Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2016-10

Konsensus för POV?

En av Sveriges främsta historieforskare, professor Thomas Lindkvist skriver angående "befrielsekriget": "Detta krig har inget eget namn. Det ingick i den serie av krig och uppror som ledde fram till Kalmarunionen upplöstes. Tidigare, i en mer nationalistiskt färgad historieskrivning, var det vanligt att beteckna det som ungefär ”Gustav Vasas befrielsekrig”. Termen ”befrielsekrig” härrör från den uppfattningen att Gustav Vasa skulle genom sitt krig ha befriat Sverige från ett danskt herravälde. Och riktigt på det sättet uppfattas det numera inte." Här slås två saker fast: 1. Kriget har inget eget namn. 2. Nationalistiskt färgad historieforskning har kallat det "Gustav Vasas befrielsekrig".

På Diskussion:Befrielsekriget påstås nu att det råder konsensus för POV-benämningen "Befrielsekriget". Flera användare har framfört kritik mot den benämningen och/eller framfört alternativa förslag. Trots detta påstås jag nu vara den enda motståndaren till namnet. De andra motståndarna har valt att inte vara aktiva med mer än ett eller ett par inlägg. Likväl har kritiken framförts och borde vägas in i en rättvis bedömning av konsensus.

Då det finns ett tydligt källstöd för att nuvarande namn är POV har jag försökt POV-malla artikeln. Men de som är för POV-benämningen har startat redigeringskrig. Frågan är om gemenskapen anser att "konsensus" (vare sig den är adekvat eller falskeligen konstruerad som ofta blir fallet vid skarpa motsättningar) kan gälla över källbelagd POV. Detta berör en demokratisk grundfråga. En majoritetsbefolkning skulle i ett demokratiskt val kunna bestämma att en minoritetsbefolkning inte får identifiera sig som minoritet. Teoretiskt skulle ett demokratiskt val kunna resultera i att t.ex. samerna inte får finnas som minoritet. Samerna skulle inte ha en chans att motsätta sig det med demokratiska medel. Det menar jag är vad som håller på att hända i den här diskussionen.

Att informationen på Wikipedia skall vara värdeneutral är en av våra grundprinciper, skall man kunna rösta bort den principen? /Ascilto (diskussion) 14 september 2016 kl. 17.51 (CEST)

Befrielsekrig är ett etablerat begrepp för detta och andra krig som lett till ett lands självständighet. Se för övrigt diskussionen ovan. Tostarpadius (diskussion) 14 september 2016 kl. 19.13 (CEST)

Befrielsekriget och frihetskriget är nog det enda jag hört att det kallats. dnm ^{(d | b)} 14 september 2016 kl. 19.31 (CEST)

Nog är 'befrielsekrig' ett etablerat ord, se SAOB. Där nämner man t.o.m. Gustaf Vasas befrielsekrig.--Wvs (diskussion) 14 september 2016 kl. 19.34 (CEST)

Meningen var inte att ta sakdiskussionen en gång till. Vad jag efterlyser är en principdiskussion om man kan hävda konsensus gentemot källbelagd POV. /Ascilto (diskussion) 14 september 2016 kl. 19.37 (CEST)

Konsensus kan aldrig ställa sig över grundpelaren neutralitet. Neutralitet och trovärdiga källor övertrumfar alltid Wikipedianska konsensus mellan användare (som är rätt flytande) även om olyckliga undantag finns. Men POV-begreppet är inte enkelt. Om du tar historiken Thomas Lindkvist är han bara en bland många andra historiker. Om han tillhör en minoritet eller är ensam i sin uppfattning, även om hans uppfattning är att använda mer neutrala begrepp så blir hans synpunkt POV/OVIKT ifall den tillåts dominera eller styra över majoritetsuppfattningen. dnm ^{(d | b)} 14 september 2016 kl. 19.43 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Thomas Lindqvist uttalar sig inte om sin privata ståndpunkt utan om forskningsläget. Resonemanget stöds av att inget modernt standardverk använder begreppet "befrielsekriget" utan använder olika omskrivningar; NE skriver t.ex. "Gustav Vasas uppror", det är då ett källbelagt alternativt namn. /Ascilto (diskussion) 14 september 2016 kl. 19.52 (CEST)

Jag skulle nog säga att konsensus är det som gäller i slutändan, men att konsensus påverkas av argument om neutralitet och källor. Annat som väger in är argumentationsskicklighet och deltagarnas egna intressen och pov m.m. Edaen (diskussion) 14 september 2016 kl. 19.49 (CEST)

Att en person anser att alla andra står för samma POV innebär inte att så är fallet. Tostarpadius (diskussion) 14 september 2016 kl. 21.03 (CEST)

"Alla andra" är att grovt snedvrida sakläget. Det är ganska många som kritiserat namnet "befrielsekriget" och/eller kommit med alternativa förslag, men som av olika skäl blivit passiva i den fortsatta diskussionen. /Ascilto (diskussion) 15 september 2016 kl. 07.34 (CEST)

Ibland blir det lite svårbegripligt vad en diskussion här handlar om. Pratar vi om artikelns innehåll eller om dess rubrik? -- Innocent bystander 15 september 2016 kl. 08.33 (CEST)

Ingendera. Det som diskuteras här är principfrågan: Vad krävs för att något ska kunna klassas om icke-neutralt? En källa? Flera källor? Majoriteten av källorna? Konsensus? /ℇsquilo 15 september 2016 kl. 08.45 (CEST)

Jo, så mycket har jag fattat. Men handlar det om brödtext eller rubrik? -- Innocent bystander 15 september 2016 kl. 08.52 (CEST)

(redigeringskonflikt) Eftersom det var jag som kontaktade professor Thomas Lindkvist och med hans tillåtelse citerade hans mailsvar (alltså inte en publicerad text, utan hans svar på en direkt fråga från mig om krigets namn) så ser jag mig som indirekt tilltalad i diskussionen och skriver därför ett kort svar. Jag är utomlands och har bara sporadisk tillgång till nätet.

I artiklar där det inte finns en självklar tolkning av det som presenteras ska vi, för att vara NPOV, redovisa olika synsätt utan att själva ta ställning. Samma sak borde gälla rubriker. Är forskare och andra källor inte överens om vad en företeelse ska kallas så kan ju varje kapitelrubrik uppfattas som POV, och ändå måste vi välja. Där det inte finns en självklar rubrik kan vi, menar jag, välja rubrik utefter POMMF, skapa omdirigeringssidor från andra rubriker som det finns stöd för i källorna, och inleda artikeln med ett kort och källbelagt stycke som redovisar namnkonflikten. --Chandra Varena (diskussion) 15 september 2016 kl. 09.00 (CEST)

Jag ställer mig bakom Chandra Varenas utmärkta förslag. Vad det betyder i den konkreta sakfrågan bör vi diskutera i anslutning till artikeln. Tostarpadius (diskussion) 15 september 2016 kl. 10.22 (CEST)

Mja, artikelrubriker a la Assyrier/syrianer ser jag helst att vi slipper så långt det är möjligt! Det kan finnas knepiga fall, såsom det nämnda. Men nog torde det i alla övriga fall vara viktigare med artikelns innehåll än dess rubrik?! Inom astronomin har vi ibland tvingats ta mindre lämpliga namn, då vissa tecken (såsom paranteser) i rubriken regelmässigt feltolkas både av programvaran och gemenskapen. -- Innocent bystander 15 september 2016 kl. 14.10 (CEST)

I den nuvarande låsta situationen tycker också jag att Chandra Varenas förslag är utmärkt. Jag har redan tänkt i de banorna och planerar att när tid ges och de hetaste känslorna lagt sig skriva ett stycke om vad kriget kallas i olika moderna källor och då standardverken i första hand. Tyvärr kan inte Thomas Lindkvist citeras i artikeln då hans resonemang inte är publicerat. /Ascilto (diskussion) 15 september 2016 kl. 17.51 (CEST)

Esquilo har tolkat artikelrubriken korrekt: Kan konsensus gälla över källbelagd POV? Det är synd om användare undviker att svara på principfrågan på grund av att orsaken till att frågan ställs är en konflikt som det kan vara svårt att sätta sig in i pga alla bytes och turer. /Ascilto (diskussion) 15 september 2016 kl. 17.51 (CEST)

För det första är väl "Befrielsekriget" inte tillräckligt specifikt, i ett globalt perspektiv. För det andra finns det oftast parter som blir befriade, och andra som blir ofria, efter ett befrielsekrig. Men visst vinklade man historien nationalistiskt förr i tiden. Så Nej, konsensus om ett gammal ingrodd beteckning ska inte kunna övertrumfa mer modern syn.

Annan lämpligare rubrik har föreslagits, och det tycker jag är bra. Däremot bör man vara noga med att se till att det finns omdirigeringar från "Befrielsekriget" och alla andra termer som är etablerade. Liksom kanske att det redan i ingressen ska finnas en förklaring till varför det inte längre kallas "Befrielsekriget". För övrigt finns det andra problem med artikeln - jag som gått i svensk småskola hade bara ett suddigt begrepp om "Gustav Eriksson" som artikeln börjar med. Sedan i mitten nämns plötsligt "Gustav Vasa". Man bör åtminstone i löptexten markera när han byter namn, eller använda dubbla beteckningar, eller så. Man ska inte behöva forska i vem Gustav Eriksson är. Extra svårt för nysvenskar dessutom med en sådan röra i namn. --Janwikifoto diskussion) 16 september 2016 kl. 11.37 (CEST)

Bytte namn till "Gustav Vasa" gjorde han först under 1900-talet, även om benämningen började användas på Gustav III:s tid. Däremot blev han "Gustaf I" år 1523. Tostarpadius (diskussion) 18 september 2016 kl. 17.10 (CEST)

Riktlinjer, supplement och essäer

Vi har flera hundra olika normerande sidor, med olika status. Jag misstänker starkt att vissa av dessa sällan eller aldrig används. Skulle det vara möjligt att på något sätt få en lista över sådana sidor, ordnade efter hur ofta de är länkade till från diskussioner och hur ofta de uppdaterats under det senaste året eller så? Min tanke är att vi sedan kan diskutera om dessa bör behållas, eller om de kanske skall arbetas in i någon annan, mer välbesökt sida.

Jag inser att man bland underkategorierna finner alla mallade artiklar, liksom en hel del museimärkta sidor. Det första kan man nog inte göra så mycket åt, men de senare undrar jag också om de verkligen skall behålla sin kategorisering.

Det vore dessutom bra om sidor som ligger däri men som inte har någon mall som markerar deras status kunde listas.

andejons (diskussion) 15 september 2016 kl. 12.00 (CEST)

Tack för påminnelsen. Jag gör själv ibland navigationsrutor för att få bättre översikt, men jag har ingen koll över besökarstatistik.--Paracel63 (diskussion) 18 september 2016 kl. 14.47 (CEST)

"Ingen länklista"

Det beskedet fick jag av Användare:Tournesol, då jag utöver en länk till den officiella webbplatsen, lade till en länk till Göteborgsoperans vänner i artikeln om Göteborgsoperan. Jag utgick därvid från en sida i tidskriften Opus nr 64, där man skriver: "Vänföreningarna till de svenska orkestrarna och operahusen utgör en omistlig del av det svenska musiklivet." I anvisningarna för Lämpliga länkar sägs: "Ibland är det lämpligt att hänvisa också till en artikel, webbplats eller liknande som förtjänstfullt redogör för ämnet utan att ha officiell ställning i sammanhanget". Detta tycker jag är tillämpligt i detta fall. Jag delar uppfattningen att Wikipedia inte är en länklista, men två relevanta externa länkar som i detta fallet, utgör ingen länklista. Skulle uppskatta synpunkter på detta. Ha de //--Bulver (diskussion) 17 september 2016 kl. 17.26 (CEST)

Jag tycker du, och tidningen Opus, har rätt. Vänföreningarna har ofta en stark och betydande ställning och kan därför vara relevanta som externa länkar. Rex Sueciæ (disk) 17 september 2016 kl. 17.36 (CEST)

Jag håller med, det är inte orimligt att ha länkar till vänföreningar.--Historiker (diskussion) 17 september 2016 kl. 20.06 (CEST)

Bara en länk tycker jag ger intrycket av att man försöker klämma in den för att exponera sin webbplats. Skriv några rader om vänföreningen i artikeln också och använd Opus som källa. /ℇsquilo 18 september 2016 kl. 07.26 (CEST)

Att skriva om vänföreningen är såklart bra men det blir ingen lista för att man har med den länken oavsett om man skriver om vänföreningen eller inte. Den är självklart relevant att ha med i artikeln. --افيراتير (diskussion) 18 september 2016 kl. 08.37 (CEST)

Att "Externa länkar" inte är avsett att bli en lista i form av en uppräkning av alla upptänkliga webbplatser som har någon som helst koppling till artikelns ämne är en god regel, men den bör inte tillämpas så att allt utom den officiella sidan rensas bort. Tre eller fyra länkar, ibland t o m fler, utgör i sig inget problem. Däremot bör givetvis ren reklam plockas bort. Motiveringen bör i så fall vara tydlig på den punkten. Här ser jag inte att det handlar om kommersiella intressen som hotar vårt oberoende. Tostarpadius (diskussion) 18 september 2016 kl. 08.46 (CEST)

Jag är av uppfattningen att en extern länk skall ge mer fakta/fördjupning i ämnet som avses, inte bara något som är kopplat till det. I vissa författares vänföreningars webbplatser får man det, men i detta fall tycker jag det är mer tveksamt. Däremot, som nämns, passar en sådan info i löptexten och då kan länken med fördel ingå som referens till det omnämnandet. Och som Tostarpadius ser jag inga problem med 3-4 länkar, men blir mer tveksam när det närmar sig 8-10Yger (diskussion) 18 september 2016 kl. 09.02 (CEST)

Jag tycker man måste skilja mellan källor och externa länkar. Att använda en extern sida som källa för att kunna ha med länken är helt bakvänt. Om föreningen nämns i artikeln är det naturligt att ha en extern länk till den oberoende av om föreningens webbplats är lämplig som källa – och som sådan bör den användas endast om den är den bästa källan man råkade hitta. Länken kan finnas oberoende, men ett lämpligt omnämnande visar att den är relevant (varvid man slipper använda diskussionssidorna för att motivera den). --LPfi (diskussion) 18 september 2016 kl. 09.30 (CEST)

Första satsen i riktlinjen ä rätt tydlig: "Externa länkar är hänvisningar till webbsidor utanför Wikipedia som innehåller material som kan ge en fördjupad förståelse för artikelns ämne, men vars innehåll inte lämpar sig att inkludera i artikeln." Rex Sueciæ (disk) 18 september 2016 kl. 11.28 (CEST) 

Veckans tävling – "Illustreringsrace 10"

Dessa bilder saknar artikel. Passar de i artiklar som saknar bild?

Hej! Nu vid midnatt startar en ny Veckans tävling = den tionde upplagan av "Illustreringsrace". I veckan arrangeras bokmässa i Göteborg, och ett antal wikipedianer är på plats för att bland annat fixa bilder till Wikipedias artiklar. Även veckans tävling går därför i bildernas tecken. Välkommen! --Paracel63 (diskussion) 18 september 2016 kl. 15.15 (CEST)

Alternativa böjningar?

Hej, normalt sätt brukar jag hålla mig till lite äldre varianter när jag skriver uppsatser på Universitet, och använder samma språk här på Wikipedia. Dock har jag märkt att jag blivit rättad här. Hur fungerar det med former som finnes istället för finns, och t.ex. drives/drivs, lades/las/, sade/sa, tag/ta, sådant/sånd, någon/nån och skall/ska osv? Hur skall jag förhålla mig till det? Vilka varianter rekommenderas här på Wikipedia? - EagleswordTW (diskussion) 19 september 2016 kl. 18.31 (CEST)

Kolla SAOL. Om någon form är vardaglig eller ålderdomlig rekommenderas den andra. --افيراتير (diskussion) 19 september 2016 kl. 18.51 (CEST)

Av dina exempel är det bara finnes och drives som ger en ålderdomlig/formell prägel. Övriga exempel är bara korrekt språk och om någon rättar sådant är denne fel ute. /Ascilto (diskussion) 19 september 2016 kl. 18.56 (CEST)

Jag instämmer helt med Ascilto. I ett par fall är snarare alternativet vardagligt och bör rättas. Det är viktigt att varje artikel har en någorlunda enhetlig stilnivå. Tostarpadius (diskussion) 19 september 2016 kl. 20.34 (CEST)

Som sagt, kolla SAOL. Ibland finns flera likvärdiga skrivsätt. Ska och skall är exempel på det. Den enda gången sådana ord ska "rättas" är när man vill uppnå konsekvens i en och samma artikel. /NH 19 september 2016 kl. 20.37 (CEST)

Generellt kan man säga att språket i en del äldre artiklar är väl informellt, men att det skett en förbättring de senaste åren genom en anpassning till vad som passar i ett uppslagsverk. Tostarpadius (diskussion) 19 september 2016 kl. 20.42 (CEST)

Tackar för alla svar, enligt SAOL kan formen finnes också används, står endast även, och då fortsätter jag med det. Visst är det av ålderdomlig karaktär, men tycker ändå det passar bättre till dessa ändamål. EagleswordTW (diskussion) 19 september 2016 kl. 22.30 (CEST)

Kolla förordet till SAOL, där står det lite om stilnivåer och vad som rekommenderas. Om det står även är det normalt den första formen som de rekommenderar (står det "saxisk äv. sachsisk" är "saxisk" förstahandsvalet). Om det står eller mellan två former är de helt likvärdiga. Så i fallet "finnes" rekommenderar de i första hand formen "finns". Marfuas (diskussion) 20 september 2016 kl. 09.08 (CEST)

Wikispeech

Hej gott folk,

Ett kul projekt som är på gång är Wikispeech. Det är en talsyntes för Wikipedia som Wikimedia Sverige håller på att utveckla tillsammans med KTH och Södermalms Talteknologiservice (STTS). Den kommer att vara användbar för alla som av någon orsak har svårt att läsa eller som lär sig bättre genom att lyssna.

Wikispeech är självklart fritt licensierad och kommer att vara skalbar till alla Wikipedias språkversioner. Vi börjar dock med att bygga en Betaversion för svenska, engelska och arabiska. Genom att alla kan hjälpa till att utveckla uttalet av olika ord hoppas vi att det med tiden ska bli en riktigt trevlig upplevelse att lyssna på en artikel.

Arbetet med att få upp grunden rullar på bra och om du är intresserade av att vara med och testa talsyntesen om några månader när den första prototypen är uppe så får du gärna skriva upp dig här på mediawiki.org.

Vänligen,

John Andersson (WMSE) (diskussion) 19 september 2016 kl. 22.43 (CEST)

Skumt innehåll på Portal:Huvudsida

Hejsan. Ser en mening inunder den utvalda artikeln just nu, om Egbert av Wessex, som lyder "Det gick även rykten om att han var homosexuell". Texten är "inramad" såsom när man gör ett mellansteg innan skriven mening; försökte se om det varit en klotterredigering i artikeln, men hittar ingenting (och jag är en i majoriteten som ej har behörighet att redigera Huvudsidan). Någon som har möjlighet att kolla upp detta mysterium? /Mvh Vostok (disk.) 20 september 2016 kl. 00.31 (CEST)

 Fixat! Någon hade klottrat i Wikipedia:Utvald artikel/Egbert av Wessex. Disembodied Soul (diskussion) 20 september 2016 kl. 00.36 (CEST)

Och även om det blir fixat kan det dröja lite innan sidan får rätt utseende. Pröva att rensa cachen i så fall.//Hannibal (diskussion) 20 september 2016 kl. 00.37 (CEST)

Tackar! Kände inte till denna länkning, efter mina 8½ år här...! :P Vostok (disk.) 20 september 2016 kl. 00.39 (CEST)

Interwikilänk diskustävling

På Diskuskastning för damer i friidrott vid olympiska sommarspelen 2004 finns en länk till den engelska sidan för spjuttävlingen i samma mästerskap. Jag blir inte klok på hur jag kan rätta detta. Kan någon hjälpa? Marima (diskussion) 20 september 2016 kl. 14.10 (CEST)

Fixat! Sist i artikeln fanns en felaktig interwikilänk, som prioriterades före ordinarie wikidatalänkning. JohanahoJ (diskussion) 20 september 2016 kl. 14.17 (CEST)

Länkar till SAOB

SAOB finns sedan en tid i en ny och bättre webbversion. Rätt länk dit får man enklast om man använder {{SAOB}}. Tyvärr finns det över tusen artiklar (och diskussionssidor) som inte använder mallen, utan länkar direkt till den gamla sajten, och tyvärr inte på något enhetligt sätt, utan med allsköns källmallar. Det blir ett manuellt arbete att gå igenom länkarna och införa rätt mall. Man hittar länkarna via Special:Länksökning/http://g3.spraakdata.gu.se/saob/. Alla får hjälpa till i mån av tid och lust. --LA2 (diskussion) 25 september 2016 kl. 18.44 (CEST)

Tack för påpekandet. Jag är en av försyndarna och visste inte ens att mallen fanns. Nu ska det blir bättring. /Elzo 90 (diskussion) 26 september 2016 kl. 15.22 (CEST)

Skulle man kunna lägga mallen i "verktygslådan" under redigeringsfönstret för att underlätta något? Kitayama (diskussion) 26 september 2016 kl. 17.29 (CEST)

Veckans tävling - Finland

En liten notis om att denna veckan handlar veckans tävling om Finland. Välkommen att deltaga!--Historiker (diskussion) 26 september 2016 kl. 18.56 (CEST)

Förslag för utveckling av Fikarummet och Fikarummet-bot

Hej!

För några år sedan startade några användare på Wikipedia, med stöd från Wikimedia Sverige, upp en svensk variant av engelskspråkiga Wikipedias Teahouse. Resultatet blev Wikipedia:Fikarummet, ett fantastiskt initiativ som tyvärr aldrig riktigt kom igång, delvis på grund av tekniska bekymmer som nu är lösta.

Från Wikimedia Sveriges sida har vi nu arbetat några månader med att inventera Fikarummet, för att se över hur projektet skulle kunna förbättras för att på riktigt inkludera nya användare i gemenskapen.

Vi har nått fram till ett förslag på hur vi skulle kunna gå tillväga för att få Fikarummet att fungera. Det bygger på att uppdatera några av de sidor som finns, ta bort, ersätta samt lägga till några nya - framförallt att se till att alla sidor som finns behövs och är i god ordning. Bland våra förslag ingår också att låta en bot välkomna nya användare till Fikarummet (vårt förslag bygger till viss del på den engelska förlagan, ).

För att vi ska kunna sätta igång arbetet med att färdigställa Fikarummets funktion behöver vi dels, och först och främst, veta om detta är något som ni önskar – det vill säga, om ni vill ha en uppdatering och nylansering av Fikarummet. Vi behöver också veta hur ni ställer er till bot-välkomnanden.

För att boten ska kunna välkomna nya medlemmar behövs det kriterier för vem som ska välkomnas. Vårt förslag är att den som:

• inte tidigare har fått någon välkomstskylt
• har gjort sina första 5 redigeringar inom 48 timmar
• inte har blivit blockerad, nyligen eller någonsin

får en välkomstskylt av boten. Anledningen till att den första punkten formuleras som den gör är för att vi tänker oss att även en användare som har skapat sitt konto för ett tag sedan men inte blivit aktiv förrän senare ändå ska kunna välkomnas till fikarummet.

Vad tänker ni om kriterierna? Vad tänker ni om upplägget? Vi tar gärna emot så mycket inspel som möjligt, allra helst på parametrarna som boten ska arbeta efter!

Vi söker också såklart nya värdar, eftersom värdskapet är en central del av att få Fikarummet att fungera. Om du känner att du skulle vilja vara en av värdarna som arbetar för att välkomna nya användare får du gärna skriva upp dig på värd-sidan. Eric Luth (WMSE) (diskussion) 19 september 2016 kl. 13.48 (CEST)

Det är bra att nya användare blir välkomnade. För tillfället översköljs tyvärr nya användare, dvs de med nyskapade konton, av en väldig mängd ganska rörig information. När man skapat sitt konto får man en notifiering, en röd skylt, som hälsar en välkommen (avsändaren, "vi" som hälsar användaren välkommen, är dock anonym). Vidare hamnar man i något som kallas "guided tour" där skärmen blir svart, man får förslaget att redigera en slumpvis utvald artikel ("vi kommer att föreslå något enkelt") och får tips om hur man kan gå tillväga med redigering. Till det kommer alla de länkar och förslag man får redan när man skapar ett konto. Och kanske diverse välkomnanden från andra användare. Jag tror att om man verkligen vill göra miljön mer inbjudande, tilltalande och begriplig för nya användare så måste man ta ett helhetsgrepp. Där kan fikarummet vara en del. Skulle kanske du, Erik Luth, och andra WMSE-funktionärer kunna tänka er att ta ett sådant helhetsgrepp, dvs verkligen gå igenom allt som händer ett nyskapat konto och se vad som kan skalas bort, harmoniseras och förenklas? Isåfall vore det välkommet. Däremot tror jag inte det skulle tillföra så mycket att bara införa ytterligare en automatisk funktion. /NH 19 september 2016 kl. 14.40 (CEST)

Från vår sida handlar det främst om att försöka återlansera Fikarummet. Ett helhetsgrepp tror jag också vore bra, men det är nog egentligen upp till Wikigemenskapen att ta tag i. Jag tolkar frånvaron av invändningar i övrigt som att vi har gemenskapens medhåll i att sätta igång återlanseringen! Om det är någon som har input på parametrar, eller vill vara värdar, får man väldigt gärna skriva upp sig på Fikarummets sida för värdar (här) eller svara här! Om gemenskapen samtidigt ville fundera över hur man välkomnar nya användare (vilket inte Wikimedia Sverige gör) så skulle jag heja på det ivrigt! :) Eric Luth (WMSE) (diskussion) 28 september 2016 kl. 19.06 (CEST)

Eric Luth (WMSE): Säg till om ni vill ha kontot Fikarumsrobot. /^Fluff?_Fluff! 29 september 2016 kl. 13.18 (CEST)

@Fluff: Vi har reggat FikarummetBot (har inte varit aktiv på sv.wiki ännu) och satt upp OAuth för denna. Men inget stort problem att byta om andra föredrar det andra namnet. /André Costa (WMSE) (diskussion) 29 september 2016 kl. 14.38 (CEST)

Öppna data och offentligkonst.se

Under hösten kommer jag, inom projekt offentlig konst 2016, åka runt för att träffa en lång rad olika kommuner om öppna data. Statskontorets genomgång av kommunernas kunskap om öppna data, och vad lagen kräver i frågan, visar att det behövs ett ordentligt kompetenslyft. När vi har kontaktat kommunerna har många aviserat att en av de stora knäckfrågorna, givet att kommuner har begränsade resurser och måste prioritera, är vilken data som ska prioriteras i arbetet med öppna data.

För att ha ett bättre underlag, och veta vad Wikipedia som gemenskap och Wikimedia Sverige som organisation ska lyfta extra, skulle vi gärna ta emot inspel från Wikipediagemenskapen! På föreningens wiki finns en tabell ("Informationstyp") där vi försöker samla så mycket inspel som möjligt. Vi skulle vara väldigt tacksamma för om de av er som har input skulle vilja fylla i den!

Vidare är Wikimedia Sveriges förmåga, givet att vi inte är så många och stationerade i Stockholm, att nå ut överallt begränsad. Därför är vårt mål att rekrytera öppna data-ambassadörer som kan hjälpa oss att trycka på i era hemkommuner. Om du är intresserad av att bli en ambassadör för öppna data får du gärna läsa mer på föreningswikin, höra av dig om du har frågor och sedan skriva upp dig!

Vill du att Wikimedia Sverige kommer till din kommun och träffar representanter där? Har du till och med kontakter och koll på vem man skulle kunna träffa? Hör väldigt gärna av dig till föreningen, förslagsvis mig eller Eric Luth (WMSE)!

/Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 20 september 2016 kl. 14.41 (CEST)

Det är guld värt att Yger har fyllt i olika informationstyper på Wikimedia Sveriges wiki! Nästa vecka kommer vi att börja åka runt och prata med kommuner om öppna data, och om några fler hade möjlighet och lust att fylla i vilken typ av informationstyper när det kommer till öppna data som vore viktigt eller relevant för Wikipedia hade det underlättat mycket. Eric Luth (WMSE) (diskussion) 30 september 2016 kl. 14.27 (CEST)

Problem med källhänvisningar med VE

Jag vänder mig till den breda gemenskapen med detta. När jag ska lägga in källor med VE genom min skoldator och klickar på "ange källa" kommer inte listan med alternativ upp - alltså, listan med alternativ för varianter av källa; webbkälla, bok, tidning, etc. Pilen till listan syns, men det verkar som om resten av listan inte får plats. Detta sker endast på min skoldator och inte på min privata. Vad kan detta bero på? Finns det fler drabbade? Lantgård (diskussion) 29 september 2016 kl. 22.21 (CEST)

Det har hänt mig ibland, på samma dator där det oftast inte är något problem. Jag brukar lämna artikeln (spara) och sedan börja redigera den igen, och då brukar det fungera.Chandra Varena (diskussion) 29 september 2016 kl. 22.24 (CEST)

Finess för blockeringsmeddelande

Jag har gjort en finess som är tänkt att hjälpa administratörer med den förhållandevis tidskrävande (jämfört med tillbakarullningar och raderingar) proceduren att lägga in meddelanden på användardiskussionssidor som säger att användaren är blockerad. Finessen lägger till en kryssruta på Special:Blockera. Om den är ikryssad när administratören klickar på "Blockera användaren" skickas ett meddelande till användarens diskussionssida. Det går bra att blockera strumpdockorna Nirmostest eller Nirmostest2 om någon vill testa. Själva meddelandet är i nuläget inte särskilt färgglatt jämfört med mallarna vi har, men förmedlar:

1. Att användaren är blockerad
2. Varaktighet
3. Anledning (om någon är angiven)
4. Vem som har blockerat användaren och skickat meddelandet (vanlig signatur; går inte att glömma tack vare finessen)

Nirmos (diskussion) 30 september 2016 kl. 03.31 (CEST)

Tack Nirmos! Smidigt. /Julle (disk.) 30 september 2016 kl. 15.49 (CEST)

Grants to improve your project

Hjälp till att översätta till ditt språk:

Greetings! The Project Grants program is currently accepting proposals for funding. There is just over a week left to submit before the October 11 deadline. If you have ideas for software, offline outreach, research, online community organizing, or other projects that enhance the work of Wikimedia volunteers, start your proposal today! Please encourage others who have great ideas to apply as well. Support is available if you want help turning your idea into a grant request.

• Submit a grant request
• Get help: In IdeaLab or an upcoming Hangout session
• Learn from examples of completed Individual Engagement Grants or Project and Event Grants

I JethroBT (WMF) (talk) 30 september 2016 kl. 22.10 (CEST)

Hälsningar! De projektbidragsprogrammet tar för närvarande emot förslag till finansiering. Det är drygt en vecka kvar att lämna in före deadline den 11 oktober. Om du har idéer för programvara, uppsökande verksamhet offline, forskning, gemenskapsorganisering online, eller andra projekt för att förbättra Wikimediavolontärers arbete, starta ditt förslag idag! Vänligen uppmuntra andra som har bra idéer också. Support är tillgänglig om du vill ha hjälp att omvandla din idé till en bidragsansökan.

• Skicka in en bidragsansökan
• Få hjälp: I IdeaLab eller en kommande Hangout-session
• Lär av exempel av genomförda Individuella Engagemangsbidrag eller Projekt- och Evenemangsbidrag

Jag JethroBT (WMF) (talk) 30 september 2016 kl. 22.10 (CEST)

Rekommenderade artiklar

Förslaget ovan påminner mig om en sak jag funderat på: Systemet med Rekommenderade artiklar. Jag blir inte klok på vad som gäller - på sidan Rekommenderade artiklar står att vem som helst kan lägga dit en rekommendation av en artikel som man inte är huvudförfattare till, och att det bör motiveras på diskussionssidan. Men Wp:Rekommenderade artiklar/Kandidater leder till en sida som beskriver ett helt annat förfarande, med nominering och omröstning. Jag ser det som riskabelt att låta enstaka personer rekommendera artiklar utan att det finns någon säker rutin för hur detta kollas av andra. Ett exempel hittade jag i artikeln "Färgsymbolik" där en mycket tveksam version baserad på spekulativa web-källor låg som rekommenderad i nästan 6 år innan jag upptäckte det. Se Färgsymbolik, version 27 maj 2010, se även Diskussion:Färgsymbolik. Jag föreslår därför att vi ser över rutinerna för artikelrekommendation.--Chandra Varena (diskussion) 23 augusti 2016 kl. 10.18 (CEST)

(Tillåter mig att lägga detta under separat rubrik eftersom det rör hela "systemet" med rekommenderade artiklar. Frågan ovan är mer av teknisk natur.) /NH 23 augusti 2016 kl. 10.26 (CEST)

Här hittade jag en artikel som var rekommenderad, men som inte hade någon motivering på diskussionssidan. Jag valde då att plocka bort stjärnan. Den hade inte heller någon badge inlagd på Wikidata. Det hade inte heller denna artikel som dessutom hade en mycket märklig interwiki. -- Innocent bystander 23 augusti 2016 kl. 14.04 (CEST)

Systemet med rekommenderade artiklar ser jag som en kvarleva från Wikipedias barndom. Det kan gott museimärkas. Tostarpadius (diskussion) 24 augusti 2016 kl. 19.36 (CEST)

Jag gillar att det finns ett steg mellan "vanliga" artiklar och bra artiklar. Flera andra språkversioner har också liknande system. Genom att ha rekommenderade artiklar har vi också ytterligare ett sätt att uppmuntra skribenter (tillsammans med tack, tävlingsutmärkelser och uppdragen). Att vi dessutom använder de rekommenderade artiklarna i skrivstugor, till exempel de här, är ett annat argument. Vissa artiklar handlar dessutom om sådana ämnen att de aldrig kommer att kunna bli utmärkta artiklar, eller ens bra artiklar, därför att källäget är så dåligt. Då anser jag att de rekommenderade artiklarna är rätt nivå att lägga dem på, snarare än att inte markera dem alls så att läsare blandar ihop dem med substubbar och stubbar och därför inte hittar de artiklar som faktiskt genomgått en större arbetsinsats av seriösa wikipedianer. De rekommenderade artiklarna kommer därför att fluktuera mer än de bra och utmärkta, men det har jag inga problem med.

Däremot kan jag hålla med om att de rekommenderade artiklarna a) har en konstig tillblivelse med två olika nomineringssystem. Det beror som mycket annat på att dokumentationen nästan alltid släpar efter. Vi är inte så många som skriver i Wikipedia-namnrymden om man bortser från Bybrunnen och administrativa sidor. Manualsidorna är inte alls uppdaterade, b) borde bli fler. Det är ett sätt att markera att artikeln är "okej men inte underbar", fri från större fel och på väg uppåt i de utvalda artiklarna, och att som sagt uppmuntra skribenter. Så mitt förslag är att förenkla processen så att den ser ut så här: 1) hitta en artikel som är "okej men inte underbar", fri från större fel och på väg uppåt i de utvalda artiklarna, möjligen skriven av en användare du vill uppmuntra, 2) lägg dit en motivering (förslagsvis bara klippt och klistrad från WP:REK med någon personlig kommentar, såsom jag gjorde här.), 3) lägga till mall:rek, 4) lägg till den på listan över rekommenderade artiklar.//Hannibal (diskussion) 25 augusti 2016 kl. 09.44 (CEST)

I listan på WP:REK är vissa artikelrubriker kursiverade, men jag hittar ingen förklaring av vad det betyder. Chandra Varena (diskussion) 25 augusti 2016 kl. 10.09 (CEST)

Det är titlar. Titlar kursiveras.//Hannibal (diskussion) 25 augusti 2016 kl. 10.15 (CEST)

Kommentar till Hannibals inlägg om varför det är bra med rekommenderade artiklar: Jag inser värdet av detta. Men om vi ska ha rekommenderade artiklar och de ska fylla den önskade funktionen så bör de vara många flera, och det betyder att många flera av oss måste rekommendera de artiklar som vi tycker är värda detta. Som det är nu så är det en väldig snedfördelning till förmån för vissa ämnesområden där läsare/användare uppenbarligen har rutinen att rekommendera artiklar. Kanske en återkommande tävling eller uppdrag för att få igång detta tänk? Om vi bestämmer oss för att ha kvar systemet med rekommendationer så tycker jag att Hannibals förslag för "proceduren" är bra, men det bör utökas med att någon annan kollar att detta verkligen är gjort. Det ska alltså inte gå att rekommendera artiklar på så lösa grunder som uppenbarligen har gjorts (ibland) hitintills. Chandra Varena (diskussion) 25 augusti 2016 kl. 10.35 (CEST)

I Wikipedias historik har villkoren för utmärkta och bra artiklar kommit att uppgraderas med tiden. Det gör att vi ibland har hittat gamla utmärkta artiklar som varit usla med dagens mått mätt. Men de nådde upp till de krav som var brukligt att ställa när de blev utvalda. Vi kommer inte att ha en alltid perfekt mängd av utvalda artiklar, så länge vi envisas med att förbättra oss och därmed också ställa allt högre krav på oss själva. -- Innocent bystander 25 augusti 2016 kl. 10.47 (CEST)

Titlar kursiveras i löptext vid behov för att skilja dem tydligt från omgivande text (jmf "Jag såg Hon dansade en sommar i Paris" och "Hon dansade en sommar är min favoritfilm". I den förra mening underlättar kursivering, i den senare skulle det inte tillföra mycket). I rena listor, rubriker och liknande är det onödigt, och som demonstrerades här, ibland störande. Rent tekniskt är dessutom allt i den listan titlar på artiklar. Det är inte filmen Avatar som blivit rekommenderad, utan artikeln "Avatar (film)". </käpphäst> Artiklar om personer sorteras inte där på efternamn, då bör inte artiklar om filmer och liknande kursiveras.

andejons (diskussion) 25 augusti 2016 kl. 11.24 (CEST)

Jag vidhåller min uppfattning att detta mellansteg är onödigt och till och med olämpligt nu när svenskspråkiga Wikipedia vuxit sig så stort. Det finns ingen som har tillräcklig överblick för att veta vilka aritklar som bör rekommenderas i förhållande till andra och därför blir urvalet godtyckligt. Det gäller i viss mån även bra och utmärkta artiklar, men där sker ett röstningsförfarande, vilket höjer stjärnans värde. Tostarpadius (diskussion) 25 augusti 2016 kl. 11.52 (CEST)

Jag anser att rekommenderade artiklar behövs, att de fyller en funktion - både som trappsteg mellan omarkerade artiklar och utvalda och som ett sätt att locka till engagemang, läsning och agerande. Hela idén med rekommenderade artiklar var väl att få in ett element som var mer spontant och mindre byråkratiskt än för de artiklar som vi ställer större krav på, men som ändå utmärker sig tillräckligt för att vara värda att lyftas? Om vi skulle ta bort allt som är godtyckligt på Wikipedia blir det inte mycket kvar. @Chandra Varena, den länk du anger med Rekommenderade artiklar/Kandidater är en omdirigering som leder direkt till nomineringssidan för Utmärkta och Bra artiklar (direkt felaktigt och missvisande med andra ord), jag har nu ändrat den omdirigeringen. Jag anser att vi borde rekommendera mera! //Vätte (diskussion) 27 augusti 2016 kl. 00.37 (CEST)

Det spelar ingen roll vad syftet var när det inte fungerar i praktiken. Det är alldeles för få som intresserar sig för att ägna sig åt detta. Dessutom är en enskild användares rekommendation inte mycket att hänga i julgranen. Tostarpadius (diskussion) 27 augusti 2016 kl. 01.06 (CEST)

Vad är det som inte fungerar i praktiken? Det finns 341 Utmärkta artiklar, 424 Bra och 637 Rekommenderade (som ändå är den yngsta av dem). Och visst, det räcker med att en person rekommenderar - men vem som helst kan också av-rekommendera, vilket i praktiken leder till att de flesta (om inte alla?) märkningar av rekommenderade artiklar stöds av fler. Och hur många är alldeles för få? Personligen känner jag till fler som engagerar sig i Rekommenderade artiklar än i Bra och Utmärkta. //Vätte (diskussion) 27 augusti 2016 kl. 01.44 (CEST)

Att avfärda rekommenderade artiklar för att enskilda användare kan ge utmärkelsen utan att gå igenom en byråkratisk process är ungefär som att säga att vi bör stänga av redigeringsfunktionen eftersom den låter enskilda användare ändra artiklar utan att fråga först. Om du skriver något i en artikel ligger det kvar tills en annan användare ifrågasätter det. Om andra skribenter läser det du skrivit och låter det ligga kvar innebär det en sorts passivt godkännande. På samma sätt innebär en ej borttagen stjärnmarkering ett passivt godkännande som gör att en utmärkelse från en person på sätt och vis ändå kommer från gemenskapen. Väsk ✎ 27 augusti 2016 kl. 19.04 (CEST)

Detta är ingen viktig fråga för mig. Jag fäster dock så litet avseende vid rekommendationerna att jag inte lägger ned mödan att ta bort dem även om jag skulle finna det befogat. Heder åt Chandra Varena som tog tag i detta! Tostarpadius (diskussion) 28 augusti 2016 kl. 01.44 (CEST)

Jag uppfattar det som att wikipedia fortfarande ses med ganska stor skepsis och att många potentiella användare drar sig för att lita på våra uppgifter. Ofta befogat, med tanke på att många artiklar utan ordentlig källbeläggning finns kvar. Om det då också finns "rekommenderade" artiklar som inte skulle hålla för en seriös granskning så riskerar det att förstärka intrycket av wikipedia som opålitligt. Därför menar jag att vi antingen ska se till att rekommenderade artiklar är värda detta eller skrota systemet. Alltså:

Förslag alternativ behåll: För framtida rekommendationer föreslår jag inte en byråkratisk process men väl 1) en fastställd kravlista (som Hannibals) som ska redovisas på diskussionssidan och undertecknas av förslagsställaren och 2) en bekräftelse från EN annan användare att artikeln uppfyller dessa krav. För de redan existerande rekommenderade artiklarna föreslår jag att vi gör några samlade satsningar för att kolla av dem, kanske som "Veckans tävling". Jag föreslår också att vi framöver hittar ett sätt att arbeta in tanken på rekommendationer i vårt arbete så att fler artiklar blir rekommenderade.

Förslag alternativ ta bort. Om vi inte säkrar värdet av rekommendationerna enligt ovan (eller liknande)så bör systemet skrotas. --Chandra Varena (diskussion) 28 augusti 2016 kl. 07.10 (CEST)

Jag anser att Rekommenderade artiklar behövs. Det är i mina ögon en mycket viktigare kategori än Utmärkta eller Bra artiklar. Kategorin behöver inte krångliga administrativa åtgärder, den har tydliga kvalificeringsregler, måste motiveras på diskussionsidan (kan ogöras med god argumentering, vilket inbjuder till ytterligare förbättrande) och fyller ett hålrum inunder de två toppkategorierna. På annan plats på denna sida diskuteras problemet med Huvudsidans utvalda artiklar. Rekommenderade artiklar är inte inblandade i den problematiken. Problemen med denna kategori och utmärkelse understiger med råge dess fördelar.

Som svar till Chandra Varena: det vore utmärkt om systemet kan uppmärksammas och belysas ytterligare. Jag tror dock inte att ett "dubbelroder" vid utmärkningen leder framåt. Istället borde man på lämpligt ställe kunna placera en faktaruta typ {{Nyligen utvalt innehåll}} (eftersom alla inte hittar till den sorgligen eftersatta Portal:Utvalt innehåll). Då kommer vi att få denna "EN annan användare" som i efterhand kan nicka gillande alternativt avrekommendera artikeln – med goda argument.--Paracel63 (diskussion) 29 augusti 2016 kl. 22.31 (CEST)

@Paracel63: Bra förslag med en faktaruta! Diskussionen ovan har fått mig att tro på värdet av de rekommenderade artiklarna, men för att rekommendationen ska vara meningsfull (i förhållande till våra läsare) och kontrollerbar/reversibel så bör den uppmärksammas. Kanske faktarutan kan skötas med en bot, som lägger in länkar till de senast rekommenderade artiklarna, 3-5 stycken? Ger diskussionen ovan tillräckligt underlag för att gå vidare med detta? Och i så fall -kan någon ta tag i det? Jag kan för lite om mallar och om wp:s struktur för att ens vilja försöka men är gärna med som bollplank. --Chandra Varena (diskussion) 5 september 2016 kl. 07.49 (CEST)

(utdrag) @Chandra Varena: Tack för att du gillade förslaget. Jag tillverkar gärna en faktaruta av liknande slag som {{Aktuella diskussioner}} eller {{Anslagstavlan}} för detta. Då kan den placeras på lämpliga platser lite varstans. Uppdateringen av den har jag inte riktigt funderat klart om. Jag är själv inte botkunnig och behöver i så fall hjälp från någon, om uppdateringen ska göras automatiskt (utifrån uppdateringen av den här kategorin eller på något annat sätt). Jag ska testa en variant strax (se wp:Projekt Japan eller wp:KVH) och återkommer om det kan vara en lösning.--Paracel63 (diskussion) 6 september 2016 kl. 00.01 (CEST)

Fint om det blir en sådan mall! Och jag ska börja fundera på en tävling kring rekommenderade artiklar. --Chandra Varena (diskussion) 12 september 2016 kl. 06.34 (CEST)

Jag funderar på en tävling där man kan "bekräfta" och/eller förbättra tidigare rekommenderade artiklar, som fått sin rekommendation när kraven inte var så höga. Och samtidigt kanske ge rekommendationer till nyskrivna artiklar. Men jag har aldrig hållit i en tävling. Är någon intresserad att av hålla i detta tillsammans med mig? --Chandra Varena (diskussion) 23 september 2016 kl. 17.55 (CEST)

Trevligt! Mer i ämnet finns nu [här, med länkar till tävlingsutkast. Det här ser jag fram emot.--Paracel63 (diskussion) 2 oktober 2016 kl. 14.41 (CEST)

Uppladdning video, hur få det fungera?

Jag har en video på ca 166 mb som jag inte kunde ladda upp med Commonist. Vet någon hur jag laddar upp video? Uppladdningen gick fel, gissningsvis för att jag inte får ladda upp så stora filer. Hur tar man i så fall bort den begränsningen? Senare kommer video i kanske storleken 1 GB, klarar wikimedia sådana filer? OBS att videon redan Är i Webm så den ska inte konverteras, för det minskar kvaliteten. Enkelt bra verktyg är det som gäller, så att man kan sätta alla copyright och categories, och ladda upp flera filer på en och samma gång. Standard uppladdnngs sidan för nya användare vill jag nog inte använda. --Janwikifoto (diskussion) 22 september 2016 kl. 23.41 (CEST)

Gränsen går vid 100 MB. Men det finns sätt att kringgå den. Se c:Help:Server-side upload. -- 78.73.94.165 23 september 2016 kl. 08.22 (CEST)

Ja det står max 100 mb på https://commons.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Upload&uploadformstyle=basic men den har ju Mall:Information template. Någon har sagt att https://commons.wikimedia.org/wiki/Special:UploadWizard (nya versionen) har en högre gräns än 100 mb. Vet någon säkert om det stämmer, och vad är gränsen då? Jag kör mobil-data, och att kasta bort 500 mb på attt "testa" kostar tid och pengar. Jag har redan kastat bort 100 mb (kastat eftersom det inte fungerade). Jag vill inte gå till långa-arbetet att skapa en hårddisk och posta med DHL till USA... --Janwikifoto (diskussion) 23 september 2016 kl. 13.03 (CEST)

Jag gjorde en ful-lösning - klippte hårt, och drog ned till 854x480 storlek. Då hamnade man på ca 66 mb, som gick att ladda upp med commonist. Jag la in videon i artikeln https://sv.wikipedia.org/wiki/Riksm%C3%B6tets_%C3%B6ppnande#.C3.96ppningsceremonin - kolla gärna och tyck till om ljud och storlek. Tanken var dock att kunna ladda upp 1280x720 åtminstone, och dessutom med talmannes presentation och fanfarer efteråt. För att inte tala om statsminsiterns tal 37 minuter... som blir många hunda mega byte. Man kan ju klippa till delar - men vem orkar egentligen sittta o titta på delar? Alternativt kan jag skapa något eget youtube-konto, och ladda upp dit, och länka till wikipedia... Men inget av det är ju bra. --Janwikifoto (diskussion) 23 september 2016 kl. 13.50 (CEST)

På commons står "Transcode status", och Encode-ok - vad betyder det? Har filen re-encodats, trots att den är i webm? I så fall är det ju onödigt att skapa webm, då kan jag ju göra mp4 som är snålare. Plus att man förlorar kvalitet vid varje re-encoding. --Janwikifoto (diskussion) 23 september 2016 kl. 13.54 (CEST)

Här står det att max storlek for upload wizard är 4 GB ( och en del annat som kanske är av intresse). Även här står lite som kanske är till hjälp. DavidIvar (diskussion) 23 september 2016 kl. 14.49 (CEST)

Filen re-encodas i flera olika mindre storlekar för att snabbare kunna visa videon i thumbnails, mobiler m.m. Ursprungsfilen finns alltid kvar. Kolla längst ned på filsidan för en uppladdad video så ser du vilka versioner som finns tillgängliga. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 23 september 2016 kl. 15.35 (CEST)

Mitt tips är att använda toollabs:videoconvert, då kan du enkelt ladda upp 2 GB stora filer. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 23 september 2016 kl. 14.41 (CEST)

Eller vänta, du hade den i webm redan, då ska Uploadwizard fungera för upp till 2 GB stora filer~utan att du behöver göra något speciellt. Vad fick du för felmeddelande på din uppladdning? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 23 september 2016 kl. 14.43 (CEST)

Här t.ex. en webm på 453 MB och här en ogv på över 700 MB jag laddade upp med UploadWizard. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 23 september 2016 kl. 14.53 (CEST)

Meddelandet "Encode-ok" betyder troligen att enkodningen var okej och att filen inte behövde kodas om. /ℇsquilo 23 september 2016 kl. 15.49 (CEST)

Nu finns en 1080p version, som ska vara komplett. Jag byttet till den versionen i artikeln "Riksmötets öppnande". 114 mb uppladdat. Vore intressant att veta synpunkter på kvaliteten. Ljudet är så-så, men det var kanske 100 meter bort. För det avståndet är det nog bra ljud. --Janwikifoto (diskussion) 24 september 2016 kl. 22.53 (CEST)

Nu finns en 1080p version av statsminstern läser regeringsförklaringen, i artikeln Regeringsförklaring. Synpunkter mottages med intresse --Janwikifoto (diskussion) 2 oktober 2016 kl. 00.53 (CEST)

Kvalitetsmätningen oktober

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Mindre ändringar i Faktakoll och Språkvård annars tämligen oförändrat.Yger (diskussion) 1 oktober 2016 kl. 05.54 (CEST)

Ouppdaterat växer. Jag ser det som ett givet kvalitetsprojekt. Tostarpadius (diskussion) 1 oktober 2016 kl. 06.25 (CEST)

Fråga: Vad är det en "Andel" av? Inte totala antalet artiklar väl? Marfuas (diskussion) 1 oktober 2016 kl. 23.33 (CEST)

Jo, det är andel av samtliga artiklar (äv. robotskapade, därav den stadigt minskade andelen). Rasmus 28 1 oktober 2016 kl. 23.43 (CEST)

Månadens nya och utökade artiklar

"Rio de Janeiros historia" och "Stavanger".

Två hamnstäder var på tapeten när augusti månads bästa nya och utökade artiklar röstades fram – Rio de Janeiros historia och Stavanger. Och av projektets 152 nya och 82 utökade septemberartiklar har 17 respektive 17 blivit nominerade till den nu påbörjade omröstningen. Välkomna att bidra med röster eller att lista artikelbidrag.--Paracel63 (diskussion) 2 oktober 2016 kl. 14.28 (CEST)

Veckans tävling - Ny och populär 6

En liten blänkare om att en ny veckans tävling är igång och där det kan löna sig att gå med i tävlingen tidigt. Välkommen och lycka till! ♥Ainali ^diskussion_bidrag 3 oktober 2016 kl. 09.13 (CEST)

Kategori för byar

Det finns kategorier för tätorter (Kategori:Tätorter i Sverige, 1951 sidor) och småorter (Kategori:Småorter i Sverige, 2884 sidor). Till exempel kategorin Kategori:Orter i Krokoms kommun verkar innehålla många orter som är varken tätorter eller småorter utan "byar". Borde det finnas Kategori:Byar i Sverige för sådana orter som SCB har inte listat i statistiken? Borde alla orter i kategorin finnas också i Mall:Krokoms kommun under rubriken "Övriga orter"? Raksa123 (diskussion) 29 september 2016 kl. 13.11 (CEST)

Lämplig hantering av orter som inte uppfyller kraven för småort skiljer sig åt beroende på landsdel. I södra Sverige passar dessa bäst att ta upp per socken, se kategori:Byar i Okome socken och mallen {{Okome socken}}. Och i de delarna är det inte lämpligt använda övriga orter i kommunmallen. I Norrbotten är sockenbegreppet inte så väleteblerat, och hur en by uppstod och brukar innebära ser annorlunda ut. I de fallet skulle en separat mall kanske bli lite för mycket. Sedan är det hur en by definieras som ser så olika ut. På Gotland ligger bebyggelsen ofta utbredd utefter en väg, och byars begränsning är lite oklar, de går ofta in i varandra. Även här är Norrbotten en motsats, med stora avstånd mellan byar/bebyggelse. I vissa fall är byar beskrivna på ekonomiska kartan i andra fall inte. Så jag är emot en generell lösning med övriga orter i kommungeografimallarna, är mer öppen för kategorier med by i sig, men sockennnivån bör där så går finna med så det inte blir byar i kommen direkt.Yger (diskussion) 29 september 2016 kl. 13.24 (CEST)

Jag tycker också att begreppet byar bör användas för det som är byar. Före detta stationssambällen eller brukorter är inte byar, inte heller stugområden som fått permanenbebyggelse eller liknande. Sedan kan de ju vara både och men en kategori byar bör bara innehålla byar.FBQ (diskussion) 29 september 2016 kl. 13.58 (CEST)

Jag instämmer helt med FBQ. Tyvärr råder det en enorm förvirring på detta område i vår tid. Det bildas byalag i bruksorter och stationssamhällen, vilket är alldeles uppåt väggarna. Tostarpadius (diskussion) 29 september 2016 kl. 21.19 (CEST)

Själv tycker jag väl att de kan kalla sina föreningar vad de önskar. Men vi på wikipedia behöver ju inte röra till det genom att använda begreppet oegentligt, eftersom det då lär bli svårt att veta vad som menas. Jag ser inte varför vi inte även mindre platser kan ingå i exempelvis Kategori:Orter i Krokoms kommun. Begreppet ort är tillräckligt vitt för att omfatta det mesta, och det finns inget som säger att en ort måste ha ett visst innevånarantal, annat än i SCB:s statistik.FBQ (diskussion) 29 september 2016 kl. 21.37 (CEST)

