Tessinska palatset

stadspalats i Stockholm

Tessinska palatset eller Tessins palats är ett barockpalats beläget i Gamla Stan i Stockholm. Palatset uppfördes mellan 1694 och 1701 i kvarteret Europa efter ritningar av Nicodemus Tessin d.y. och ingick i en stadsplan över Slottet och dess omgivningar som endast delvis kom att genomföras. Dess adress är Slottsbacken 4. Palatset är statligt byggnadsminne sedan 24 september 1965.[1]

Tessinska palatset
Huvudfasaden mot norr
Huvudfasaden mot norr
PlatsSlottsbacken 4, Stockholm
Våningar ovan jord4
Byggstart1694
Färdigställd1701
StatusByggnadsminne
Tjänstebostad för Landshövdingen i Stockholms län
ByggherreNikodemus Tessin d.y.
ArkitektNikodemus Tessin d.y.
59°19′33″N 18°4′22″Ö / 59.32583°N 18.07278°Ö / 59.32583; 18.07278

Historik redigera

 
Palatset avbildat i Suecia antiqua et hodierna 1702 (en av tre planscher)

År 1692 köpte Tessin tomten till det som skulle bli hans palats. Den var välplanerad vid Slottsbacken mittemot slottet Tre Kronor. Tessin var vid tillfället 38 år och mitt i en lysande karriär; han hade sedan faderns död 1681 varit både stadsarkitekt i Stockholm samt slottsarkitekt till kung Karl XI. Allt detta gjorde att rikets främste arkitekt behövde en ståndsmässig boning i Stockholm.

Tomten Tessin köpte var relativt liten, och dessutom var den oregelbunden, vilket gjorde att uppgiften han ställdes inför blev en utmaning. Hur skapa ett stadspalats, som följde arkitekturens regler och som skulle upplevas som ordnad och regelbunden på en tomt som inte var detta? Lösningen blev genial,[källa behövs] och de slutliga ritningarna signerades av Tessin den 8 augusti 1696. Nationalmuseum har åtta bevarade originalritningar av Tessins hand till palatset i sina samlingar.

Arbetet fortskred relativt snabbt och redan den 17 januari 1697 skrev Tessin till den svenske diplomaten i Paris Daniel Cronström följande:

Mitt hus är, så när som på flyglarna och trädgården, på vilka jag har för avsikt att arbeta på i år, så pass framskridet att jag, om Gud vill, hoppas kunna inflytta där till midsommar.

Tessin fortsätter lite längre ner i brevet med:

Mitt hus kostar mig nu, så sant som det finns en Gud, oss emellan sagt, mer än hundratusen livres utom möblerna; men så är det också allt, Gud ske lov, i det närmaste färdigt, och jag anser det som den största glädjekälla för min återstående levnad.

Hela palatset inklusive trädgården blev klart under de sista åren på 1600-talet och vid pingst 1701 kunde Tessin ta emot änkedrottning Hedvig Eleonora med andra medlemmar av den kungliga familjen. Man åt middag till musik från Hovkapellet som spelade från kolonngången i trädgårdens fondbyggnad.

Tessin avled 1728 och huset ärvde då av hans son Carl Gustaf Tessin som skrev kärleksfullt om huset efter faderns död:

Min sal. faders hus i Stockholm är ingalunda ett stort hus; men kan med all rätt räknas som ett mönsterstycke. Alla reglor i architecturen äro nogast iakttagna; ögonen på alla sätt förnöjde. Orderne i architecturen satte på hvarandra uti en proportion, som tyckes decidera alla stridigheter, som härtilldags däröfver varit. En iregulière place är bragt inom en regulier stängsel, ej en tum bredt av jordmånen fåfäng. All säkerhet för eld, brandmur å alla sidor, tegeltaksvind, öfra våningen med trapporna hvälfda, 3 våningar öfver jord och dubbla källare under, alla med bequäm upp- och nedgång. Den enda fara detta hus löper är vanskötsel; hvad vackert är, är också delicat. Commodare hus kan ges, men aldrig utan yttre dekorationens kostnad.

Dock tvingades Carl Gustaf Tessin att sälja palatset 1755 på grund av sin usla ekonomi. Det köptes av grosshandlaren Gustaf Kierman och ytterligare några år därefter köptes palatset av Svenska staten och slutligen utsågs palatset till hertig Karls residens, över vilket han fick dispositionsrätt. Dock flyttade Karl aldrig in i palatset, varför Stockholms stad kunde köpte fastigheten år 1773 för 300 000 daler kopparmynt och man ställde det därefter i ordning som bostad för Överståthållaren.

