Öppna huvudmenyn

Fotö

tätort i Öckerö kommun, Sverige

Fotö är en ö och tätort i Öckerö kommun i Göteborgs norra skärgård.

Fotö
Tätort
Den skyddade hamnen på Fotös sydsida
Den skyddade hamnen på Fotös sydsida
Land Sverige Sverige
Landskap Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommun Öckerö kommun
Distrikt Öckerö distrikt
Koordinater 57°40′13″N 11°39′26″Ö / 57.67028°N 11.65722°Ö / 57.67028; 11.65722
Area 43 hektar (2015)[2]
Folkmängd 637 (2018)[1]
Befolkningstäthet 14,814 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T4348[3]
GeoNames 2713875
Ortens läge i Västra Götalands län
Red pog.svg
Ortens läge i Västra Götalands län
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

På ön växer idegranen, lokalt benämnd barlind. På östra sidan av Fotö finns en badplats, och sydsidan hyser en skyddad hamn. Från öns högre delar kan Vinga ses vid klar väderlek.

Fotöbron går från Fotö via Söö till Hönö, i bakgrunden

Innehåll

BefolkningsutvecklingRedigera

Den tidigast kända, permanenta bosättningen på Foto härrör sig från 1600-talet. En Lars Pedersson (1635-1695) var då gift med en kvinna som hette Berta. De hade fyra barn. Troligen fanns boplatsen i närheten av den nuvarande "gamla hamnen."

År 1880 uppgick befolkningen till 98 invånare, år 1900 till 166, år 1920 till 221 och år 1940 till 243. Bostadsbyggandet växte från den gamla hamnen mot nordost, främst marken i dalgångarna. Så var det fram till början av 1960-talet. Genom att en väg anlades till bryggan vid Annasten - mitt emot Hönö Klova - utvecklades byggandet kraftigt. Den nya fiskehamnen på Söö-holmen samt färjeförbindelsen, kom också till på 1960-talet. Samtidigt drogs det en väg över berget, vilket skapade en helt ny bostadsbebyggelse. På 1980-talet expanderade bebyggelsen till området söder om Söö-sundet.[4]

Befolkningsutvecklingen i Fotö 1960–2015[5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
368
1965
  
374
1970
  
380
1975
  
411
1980
  
450
1990
  
494 35
1995
  
504 35
2000
  
529 35
2005
  
618 35
2010
  
620 35
2015
  
630 43

KommunikationerRedigera

Fotö har broförbindelse till Hönö genom Fotöbron, som invigdes 1993.[6] Även bussar går från Fotö till färjeläget vid Hönö Pinan, som i sin tur är förbundet med Hisingen genom en tätt trafikerad bilfärjeled.

SevärdheterRedigera

Ödekyrkogården på ön Klätten är en begravningsplats från 1500-talet. På platsen begravdes sjömän, som förts iland för att gravsättas. Klätten låg längs en en av Nordeuropas viktigaste handelsleder och Klätthamnen var en ankarplats för avtagsleden in mot Göteborg.[7]

På Söö norr om Fotö finns flera tomtningar från tidig medeltid eller högmedeltid, vilka användes av fiskare under många generationer. Genomförda arkeologiska undersökningar gav ganska få fynd, men bland fynden fanns flinta, brända däggdjursben, järnfragment och ett knivblad av järn.[8]

Fotö i TVRedigera

Under sommaren 2010 spelade SVT in sin 12 avsnitt långa serie Svaleskär på ön.

Se ävenRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019, läs online
  2. ^ [a b] Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 2 februari 2017
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 12 mars 2014
  4. ^ Fotö förr och nu, 2:a reviderade upplagan, Olle Nystedt, Fotö 1993, s. 7, 11
  5. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  6. ^ https://www.ockero.se/download/18.3019e2b013b337fdadf18fe/1402409961369/fran_datid_till_nutid.pdf
  7. ^ ”Gastar, guld och sjunkna skepp – Ett axplock ur Öckeröarnas historia” (PDF). Öckerö kommun, Bohusläns museum, Marinarkeologiska Sällskapet Göteborgskretsen. 2004. sid. 26. http://www.ockero.se/download/18.3019e2b013b337fdadf18fc/1402409961026/Guld%26Gastar.pdf. Läst 6 juni 2018. 
  8. ^ ”Gastar, guld och sjunkna skepp – Ett axplock ur Öckeröarnas historia” (PDF). Öckerö kommun, Bohusläns museum, Marinarkeologiska Sällskapet Göteborgskretsen. 2004. sid. 27. http://www.ockero.se/download/18.3019e2b013b337fdadf18fc/1402409961026/Guld%26Gastar.pdf. Läst 6 juni 2018. 

Vidare läsningRedigera

  • Hembygdsprojektet Öckeröarnas historia: materialet är insamlat av deltagare i studiecirklar. Delrapport 7, Fotö : öns historia. Öckerö: Kulturnämnden i samarbete med Studieförb. Vuxenskolan. 1983. Libris 496526 
  • Nystedt, Olle (1994). Fotö förr och nu (2. rev. uppl.). Fotö: Olle Nystedt. Libris 8843645 

Externa länkarRedigera