Visst, men i ett brukssamhälle där jag bott hette det "samhällsförening". Det passar mycket bättre i den miljön. Tostarpadius (diskussion) 30 september 2016 kl. 21.36 (CEST)

Det är dessutom tveksamt i vilken omfattning vi ska ha artiklar om byar som har mindre än 50 invånare. Kyrkbyar och före detta småorter tycker jag är OK, men varje liten by bestående av 3–4 gårdar är knappast relevant, även om den har ett namn.// jorchr 30 september 2016 kl. 05.20 (CEST)

Och jag tycker att en by om 3-4 gårdar med en tusenårig historia är betydligt mer relevant än exempelvis en småsjö. Då spelar ju egentligen ingen roll om den är helt avfolkad idag eller innan småortbegreppet infördes. Hur detaljerade artiklar vi sedan skall ha på wikipedia över huvud taget är en annam fråga.FBQ (diskussion) 30 september 2016 kl. 09.31 (CEST)

Tvärtom tycker jag väl ofta att småorterna i stället ofta har avgränsningar som ofta saknar motsvarighet utanför statistiken och omfattar bebyggelse utan större intresse och historia och ofta i så fall hellre kunde få stryka på foten vid en gallring.FBQ (diskussion) 30 september 2016 kl. 09.54 (CEST)

Jag har länge varit tveksam till dessa konstlade orter med märkliga namn. För fullständighetens skull accepterar jag att vi artiklar om dem, men riktiga byar är mer intressanta, hur små de än är. Tostarpadius (diskussion) 30 september 2016 kl. 21.36 (CEST)

Jag har länge saknat en sådan kategori, men å andra sidan kan detta skapa förvirring, då begreppen orter och byar inte sällan förväxlas. Lantgård (diskussion) 30 september 2016 kl. 09.21 (CEST)

Jag har inget problem med en sådan kategori. Den det bör i så fall innan bestämmas vad som skall ingå. Vilken definition av by skall användas och skall artiklar som beskriver småorter som är delar av byar eller halva byar med samma namn klassas, och hur gör man med småorter som egentligen är flera eller delar av flera artiklar klassas. Rimligen behandlas artiklar om byar i småortartiklarna om de någorlunda stämmer överens men hur väl överensstämmande behöver de vara? Sedan måste en beskrivning av vad som beslutats kortfattat anges på kategorins beskrivningssida.FBQ (diskussion) 30 september 2016 kl. 10.25 (CEST)

Småortsartiklarna beskriver idag ofta ett område som är större (och ibland mindre) än det statistiska området egentligen beskriver. Vi kan inte kräva att folk ska begränsa sig till att bara skriva om det som finns inom småortens gränser, för det kräver att man kan hantera Geodataportalen och är duktig på att läsa kartor. Och det tror jag bara en handfull av våra användare här kan. Rena byar har större potential till att beskriva en god artikel, än en samling fritidshus som har 53 folkbokförda invånare. En ren småortsartikel blir sällan mer än det man läser i en rad i en SCB-rapport. -- 78.73.94.165 30 september 2016 kl. 20.56 (CEST)

När det gäller kategorin byar skulle jag vilja att det användes om orter som historiskt och fastighetsrättsligt haft status som byar. Åtminstone i mina norrländska hemtrakter hittar man dem genom att de på 1950-talets ekonomiska kartor omges av ett byområde avgränsat med streck-prick-streck-linje. Visserligen finns även några större hemman, avstyckade under 1800-talet, som anges på samma vis. Men de är få jämfört med de egentliga byarna som i många fall är medeltida eller äldre.--Skogsfrun (diskussion) 1 oktober 2016 kl. 08.17 (CEST)

Instämmer i principen. Men en sådan regel kräver ett slående i de ekonomiska kartorna. Och dessa namn kommer från jordregistret som tog dessa från jordeböckerna på 1920-talet, dvs med den definitionen har inga bebyggelseenhetet bildade efter den tiden bystatus.Yger (diskussion) 1 oktober 2016 kl. 08.24 (CEST)

Helt okej och troligen det enklaste. Men kan man säga att en artikel om en SCB-ort som består av gårdarna i en sådan by är samma sak och kan ligga i kategorin? Och om SCB orten innehåller mindre delar av 3-4 andra byar? Om den består av gårdarna i två byar? Om den består av gårdarna i tre hela och fem halva byar? Eller av fem halva byar? 4 fjärdedelar av olika byar med modern bebyggelse däremellan? Jag tycker att det blir orimligt att helt skilja artiklarna om SCB-orter från artiklarna om byar. Möjligen kan man diskutera på artiklarnas diskussionssidor om hur man bör göra från fall till fall.FBQ (diskussion) 1 oktober 2016 kl. 08.51 (CEST)

Ta som exempel Hagen, Gagnefs kommun och Mossel, som är småorter som har namn och utsträckning gemensam med byar. Som artiklarna just nu är utformade framgår inte att de grovt sammanfaller med bebyggelsen i byarna Hagen respektive Mossel i Floda socken, Dalarna. Här tycker jag att det vore rimligt att komplettera om byarna i samma artiklar, inklusive omnämnandet av t.ex fäbodar även om dessa inte har något med småorten att göra och kanske är belägna mer än 10 km från småortsbebyggelsen. Det vore lämligt om eventuella skillnader i förhållande till SCB:s småort avseende bebyggelsen också framgår. Men i många fall är förhållandet mellan småorten/tätorten och byn/byarna alltför komplicerad. De byar som ingår i Dala-Floda tätort, bland dem t.ex Kyrkbyn, Floda socken, Dalarna, bör inte beskrivas i tätortsartikeln, utan få egna artiklar eller i annat fall hellre beskrivas i Floda socken, Dalarna än i Dala-Floda. Så länge det saknas information om byn Mossel i artikeln om småorten Mossel, är det dock kanske ingen mening att lägga den i kategorin Kategori:Byar i Floda socken, Dalarna, men så snart en kort mening om att det också är en historisk by, kan den kategoriseringen med fördel göras. Taxelson (diskussion) 1 oktober 2016 kl. 10.03 (CEST)

Jag kan väl säga att jag ibland infogat information om byar som ingår i artiklarna i själva artiklarna om SCB-orter. Så länge det är begränsat med information kan det nog vara bäst. Sedan blir det ju alltid bökigare när halva byn ingår i en SCB-ort som Åby, Östervåla.

Angående fäbodar tror jag att det kan vara vettigt att avgöra från fall till fall – i Dalarna upplever jag nog att det i många fall kan vara bättre att ha separata artiklar om fäbodarna, på grund av den oreda realarvsprincipen ställer till med. Ofta kunde ju en son som bosatte sig i någon annan by ärva hela eller delar av fäbodarna som därmed efterhand vanligen fick ägare från flera olika byar. Vad gäller hemfäbodarna blev de ju också vanligen efterhand blandfäbodar då vissa delägare slog sig ned som bofasta i dessa.FBQ (diskussion) 4 oktober 2016 kl. 13.38 (CEST)

Håller helt med om fäbodarna. Det jag menade är att sådana i vissa kan omnämnas i byartiklar, men inte rimligen i småorts- eller tätortsartiklar. Ska de beskrivas ska det givetvis göras i egen artikel (eller, i förekommande fall, i lämplig samlingsartikel) Taxelson (diskussion) 5 oktober 2016 kl. 19.58 (CEST)

Jag har tidigare resonerat som Taxelson och FBQ. Från början var jag motståndare till särskilda artiklar om landskommuner som försvann 1952 också – jag menade att de kunde nämnas i sockenartiklarna. Nu är jag dock en stark anhängare av att samma geografiska område har mer än en artikel, även om jag tycket att vi på sikt bör rensa bland den information som finns på mer än ett ställe. Jag anser därför att vi bör tillämpa det även på dessa fall. De ursprungliga byarna bör få egna artiklar även när det uppstått småorter och tätorter som helt eller i stort sett sammanfaller med dem till utbredningen. Tostarpadius (diskussion) 5 oktober 2016 kl. 14.12 (CEST)

Tidsbegränsa tillbakarullarbehörighet?

Jag upptäckta idag att Yvwv (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats) har kvar den behörighet han fick 2008. Han, som är en helt Ok bidragsgivare, har dock inte använt denna funktion på flera år och jag finner nu att när han skapar nya artiklar, glöms vissa kategoriet etc bort, och vårt förändrade synsätt på stubmärkning används ej, dvs det vore önskvärt artiklarna blev markerade för patrullering. Och min frågan handlar inte om dennes redigeringar utan om det är rimligt att en tillbakarullarbehörighet behålls i all evighet?Yger (diskussion) 5 oktober 2016 kl. 08.44 (CEST)

Jag tycker det kan vara rimligt att ta bort den om den inte använts under en viss tid, kanske ett år. Det är ju snabbt fixat att ge tillbaka behörigheten igen. JohanahoJ (diskussion) 5 oktober 2016 kl. 08.51 (CEST)

Varför inte skapa en ny grupp för Autopatrullerare, istället för att tvingas göra folk till tillbakarullare för att slippa efterpatrullera. -- 78.73.94.165 5 oktober 2016 kl. 09.02 (CEST)

Jag är för. Det gör att vi kan autopatrullera IP-nummer också. Jag vill minnas att det gjordes för 83.227.130.26 innan jag registrerade mitt konto. /ℇsquilo 5 oktober 2016 kl. 10.10 (CEST)

Nej, ip-nummer kan inte vara Autopatrullerare. Det som skedde med 83.227 var att en robot efterpatrullerade. -- 78.73.94.165 5 oktober 2016 kl. 10.33 (CEST)

Att ta bort rättigheter som inte använts efter att ha kontaktat användaren och förklarat situationen torde vara okontroversiellt. Det är ju inte svårt att få tillbaka funktionen. Någon generell tidsbegränsning stöder jag däremot inte. Tostarpadius (diskussion) 5 oktober 2016 kl. 11.33 (CEST)

På Wp:Tillbakarullning står följande: Om en användare är inaktiv längre än ett år är det praxis att behörigheten tas bort. Chandra Varena (diskussion) 5 oktober 2016 kl. 12.01 (CEST)

Det har skett så när användare helt slutat, men inte i fall som detta där användaren slutat använda verktyget tillbakarullning men i övrigt är kvar.Yger (diskussion) 5 oktober 2016 kl. 12.14 (CEST)

Jag, och på senare även andra, har i flera år systematiskt plockat bort behörigheten för inaktiva. Men inaktiva i betydelsen redigeringar överhuvudtaget med hjälp av listor som Fluffbot har hållit uppdaterade. Att hålla reda på när verktyget som sådant har använts eller bedöma om redigeringarna har varit av klottersanerande art eller inte känns som övervakning i negativ bemärkelse. Så "farligt" är inte tillbakarullarverktyget att man inte kan få behålla det när man ändå kan anses aktiv överhuvudtaget här. --MagnusA 5 oktober 2016 kl. 13.26 (CEST)

Som jag förstått det är problemet att begångna misstag inte upptäcks genom patrullering om någon är tillbakarullare. Men alla gör större eller mindre misstag hela tiden, oavsett om man är aktiv som tillbakarullare, administratör eller ordinarie användare. Man får vara tacksam att andra användare är nyfikna på nya artiklar oavsett användarens status. Statistiken säger att en ny artikel brukar besökas av omkring 10-20 användare första dygnet, så visst blir allt dubbelkollat. /Ascilto (diskussion) 5 oktober 2016 kl. 13.51 (CEST)

Jag håller med om att det inte är något större problem med bibehålla möjligheten tillbakarulla, utan att min fråga egentligen handlar om autopatrullering. Kanske vore det bättre ta bort kopplingen autopatrullering och tillbakarullare helt och hållet? Då missas inga småfel.Yger (diskussion) 5 oktober 2016 kl. 14.47 (CEST)

Kuson och Kusön

Ska förgreningssidan Kuson inbegripa Kusön? Om inte, så finns det kanske fler liknande fall?--Skogsfrun (diskussion) 6 oktober 2016 kl. 09.34 (CEST)

Nej, menar jag. O och ö är olika bokstäver i svenskan. Däremot kanske "Se även...". Ett parallellt fall är Habo-Håbo, som behandlas som olika "ord" men med hänvisning. Chandra Varena (diskussion) 6 oktober 2016 kl. 09.49 (CEST)

Hur boten namnger artiklar, och vilka sekundära namnformer som den skapar omdirigeringar för, har tidigare diskuterats flera gånger, bl.a. här. En slutsats där är att namn med diakritiska tecken även tas med i den rena ASCII-formen. Hela uppsättningen namn i alla varianter ligger sedan till grund för grensidorna. Lsj (diskussion) 6 oktober 2016 kl. 09.53 (CEST)

Det verkar rätt löjligt åtminstone i det fallet där det bara finns en plats med namnet. Hade grensidan skapats för hand hade platsen i Kroatien garanterat fått dess namn (eller om vi ska vara helt ärliga hade den raderats, eftersom det är en overifierbar kulle med en massa fluff om klimatet i området som inte har där att göra). /Grillo (diskussion) 6 oktober 2016 kl. 13.02 (CEST)

Den diskussion som du hänvisar till, Lsj, handlar väl om namnvarianter av typen Krakow/Kraków eller Goteborg/Göteborg, vilket åtminstone för mig är något annat.--Skogsfrun (diskussion) 6 oktober 2016 kl. 13.19 (CEST)

Goteborg/Göteborg är rent tekniskt precis samma som Kuson/Kusön. ⛐Boⅰⅵᴇ (🖉) 6 oktober 2016 kl. 13.24 (CEST)

Inte riktigt Boⅰⅵᴇ, Kuson och Kusön syftar på olika platser, en kulle i Kroatien och en ö i Gävleborgs län. Som jag uppfattar Skogsfrun avser Goteborg staden Göteborg, men utan svenska alfabetets "Ö". För mig är det långt ifrån att vara tekniskt samma sak. Deryni (diskussion) 6 oktober 2016 kl. 17.14 (CEST)

Och det var i de diskussioner som Lsj hänvisar till, inte oemotsagt att släppa igenom sådant som "Kuson". -- 78.73.94.165 6 oktober 2016 kl. 13.33 (CEST)

Frågan rör ju inte bara robotskapade artiklar. Men svaret är "nej". På svenska är Ö inte främst ett O med diakritiskt tecken, utan en egen bokstav. Om Ulm var en förgreningssida skulle man inte hänvisa till Elm där. Om enda skillnaden mellan Kuson och Kusön var det diakritiska tecknet, så hade vi antagligen lagt till särskiljningar till sidornas titlar om båda funnits. (Man kan tänka sig ett exempel där enda skillnaden är den mellan ett e och ett é, men jag hittar inget konkret sådant.) /NH 6 oktober 2016 kl. 13.47 (CEST)

Både Ide och Idé finns på grensidan IDE. Lsj (diskussion) 6 oktober 2016 kl. 14.56 (CEST)

Där ö ingår i ett svenskt namn är likheten till o ingen orsak att lägga med namnet på förgreningssidan för namnet med o – i svenskan förväxlar man inte de två. Om det däremot är t.ex. ett franskt namn (och ö alltså är o med trema och inte bokstaven ö) så bör namnet med ö finnas med. Jag antar att Lsjbot har svårt att se skillnaden, och då är det bättre att hänvisa till onödigt många artiklar på en förgreningssida än för få. I de fall där det är värt besväret kan en människa lätt ta bort onödiga länkar, eller flytta dem till Se även. Jag ser inte att det skulle vara ett stort problem. --LPfi (diskussion) 6 oktober 2016 kl. 15.13 (CEST)

Lsjbot skriver över artiklar

Hej! Jag blockerade Lsjbot för några minuter sedan. Den har på sistone (hur länge?) skrivit över ganska stora och bra artiklar. Ett exempel är Hamar, där detta skedde. I användarhistoriken finns nu ganska många artiklar (titta på de röda markeringarna) med artikelredigeringar som kan behöva rullas tillbaka.--Paracel63 (diskussion) 3 oktober 2016 kl. 21.03 (CEST)

Tror att alla där mängden text minskade kraftigt gåtts igenom nu, men det kan ha funnits någon tidigare kort artikel som missats.