1968 sammanslogs statens förvaltning av Stockholm stad med Stockholms län, varför Överståthållarämbetet försvann och ersattes med en Landshövding. Staten övertog därmed 1968 byggnaden från Stockholms stad och byggnaden har från denna tid tjänat som landshövdingens residens.

Arkitektur redigera

 
Den oregelbundna tomten med förgård, byggnader och trädgård utritade. Nicodemus Tessin ca 1700. (Nationalmuseums samlingar).

Tomten som Tessin köpte var inte regelbunden, men han lyckades ändå skapa en byggnad med trädgård som uppfattas som helt regelbunden och som följer arkitekturens principer och regler. Tessin skapade ett stadspalats enligt parisisk modell med benämningen entre cour et jardin. Detta innebar att man först har en förgård eller cour d'honneur, följd av huvudbyggnaden som kallades corps-de-logi och därefter trädgården eller jardin. Dessa tre funktioner ligger på samma huvudaxel, och det är denna princip som Tessin har följt.

Tessin beundrade den franska inrednings- och trädgårdskonsten, där Slottet i Versailles utgör den mest fulländade skapelsen. Tessin ansåg däremot inte att byggnaders yttre uppbyggnad inte skulle följa den franska smaken utan snarare den romerska, vilket är en mer återhållsam form av barock. Här var hans främsta inspiratörer de italienska arkitekterna Giovanni Lorenzo Bernini samt Michelangelo.

Exteriör mot Slottsbacken redigera

Tessinska palatset fick en liten förgård av samma höjd som byggnadens bottenvåning, vilken var rusticerad. Dessa murar hade urtagna nischer för skulpturer eller vaser. Gården slöts mot staden med gallergrindar. Byggnadens bottenvåning var rusticerad och entré var placerad i mitten, och hade totalt tre portgångar med rundbågiga valv. Den centrala portgången markerades med två atlanter på ömse sidor, samt att Tessin ovan portvalvet placerade en arkitrav som följer den doriska ordningen bestående av en fris med triglyfer och metoper. På arkitraven vilar en skulpturgrupp bestående av två putti. Atlanterna är utformade av den franske skulptören Bernard Foucquet. Hela bottenvåningen är avfärgad i en varmgrå puts.

Första och andra våningen är slätputsade i en varmgul kulör och har symmetriskt placerade fönsteröppningar. Hörnen är markerade med hörnkedjor som efterliknar enkla pilastrar, vilka är avfärgade i samma varmgrå kulör som bottenvåningen. Fönsteröppningarna har lite olika utformning på första och andra våningen, men de är inslagna med listverk som ävenledes är avfärgade i en varmgrå puts. Fönstren är smårutiga. Fasaden avslutas upptill med en krönande gesims samt över den en låg attika varefter taket vidtar.

Trädgården redigera

Tessin har innanför huvudbyggnaden skapat ett fantastiskt trädgårdsrum som är indelat i två distinkta delar, vanligen kallade den norra och den södra trädgården. Tessin gav tydliga anvisningar om det växtmaterial som skulle nyttjas och han skapade tydliga ritningar för hela trädgården. I fonden av trädgården har han även skapat ett skenperspektiv i form av en kolonngång. Hela trädgården är en uppvisning i barockens förkärlek för siktlinjer, men också på användningen av perspektiv och viljan att skapa rum i rummet. Det är den norra trädgården som besökaren först kommer ut i.

Norra trädgården redigera

Den norra trädgården är den del av trädgården som besökaren först möter då man passerat igenom huvudbyggnaden. Denna del domineras av en broderiparterr, som omges av klippta buxbomshäckar som omger blomsterplanteringar, så kallades plate-bande. Parterren avslutas med en cirkulär bassäng med en fontän i form av en vattenstråle. Tessin hade ursprungligen tio statyer i marmor som omgav denna skapelse, och vilka var inplacerade i den plate-band som omgav broderiparterren.

Den södra trädgården avslutas med två mindre byggnader som ursprungligen var voljärer som rymde fåglar, som både gav liv och sång till denna trädgård.

Södra trädgården redigera

Den södra trädgården var enklare utformad än den norra och hade en parterre de gazon, eller gräsparterr i mitten. Denna var omgiven av klippa häckar av lind som bildade gröna väggar. I slutet av trädgården tänkte sig Tessin en grotta, som skulle byggas i fondbyggnaden. Den kom dock troligen aldrig till utförande.

Bildgalleri redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.

Webbkällor redigera

Tryckta källor redigera

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera