]}

[9121882974124fcaa1c2ad07b2b92a69422246c9-5] [a b] Jakob och Johannes kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker för Jakob, SE/SSA/0008/F I a/4 (1809-1852), bildid: C0054722_00258, sida 240, död- och begravningsbok, s. 240, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I a/4 SE/SSA/0008/F I a/4, läs online läs online.^{[källa från Wikidata]}

[6f37f276aa323f52cc29459e77f8c592f55b78e5-6] Norra Begravningsplatsen: Berömda personer, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[d326d5257171f4b5f523f6f104c15ddc87f1c751-7] Skjöldebrand, A.F., Svenskagravar.se, läs online, läst: 23 april 2023.^{[källa från Wikidata]}

[d518a5c634b2db87a7f80ede69306e0b1b335730-8] Sten nr 121 – A.F. Skjöldebrand, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 4 juni 2017.^{[källa från Wikidata]}

[1d36e1ac6e09003eb4fdcdce397ec198291cf3f3-9] Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016.^{[källa från Wikidata]}

[94c4b91007ebd375ca13dadaa57cb22f73b2f3ac-10] Anders Fredrik Skjöldebrand, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 6016.^{[källa från Wikidata]}

[2d9eb63b2c6958c11c67000193a0abcde05a904d-11] Svenska Akademin ledamotsregister: skjoldebrand-anders-fredrik, läst: 23 juni 2020.^{[källa från Wikidata]}

[12] Uppsala genom konstnärsögon, Marita Lindgren-Fridell i Upplandsmuseets årsskrift 1944

[13] Nationalmuseum

[14] Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 29 april 2020

[15] Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.)

[16] Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Bengt Hildebrand (1753–1953), Margit Engström och Åke Lilliestam (1954–1990), Stockholm 1992 ISBN 91-7402-227-X s. 28

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

Befattning
Anders Fredrik Skjöldebrand

Född	14 juli 1757^[1]^[2]^[3] Alger^[1]^[3]
Död	23 augusti 1834^[4]^[5]^[3] (77 år) Jakob och Johannes^[1]^[5], Sverige
Begravd	Norra begravningsplatsen^[6]^[7]^[8] kartor
Medborgare i	Sverige^[9]
Utbildad vid	Uppsala universitet^[10]
Sysselsättning	Översättare, kompositör, tecknare, militär
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1809–1810 (1809–1810) Överståthållare (1810–1812) Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1815 (1815–1815) Statsråd Karl XIII:s statsråd och Karl XIV Johans statsråd (till 1840) (1815–1828) Stol nummer 18 i Svenska Akademien (1822–1834)^[11]
Maka	Petronella Constantia von Höpken (g. 1779–1780)^[3] Charlotta Skjöldebrand (g. 1811–1834)^[3]^[3]
Barn	Carl Eric Skjöldebrand (f. 1780)^[3] August Fredrik Skjöldebrand (f. 1812)^[3] Carl Fredrik Skjöldebrand (f. 1815)^[3] Eric Bogislaus Skjöldebrand (f. 1816)^[3] Aurora Charlotta Skjöldebrand (f. 1819)^[3]
Föräldrar	Eric Skjöldebrand^[3]
Släktingar	Pehr Eric Sköldebrand (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Svärdsorden (1794)^[3] Kommendör av Svärdsorden (1809)^[3] Kommendör med stora korset av Svärdsorden (1812)^[3] Riddare med stora korset av Svärdsorden (1814)^[3] Riddare och Kommendör av Kungl Maj:ts Orden (1817)^[3] Riddare av Carl XIII:s orden (1819)^[3] En av rikets herrar (1822)^[3]
Redigera Wikidata