Sedan kan det också noterats att de genererade artiklarna har onödigt många blankrader i dem. Det är inte så farligt, men bör ses över innan den körs igen.

andejons (diskussion) 3 oktober 2016 kl. 21.42 (CEST)

Vid närmare påseende bör också artiklar som ökat kraftigt i längd gås igenom. Där finns ofta äldre förgreningar med andra typer av betydelser.

andejons (diskussion) 3 oktober 2016 kl. 21.46 (CEST)

Tror alla kvällens artiklar är genomgångna nu, av mig och andra. (tack @Andejons, Taxelson: och andra som jag kan ha missat). Kvällens körning var med en ovanlig parameterkombination som inte använts tidigare; tydligen har den ställt till problem. Jag har tittat på körningen innan, men den verkar inte ha haft samma problem. Får gräva i koden nu och se var felet uppstått. Lsj (diskussion) 3 oktober 2016 kl. 22.03 (CEST)

Verkar fortfarande finnas en del fall där omdirigeringar har ersatts utan att målet finns på förgreningssidan (sidnot: är det verkligen nödvändigt att den säger "följande platser"? Blir lite drygt att stryka).

andejons (diskussion) 3 oktober 2016 kl. 22.07 (CEST)

Missade jag någon artikel i genomgången? Och nej, det är inte nödvändigt att den säger "följande platser", det är lätt att ta bort om vi vill ha det så. Lsj (diskussion) 3 oktober 2016 kl. 22.24 (CEST)

Jag hittade en del fall igår där botten skrivit över en omdirigering och inte rullats tillbaka (vilket inte är helt orimligt). Jag tror jag åtgärdade alla dem, men det är möjligt att jag missade någon.

andejons (diskussion) 4 oktober 2016 kl. 08.11 (CEST)

Ok tack. I den nya körningen har jag tagit bort "följande platser". Ser det bättre ut så? Lsj (diskussion) 5 oktober 2016 kl. 10.50 (CEST)

Ja. Egentligen kanske man skall använda en tvånivåsstruktur på rubriker? "Geografiska platser" som H2-rubrik och de enskilda länderna som H3? Och du får gärna se till så det inte blir dubbla tomrader någonstans också.

andejons (diskussion) 5 oktober 2016 kl. 12.02 (CEST)

Låter vettigt, blir lättare att sammanfoga grensidor. Jag provar det i nästa körning. Lsj (diskussion) 6 oktober 2016 kl. 09.34 (CEST)

Se Sella (olika betydelser) -- blir det bra så? Lsj (diskussion) 6 oktober 2016 kl. 17.20 (CEST)

Bra, men jag tycker det är snyggare med äkta numrerade listor, dvs #<li value=n> istället för *n. Kitayama (diskussion) 161006:18:16 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Lsj.)

Så länge man ändå måste lägga in numret "för hand" är jag inte övertygad om fördelen med att göra det via html-kod. Lsj (diskussion) 6 oktober 2016 kl. 20.35 (CEST)

Html-kod är en styggelse i våra artiklar och bör undvikas så mycket det bara går. Det passar inte ihop med wikikoden. Tostarpadius (diskussion) 6 oktober 2016 kl. 20.45 (CEST)

På begäran från Lsj som har hittat och åtgärdat felet och önskar provköra har jag avblockerat Lsjbot. --Larske (diskussion) 3 oktober 2016 kl. 22.27 (CEST)

Nu verkar koden fungera som den ska. Problemet uppstod när boten skulle reparera gamla botskapade grensidor som hade en liten bugg, och därför var inställd på att skriva över dessa. Om det då både fanns en existerande sida "X", och en botskapad grensida "X (olika betydelser)", så blev fel sida överskriven. Beklagar missödet. Lsj (diskussion) 3 oktober 2016 kl. 22.53 (CEST)

Gör nu om den körningen som misslyckades igår. Säg till om något blir tokigt. Lsj (diskussion) 4 oktober 2016 kl. 18.56 (CEST)

Tävling - Älgjakt 2016

Akvarell av Aloys Zötl.

Det är höst och årets älgjakt börjar på nästa måndag. I alla fall den version som vi håller här på svenskspråkiga Wikipedia. Du kan lämna bössan i skåpet. Däremot behövs flitiga fingrar för att putsa robotskapade kräldjursartiklar enligt instruktionen som finns på tävlingen sida. Jag ställer åter upp som älg och som vanlig delas ärliga priser ut för framgångsrika deltagare. Alla är hjärtlig välkomna! --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 8 oktober 2016 kl. 09.47 (CEST)

Katastrofartiklar

Jag råkade se Orkanen Matthew, som uppgavs ha förorsakat elva dödsfall fram till den 4 oktober. En-wp uppgav över tusen enbart på Haiti (varav jag antar att de flesta var döda redan då, koleran har knappast ännu skördat särskilt många liv).

Via den engelskspråkiga artikel hamnade jag på Orkanen Stan (2005), om vilket sades att det var en svag orkan. Vad som inte nämndes var att ingen orkan sedan dess orsakat så många dödsfall.

Jag blev inte så litet fundersam. Hur många katastrofartiklar har vi som skrivs innan man vet vad som hänt och sedan aldrig uppdateras? Det minsta man kunde begära är att {{pågående}} läggs in då sådana artiklar patrulleras. Gärna kunde man också avstå från dödssiffror och liknande innan man har några någorlunda säkra uppgifter eller, om uppgifterna är relevanta (vilket jag inte tycker den preliminära siffran elva var) och inte kan bekräftas inom rimlig tid, tydligt anger osäkerheten.

--LPfi (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 10.42 (CEST)

Okanen Matthew är redan inlagd i månadens uppdrag för att åtgärda uppdateringarna. När artikeln skrevs var den aktuell och mer än elva dödsfall hade inte rapporterats i engelska media heller fram till förmiddagen 5 oktober. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 10 oktober 2016 kl. 10.59 (CEST)

Bra. Jag tror gärna att siffran stämde överens med publicerade uppgifter, men det var också uppenbart att siffran knappast avspeglade faktiskt dödstal (varför jag tycker den var icke-relevant). Medierna slarvar i dessa situationer ofta med skillnaden mellan inträffade dödsfall och rapporterade dödsfall, vilket jag tycker vi skall vara noga med att inte göra, i synnerhet då det finns risk att artikeln glöms bort, såsom ifråga om Stan. --LPfi (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 11.47 (CEST)

Artikeln "EXPOSE"

Som jag skrev på Ygers användardiskussionssida och där båda två var överens om att detta borde lyftas upp till Bybrunnen för att avgöra hur man ska gå tillväga för den specifika artikeln:

"Yger: Hur ska man egentligen göra med artikeln "EXPOSE" när det gäller dels överdrivandet av versaler i rubriken, avsnitten och olika projektnamnen (etc) och dels att artikelskaparen har lagt in åtta källor från en.Wiki, dock använt sig av permanentlänkar. Jag själv tycker dock att de (4,5,7,12,14,29,38,40) bör bytas ut mot externa källor utanför Wikipediasfären. Vad anser du i det här fallet? DIEXEL (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 09.13 (CEST)

Versalisering av namn är inte min specialitet. Jag reagerade som du, då jag uppfattar den borde ändras, men gjorde inget då jag såg enwp också hade versaler. Referenserna till enwp var en ny variant jag inte sett förut. Ordlänkar till enwp tar vi ju alltid bort, men här är jag osäkrare. Vi använder ju ofta mallen {{enwp}} men här är det fler källartiklar, och det redogörs ju klart varifrån info i texten kommer ifrån. Jag lutar åt att det är OK, men kanske borde frågan lyfts till Bybrunnen för fleras åsikter? Yger (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 10.06 (CEST)

Ja, det där med göra en.wiki-artiklar till numrerade referenser var också ett nytt fenomen för mig. Det vore väl bäst att flytta det dit så man får detta utrett så fort som möjligt. DIEXEL (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 10.16 (CEST)".

Vad tycker gemenskapen om detta? DIEXEL (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 18.58 (CEST)

På A tycker jag att vi ska följa normala skrivregler (vad nu det är), som i det här fallet borde göra att artikeln heter "Expose". På B tycker jag att Wikipedia är toppen, men uselt som källa betraktat. Wikipedia är även uselt som källa till Wikipedia-artiklar, så bort med de referenserna. De ger intryck av att artikeln är bättre källbelagd än vad den är. Tycker jag, alltså. Marfuas (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 19.13 (CEST)

Vi tillåter ju inte artiklar att använda andra svenskspråkiga Wikipediaartiklar som källa så det är märkligt om vi skulle tillåta andra språkversioners artiklar. Det måste väl gå att gå till källorna för artikeln på den andra språkversionen och leta där efter den information som behövs? (Då ökar också chansen att informationen blir mer korrekt återgiven.) //Vätte (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 19.31 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Jag hjälpte användaren genom att dels flytta den ofärdiga artikeln till en sandlåda, så att användaren kunde bygga vidare i lugn och ro, dels ge användaren råd och hjälp i frågor, som denne ställde. Till slut flyttade jag ut den i artikelnamnrymden, då jag ansåg den vara tillräckligt bra för att publiceras. Jag kände en viss tveksamhet till versaliseringen, men eftersom det skrevs så på engelskspråkiga Wikipedia, behöll jag det. Jag har inget emot att den flyttas, om så skulle vara mer i enlighet med skrivreglerna.

Vad gäller länkning till engelskspråkiga Wikipedia i referenserna, så missade jag faktiskt det. Jag upplyste användaren om att hela artikeln skulle permanentlänkas med mall till den version som använts, vilket denne sedan gjorde. Principen är ju att inte använda Wikipedia som källa till sig själv, så jag anser att dessa referenser bör bytas mot andra referenser.--Historiker (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 19.34 (CEST)

Jag tycker att det är bra att man lätt ser att källan är en-wp (vad gäller enskilda uppgifter, inte bara "helt eller delvis"), dels för att man då kan ta det i beaktande då man bedömer trovärdigheten, dels för att man då kan hitta de ursprungliga källorna. Om man inte vill att källhänvisningarna skall se ut som källhänvisningar kan man göra om dem till kommentarer (se {{Anmärkning}}). --LPfi (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 19.37 (CEST)

Enwp må vara en dålig källa, men är det den källa man har använt så är det den som ska anges. I många fall så går det inte att verifiera källorna på enwp eftersom litteraturen kan vara svår att få tag på i Sverige. /ℇsquilo 11 oktober 2016 kl. 09.23 (CEST)

Användaren NLEE, som skapat artikeln, har mejlat mig följande och bett mig vidarebefordra det.

Hej igen, har försökt avlägsna några onödiga wikipedia länkar på bidraget EXPOSE, vet ej ännu om det är tillräckligt. kan någon kanske kolla detta? jag rättar ju naturligtivs gärna till och vill inte orsaka andra allt för mycket extra jobb.

sedan har jag kollat upp de stora bokstäverna i original artiklar - där används dock något oftare de stora bokstäverna än de mindre (på engelska och på tyska) just för att det är förkortningar av längre begrepp.

men det betyder väl inte att man måste göra så på svenska egentligen. det får ni bestämma då!

skulle du kunna forwarda detta till de som har kommenterat detta, vet ej hur jag hoppar in där i den diskussionen.

tack så mycket!

Jag kommer att fortsätta att hålla kontakten med NLEE, som har tyckt att Wikipedia givit mersmak, vilket jag tycker är roligt.--Historiker (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 19.34 (CEST)

Listor över kända personer från olika geografiska platser

Sådana ersätts alltmer av kategorier och stryks från ortsartiklarna. Detta har diskuterats ett antal gånger med resultatet att listorna är överflödiga och t.o.m. en styggelse. Men i landskapsartiklarna finns fortfarande lååånga sådana listor. Där är de ännu mer malplacerade och blir väldigt vidlyftiga och oprecisa. De har knappast något läsvärde över huvud taget. Jag anser att de bör strykas, men har fått mothugg av Användare:Pontuz. /Ascilto (diskussion) 21 september 2016 kl. 17.29 (CEST)

De diskussionerna har gått mig förbi. Jag tycker listorna är intressanta. Kan vi inte nöja oss med att lägga namnlistorna längst ner i artiklarna? Kategorierna ligger på sockennivå och är därmed uppdelade på hur många kategorier som helst./Pontuz (diskussion) 21 september 2016 kl. 17.38 (CEST)

De diskussionerna har också jag missat (länk?). Jag tycker också sådan information ger mervärde i ortsartiklar. --افيراتير (diskussion) 21 september 2016 kl. 18.02 (CEST)

I de tidigare diskussionerna fanns det stöd att behålla dem när listan är relativt kort, dvs för en avgränsad geografisk enhet, som de flesta socknar, och många orter. Redan för större tätorter är det många (men inte alla) som tycker det är en styggelse. Jag har i de fallen i flera fall förts ut dess till en lista utanför själva tätortsartikeln så fakta i den i drunknar i denna typ av lista. Andra har jag set radera sådan större listor och det är också ett problem hur nära deras relation till roten är. Landskap ser jag som helt oformligt stor och att listor i de fallet inte ger mervärde alls. Så jag ger starkt stöd till de raderingar Ascilto påbörjat.Yger (diskussion) 21 september 2016 kl. 18.12 (CEST)

Hur skall urvalet ske? Genom att den som redigerar ettrigast bestämmer? Eller skall vi bara ha listor om en trovärdig källa publicerat en lista över de mest kända personerna från orten? - Tournesol (diskussion) 21 september 2016 kl. 18.13 (CEST)

Senast en liknande diskussion fördes var nu i september [1]. /Ascilto (diskussion) 21 september 2016 kl. 18.19 (CEST)

Den länken gällde ju kategorisering och inte listor? Angående listor: Tror det finns få källbelagda listor som inte är gamla eller med visst bias (till exempel mest författare eller konstnärer eller vetenskapsmän eller annat). Därför tror jag listor med enbart personer som har artiklar och inte för långa är oproblematiskt. Det hade varit bra om man hade kunnat få nån lista med snällare urval ju mindre entitet det handlar om. Så för landskap måste man vara jättekänd, för kommun ganska känd, för småort ha artikel. Gränserna för kändhet borde då bero på hur många kända som finns. Om detta fungerar tror jag inte på att skapa regelverk. Blir listorna långa och en rensning bli ifrågasatt kan man kanske kompromissa men jag har inte sett sådana diskussioner än. --افيراتير (diskussion) 21 september 2016 kl. 18.22 (CEST)

Rent principiellt ligger det mycket i dit resonemang, men i praktiken fungerar detta bara för de minsta områdena. Att Andreas Randel kommer från och tagit sitt namn från födelsesocken Ramdala socken tycker jag är klart värt nämna i sockenartiklen (och någon annan person med artikel lär heller inte finnas därifrån). OCh disksioner om detta är mycket vanliga, många gånger om året i olika artiklar dyker frågan upp. Yger (diskussion) 21 september 2016 kl. 18.30 (CEST)

(Redigeringskonflikt) När det gäller var personer är födda har vi oftast bra källor. När det gäller var personer är uppvuxna har vi sällan bra källor om det inte gäller gediget kartlagda personer som August Strindberg eller Marcus Wallenberg. Var en person är uppvuxen eller har gått i skolan är mer relevant än var personen är född, det har format personen mer och har betydelse för t.ex. romaner med självbiografiskt stoff. I vilket landskap en person är född har i princip inget som helst att göra med den verksamhet som gjort personen känd och värd en artikel. Listorna är helt enkelt irrelevanta i förhållande till varför en person har en artikel. Exempel på motsatsen emotses tacksamt. /Ascilto (diskussion) 21 september 2016 kl. 18.34 (CEST)

De diskussioner jag har sett har det varit stark IK kring så de bortser jag ifrån. Listorna är relevanta för mig som vill få information om landskapen, bland annat då vilka jag kan känna till som är därifrån. Att jag har som krav att personen ska ha artikel är pga verifierbarhet och att det är en enkel regel för att stävja klotter. --افيراتير (diskussion) 21 september 2016 kl. 18.54 (CEST)

Om man fortsätter Averates resonemang och kräver en starkare koppling än bara vara född i landskapet, så tänker jag för Småland tex på Nils Dacke, "smålänningarna härförare", Linné, som är den som ligger bakom landskapsblomman, och Vilhelm Moberg som skapat litteratur unika för Smålandsmiljön. Men om man börjar så så blir det lätt att ytterligare 10-20 slinker med och då blir listan löslig.Yger (diskussion) 21 september 2016 kl. 18.56 (CEST)

Man kanske kan börja med att fundera över grovt hur många personer det är rimligt att lista t ex i artikeln Skåne. Är det 10 personer, 100 personer eller kanske 1000? Det skulle säga något om nivån på kriterierna man måste ta till. (Om man alls ska ha kriterier – det är ju också möjligt att tänka sig ett ganska slumpartat urval så att de som råkar bli inlagda får stå där tills någon annan byter ut dem.) /NH 21 september 2016 kl. 20.40 (CEST)

Det finns fler smålänningar: Astrid Lindgren, Linnéa Andrén och Karl Williams bland andra. Tostarpadius (diskussion) 21 september 2016 kl. 21.08 (CEST)

En grov uppskattning ger att vi har mellan 3 och 6000 artiklar om personer med anknytning till Småland. De flesta av dessa associeras mer till en ort/socken i Småland än hela landskapet, och passar betydligt bättre in i en "underartikel" (om de alls skall omtalas). Enda anledningen jag kan se det relevant med ett omnämnande är att personen är signifikativ för landskapet, som Linné som med Linnea är kopplad till landskapsblomman. Men hur avgränsa etc leder lätt till tunga diskussioner: Därför anser jag själva begreppet lista bör undvikas utan att det bara bör omnämnas personer i någon form av löptext där man kan beskriva kopplingen.Yger (diskussion) 21 september 2016 kl. 21.21 (CEST)

Det blir lätt att man lägger in sitt eget synsätt i urvalet. Bland Tostarpadius' namn känner jag som smålänning bara det första till namnet. Jag saknar Lina Sandell i listan, men det troligen för att min egen släkt har haft kopplingar till henne. Jag saknar även Josef Högstedt som reciterats av personer runt mig till min leda. Sedan kan man fråga sig om inte Astrid Lindgrens gärning för Stockholms skärgård inte fått större genomslag än det hon gjort för Småland?

Sedan finns det förstås "lokala superkändisar". Här i trakten så har man byggt upp minnesmonument på alla möjliga märkliga ställen som har minsta möjliga koppling till Pelle Molin, hur vag kopplingen mellan platsen och personen än är. Wikipedia är alltså inte den första till att sprida ut kändisskapet på många märkliga platser.

-- 78.73.94.165 22 september 2016 kl. 07.42 (CEST)

En person som är starkt förknippad med Småland är Esaias Tegnér, men han var inte smålänning. De som verkat i Småland är mer relevanta att räkna upp än de som bara är födda där. Dock tycker även jag att personer på nivån Ingvar Kamprad, Astrid Lindgren och Nils Dacke förtjänar att nämnas. Men vem gör gränsdragningen? /Ascilto (diskussion) 22 september 2016 kl. 08.05 (CEST)

En person som är starkt förknippad med ett landskap borde antingen redan nämnas i texten (Nils Dacke står t.ex. redan med i stycket om Smålands historia), eller möjligen kunna läggas in som "Se även". Vill man kan man även lägga in den motsvarande kategorin under "Se även".

andejons (diskussion) 24 september 2016 kl. 22.06 (CEST)

Jag anser att dessa listor är värdefulla, även om de behöver ses över så att urvalet begränsas. Även sådana som nämns på annat håll i texten bör kunna finnas med. Att lägga in de övriga under det allmänna "Ses även" det jag inte som en lycklig lösning. Tostarpadius (diskussion) 2 oktober 2016 kl. 06.52 (CEST)

Dynamiska listor visade på karta: Jag har koordinat satt några 100 personers gravar på Norra Kyrkogården, Stockholm och med en enkel sökning i WikiData får man upp en karta med var gravarna finns se blog. Något som kan vara av intresse? Salgo60 (diskussion) 12 oktober 2016 kl. 01.27 (CEST)

Creative Commons 4.0

Hej! Jag skriver från Wikimediastiftelsen för att be om återkoppling på den föreslagna licensflytten från CC BY-SA 3.0 till CC BY-SA 4.0 på alla Wikimediaprojekt. Diskussionen kommer att äga rum mellan den 5 oktober och den 8 november, och vi hoppas få många olika synpunkter och åsikter. Om du är intresserad, delta då gärna i diskussionen på Meta-Wiki. Joe Sutherland (talk) 6 oktober 2016 kl. 03.15 (CEST)

Kan man få en snabb genomgång varför 4:an är bättre än 3:an? /ℇsquilo 6 oktober 2016 kl. 07.14 (CEST)

Det efterfrågar även jag, för om inte direkta förbättringar föranleder det till att "förändra inte i onödan" eller som det också har formulerats "Förändra inte det som fungerar". Obelix (diskussion) 6 oktober 2016 kl. 21.00 (CEST)

Fyran ska vara mer internationellt gångbar. Bland annat med enklare språk och licenserna ska finnas tillgängliga på fler officiella språk än engelska. Rimligare attribuering, titel måste inte alltid anges (som det egentligen varit tidigare) och lite annat småpill. Sedan är det även något med databaser och moraliska rättigheter som jag inte hunnit sätta mig in i än. //Vätte (diskussion) 6 oktober 2016 kl. 23.30 (CEST)

Som ovan. Här finns mer info: [2] och [3]. Jämför [4] med [5].--Paracel63 (diskussion) 7 oktober 2016 kl. 17.07 (CEST)

Det finns både ett antal anledning varför 4:an är bättre än 3:an, men även ett antal anledningar varför 4:an är sämre än 3:an. Då jag tycker det är den viktigaste nackdelen nämner jag att man genom att licensera ett verk under CC-BY-SA 4.0 avsäger man sig i den mån det är möjligt alla morala rättigheter och alla personliga rättigheter till verket för att förlita sig på licensen. Fördelarna är att man inte skall kunna hävda dessa morala rättigheter för att kunna dra tillbaka donerat material (bl.a. rätten att innehållet inte skall användas i syfte av förtal/skymfande av upphovsrättsmannen) . Dock är det inte säkert att denna uppdatering medför att innehåll licenserat under 3.0 faktiskt kan uppdateras till 4.0 (eller i alla fall att dessa fördelar hänger med). Så på det stora hela ställer jag mig tveksam till förändringen, och håller med Obelix — "Förändra inte det som fungerar". Carl Fredrik 💌 📧 7 oktober 2016 kl. 17.56 (CEST)

Problematiken med den idéella upphovsrätten måste väl ha diskuterats i samband med införandet av 4.0 på Wikimedia Commons (bildrättigheter kan vara än mer känsligt för en upphovsman)? Någon som vet hur diskussionerna för och emot fördes där?--Paracel63 (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 12.08 (CEST)

Du menar antagligen när man ändrade förvalet från 3.0 till 4.0 i UploadWizard? På Wikimedia Commons är det ju fortfarande fritt för upphovsrättsinnehavare att välja licens och 3.0 finns med som ett av de få explicita alternativen. Därmed har ändringen inte någon väsentlig betydelse personligen för de aktiva.

Diskussionen gick mig förbi, och jag antar därför att det var de som underhåller verktyget som gjorde beslutet på eget bevåg eller efter diskussioner inom WMF. Att använda den nyaste versionen av en licens är i och för sig naturligt, om man inte har speciella orsaker att misstro den bakomliggande organisationen eller ogillar specifika ändringar. Det är ändå möjligt att jag var borta tillräckligt länge för att missa också en omfattande diskussion.

Vad gäller sakfrågan så anser man att 3.0 är oklar om frågor utöver den ekonomiska upphovsrätten, och det har förekommit råd om att inte själv licensera bilder där man själv är med. Med 4.0 är saken klar: licenserar man ett självporträtt under 4.0 tillåter man att bilden används t.ex. i reklam. Det handlar i och för sig inte om ideell upphovsrätt utan andra rättigheter som behandlas i samma stycke. Eftersom attribution tas upp explicit i licensen är det viktigaste ifråga om ideella rättigheter rätten att inte få sitt verk förvanskat, vilken man alltså avstår från i 4.0.

--LPfi (diskussion) 12 oktober 2016 kl. 08.54 (CEST)

SFFR enbart för relevansbedömningar?

Jag har alltid uppfattat SFFR är till för alla typer av svårartade problem med artiklar, inte bara relevansbedömningar, och jag har fört dit fall där saker där svagt källäge, ifrågasatt fakta som inte kan redas ut och POV som förefaller svåra lösa. Sista fallet var Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Troll metal som inledningsmässigt saknade källor, vilket dock under processen reddes ut och före dessa Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Lista över järnvägsknutar i Sverige där det var en kombination av oklar faktadefinition och egen forskning, som skapade oklarhet om det platsade. Jag har dock fått återkopplingen (i slutet av den andra ärendet), att problem med källor etc inte passar på Sffr utan borde tas på Bybrunnen? Texten säger tveksamma och kontroversiella fall som kräver diskussion av flera användare. Synpunkter?Yger (diskussion) 8 oktober 2016 kl. 12.18 (CEST)

Jag menar att även ärenden av annat slag kan avhandlas på SFFR. Jag skrev "en blänkare på Bybrunnen". Min tanke var alltså att först försöka vitalisera den avstannade diskussionen i anslutning till artikeln. Om det inte ledde till resultat (uppnådd konsensus om hur man skulle förfara med artikeln) kunde den ha dragit till SFFR. Det är alltid olyckligt när sidor hamnar där utan föregående samtal i anslutning till dem. Tostarpadius (diskussion) 8 oktober 2016 kl. 12.25 (CEST)

Ja jag kanske missförstod det hela (och stryker) även om jag inte förstår det du skriver nu heller. Skall jag för upptäckta avstannade relevansdiskussioner påminna om dem innan den tas till SFFR också? Och var står det om detta entrykrav, för mallning och diskussion hade varat i fyra år. Vore det då inte bättre uppmuntra fler att i allmänhet titta igenom artiklar mallade för POV, FK etcYger (diskussion) 8 oktober 2016 kl. 12.47 (CEST)

Skillnaden mellan relevans- och kvalitetskontroll är att de förra avhandlas på några månader. Jag är mycket positiv till att Du försöker beta av de senare, som blivit liggande alldeles för länge, men de kategorierna är inte lika uppmärksammade. Givetvis vore en allmän uppmaning till fler att engagera sig i arbetet på sin plats, men det ena utesluter inte det andra (alltså blänkare i enskilda komplicerade fall). Tostarpadius (diskussion) 8 oktober 2016 kl. 13.12 (CEST)

Jag uppfattar din ståndpunkt men är av annan uppfattning. När jag som i dessa fall arbetar med "stupstocksavbetning" är jag inte intresserad av problemställningarna i sig utan enbart att artiklarna kan behållas/alt raderas. Och med anmälan till sffr kommer det fram ett besked. Med signalering på bybrunnen tvingar det mig följa den och hålla artikeln i "minnet" vilket jag ser som fel då jag inte är någon form av problemägare till frågan.Yger (diskussion) 8 oktober 2016 kl. 14.52 (CEST)

SFFR är till för alla artiklar vars existensberättigande är tveksamt. I de flesta fall beror tveksamheten på just relevans. Tyvärr verkar många rösta som om det bara är relevansen som bedöms. Även om ämnet är relevant så kan vi inte behålla hur undermåliga artiklar som helst. /ℇsquilo 8 oktober 2016 kl. 15.19 (CEST)

Jag instämmer till fullo med vad Esquilo skriver. Jag tycker att denna diskussion återigen aktualiserar behovet av en särskild namnrymnd dit man kan flytta artiklar som är relevanta men inte kvalitetsmässigt godtagbara. I denna namnrymd skulle Wikipediamedarbetare sedan i lugn och ro kunna botanisera och putsa upp artiklarna till godtagbar standard. Stigfinnare (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 15.24 (CEST)

Det här har vi varit inne på förut. Jag tänker (fortfarande) att det borde vara väldigt sällan som kvaliteten är så dålig att det inte går att slakta bort all text (lämna en diff på diskussionssidan om man är noggrann, för framtida hänvisning/inspiration), och lämna (åtminstone) en substub där artikelns ämne definieras. Historiken finns då kvar (även för icke-administratörer), och ingen diskussion på SFFR krävs (men andra diskussioner kan förstås behövas i vissa fall). Varför radera artiklar och deras historik? flinga 9 oktober 2016 kl. 22.31 (CEST)

Det är inte helt ovanligt att en artikel saknar neutrala källor och verkar skriven av någon med intressekonflikt, eller är skriven utan källor (eller med dåliga källor) av någon som helt tydligt saknar tillräcklig kunskap. Ämnet kan vara relevant eller t.o.m. viktigt, men utan någon som tar sig ann artikeln finns i sådana fall inget som kan räddas (annat än eventuellt på diskussionssidan), eftersom själva definitionen av ämnet kan vara missvisande. --LPfi (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 23.23 (CEST)

Jag håller med LPfi, har stött på massor med artiklar där aldrig så relevanta ämnen har behandlats på ett helt undermåligt sätt. Jag menar att det är bättre att svwp saknar artiklar om vissa ämnen än att artiklarna finns men är felaktiga. Det skämmer ut svwp om vi har artiklar som bygger på missförstånd eller på helt inaktuella källor. För Kategori:Indiens kaster hittade vi tidigare i år en lösning där de undermåliga artiklarna omdirigerades till en samlingssida, eftersom själva rubrikerna och historiken ansågs värda att bevara. Men i många andra fall består de undermåliga artiklarna bara av en eller ett par icke källbelagda meningar som inte ens definierar uppslagsordet korrekt. Ett övertydligt fiktivt exempel: "Finland är ett land i norra Asien. Det officiella språket är ryska". Ska en sådan artikel sparas eftersom uppslagsordet Finland är relevant? Nej, menar jag. De faktiska artiklarna av denna typ är dessutom mera förrädiska, eftersom den oinitierade inte kan se att de är felaktiga. Bättre ta bort sådana och vänta tills någon med tillräcklig kunskap skapar en ny om samma ämne (eller annars avstå).--Chandra Varena (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 04.49 (CEST)

Låter lite som Nupedia. Flingas metod är i de flesta fallen en bra bit bättre och har större möjligheter att leda till konstruktiva diskussioner. --افيراتير (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 08.49 (CEST)

Jag ser vad ni säger, och för all del, om det finns tillräckligt med vinster och underlättar såpass att radera, så... (men nog har det också brukat anses finnas något värde rent principiellt i artikelns fulla historik?). Att infoga är en annan metod som jag skulle se som likvärdig med att skapa stubbar. I exemplet Finland kan man alltså antingen göra så, eller stuva om till "Finland är ett land." (och därmed, i båda fallen, bibehålla historik). Jag förstår förstås att det finns exempel som kanske är helt annorlunda än det, däremot. flinga 11 oktober 2016 kl. 23.22 (CEST)

• Notis Kolla gärna in Wikipediadiskussion:Sidor föreslagna för radering/Info#Rösträkning där diskussionen huvudsakligen handlar om hur sffr-omröstningarna ska avslutas, men där vi berör liknande frågor eftersom det ger upphov till vad avslutaren ska förhålla sig till när olika användare röstar på olika grunder. Jag pingar Averater, Dcastor och J 1982 som särskilt refereras (om än inte namngivet) i den diskussionen. Obelix (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 17.44 (CEST)

Att filtrera sökningar

Satt i en diskussion i dag där det påpekades att väldigt få vet hur man använder filtrerade sökningar på Wikipedia, vilket kan vara användbart, så ett länktips: mw:Help:CirrusSearch#Filters. Information om hur man söker på titlar, undantar titlar, söker i en specifik kategori och så vidare. /Julle (disk.) 12 oktober 2016 kl. 19.13 (CEST)

Omvalsperiod

Nu i oktober månad är det åter dags för omval för användare som innehar förtroendeuppdrag, mesta dels administratörer men även båda de censorer vi har på Wikipedia ska upp till omval och omröstning denna månad, vilket gör det hela speciellt. Det är också andra regler som gäller. Det krävs 90% stöd och minst 25 antal röster för kandidaten. Obelix (diskussion) 9 oktober 2016 kl. 20.28 (CEST)

Här är länk till vår sida om administratörerna.--Paracel63 (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 11.58 (CEST)

Och själva (om-)valen/nomineringarna läggs upp på Wikipedia:Ansökan om administrativ behörighet. --MagnusA 13 oktober 2016 kl. 15.31 (CEST)

Humor: Sång

Jag har skrivit en liten sång till "vår ära"! (Som dock bara är humor och inget som ska tas allvarligt)

• Wikipedias kultur får inte somna in. Vi är wikipedianer och utan vår kultur är vi ingenting. Wikipedianskekulturen är särgen på ditt skin. Vi vill kämpa för Wikipedias uppsving, för annars är Wikipedia snart ingenting. Igen: Vi vill kämpa för Wikipedias uppsving, för annars är Wikipedia snart ingenting.

• Våra administratörer ska inte sitta inlåsta på sina sovrum och slappa. Både border, kling och klang vill vi helst se onwiki. Administratörer på senaste ändringar gör användarna glad. Sånt ger en enad och lycklig wikigemenskap. Igen: Administratörer på senaste ändringar gör användarna glad. Sånt ger en enad och lycklig wikigemenskap.

• Vi är kämpar i Wikipedia och i Wikimedia Sverige. Wikipediansket från hjärtat lovar jag dig nu. Öppenhetens väg tillsammans på gång. Ledaren var Jimbo Wales. Igen: Öppenhetens väg tillsammans på gång. Ledaren var Jimbo Wales.

Jag har skrivit om Fredrik Boltes "kupplåt" och som ni sett bytt ut blåsippan mot "öppenhet", SD och SDU mot Wikipedia och Wikimedia Sverige, samt Jimmie Åkesson mot Jimbo Wales. Källor: "Sveriges kultur inte somna in" och så originalet "deutschland erwache. Jag hoppas ingen tar illa upp. Tycker själv det var fasligt roligt som uppmuntran till mig själv (och en annan användare som börjat lessna på Wikipedia).Obelix (diskussion) 13 oktober 2016 kl. 15.25 (CEST)

Användare

Har sett att artiklar skapade av nykomlingar ibland flyttas (nu senast "Johanna Hallin"). Anser inte att detta är OK eftersom de kan bli liggande länge om användaren slutar bidra och vi går miste om artiklar. På engelska flyttas de i stället till något som heter "draft" så att vem som helst kan redigera. Anser att alla sådana (även de som redan skapats och ligger under användare:) bör flyttas till något liknande "draft" (så länge de inte skapats som "användare:" av samma användare). J 1982 (diskussion) 28 september 2016 kl. 23.16 (CEST)

Artiklarna som flyttas torde i allmänhet vara i sådant skick att det är svårt för andra att bidra utan att helt skriva om artikeln, t.ex. för att de saknar källangivelser eller saknar sådan substans som vi vill ha här. De kan förstås ge inspiration.

Modellen från en-wp har diskuterats, men vi beslöt att inte införa den (jag minns inte detaljerna). En möjlighet vore att från artikelns diskussionssida länka till artikeln på användarsidan och kanske införa en skild kategori, så att utkasten kan hittas.

--LPfi (diskussion) 29 september 2016 kl. 10.18 (CEST)

Tycker man artikeln är för dålig behöver man inte ta tag i den. Det här är för de som skulle vilja ta tag i en artikel men irriteras över att den ligger under en användarsida. J 1982 (diskussion) 29 september 2016 kl. 13.58 (CEST)

Instämmer med LPfi, införandet av en ny namnrymd för utkast/inte tillräckligt bra artiklar har varit uppe för diskussion tidigare men det har inte genererat något vidare bifall. Det kan dessutom finnas en vits med att låta en nykomling få göra färdigt sin första artikel i lugn och ro och få jobba i sin egen takt i användarsandlådan. //Vätte (diskussion) 29 september 2016 kl. 16.09 (CEST)

Detta rör sig om enstaka artiklar i veckan, dvs en handfull per månad. Dessa återfinns lätt i Användare:HangsnaBot/Flyttar. En egen artikelrymd vore kraftig overikill. Dessutom är dessa artiklar så bristande (inte bara behov av lite fix/puts) att radering är det naturliga, att de flyttas är till 80% en hövlighetsak, då det ändå lagts ner tid på dem. Och det är ungefär 1/5 som i slutändan blir något i artikelrymden (1 per månad).Yger (diskussion) 29 september 2016 kl. 20.26 (CEST)

Problemet har väl varit avsaknad av ord? Draft kanske inte betyder utkast, men utkast låter som ett bra namn i stället. J 1982 (diskussion) 29 september 2016 kl. 21.32 (CEST)

Hur menar du med att problemet skulle handla om ord? Vad jag har förstått av tidigare diskussioner så har det handlat dels om att folk inte vill införa ytterligare en namnrymd, dels om att behovet på svenskspråkiga inte är så stort, att det inte skulle röra särskilt många artiklar. //Vätte (diskussion) 1 oktober 2016 kl. 14.18 (CEST)

Ingen hade tänkt hur "draft" skulle översättas i detta sammanhang. Men "utkast" är helt OK. J 1982 (diskussion) 13 oktober 2016 kl. 23.49 (CEST)

Användarnamnrymden i kategorier

Ibland händer det att användare lägger artiklar från användarnamnrymden i kategorier [6]. Är det acceptabelt? /Ascilto (diskussion) 13 oktober 2016 kl. 22.02 (CEST)

Nej. Då kan man kommentera bort kategorierna med <!-- -->. Disembodied Soul (diskussion) 13 oktober 2016 kl. 22.07 (CEST)

Fast nu rörde sig det bara om några timmar. Värre om den blivit liggande så i flera dagar, veckor, månader eller år. J 1982 (diskussion) 13 oktober 2016 kl. 23.53 (CEST)

Här är några exempel på kategoriserade användarsidor där några är flera år gamla. --Larske (diskussion) 14 oktober 2016 kl. 00.14 (CEST)

Jag brukar avkategorisa användarundersidor allteftersom jag ser dem. Ofta verkar det handla om artikelutkast som blir liggande efter eventuell publicering. --MagnusA 14 oktober 2016 kl. 12.33 (CEST)

Detaljinformation i globalt perspektiv

En gammal version av artikeln Scottish Aviation Bulldog handlade enbart om flygplanets användning i Sverige. Bland annat fanns en lista över arméflygets 20 flygplan med tillverkningsnummer och registreringsnummer. Sajbernaut har på artikelns diskussionssida argumenterat för att listan ska behållas, men jag är skeptisk till att sådan detaljinformation hör hemma på Wikipedia. Dels är listan inte komplett eftersom den bara innehåller arméflygets flygplan, inte flygvapnets 58 flygplan eller Royal Air Forces 130 flygplan. Dels ser jag en risk med att vi tillåter listor av det här slaget. Ska vi ha listor över alla Rc-lok eller Leopard 2-stridsvagnar också? /ℇsquilo 6 oktober 2016 kl. 11.31 (CEST)

Detta är väl en gränsdragningsfråga. Jag har sett artiklar där historia om alla enstaka spårvägsvagnar i Göteborg beskrivs, och det är vanligt för loktyper att historien för alla lok ges, och för (krigs)fartyg i en serie är det nästan givet all beskrivs. Ur den aspekten är det inte orimligt alla enstaka plan beskrivs. Men som sagt historien för alla enstaka t-banevagnar (men all serier beskrivs noggrant) eller alla specifika SL-bussar vore för mycket.Yger (diskussion) 6 oktober 2016 kl. 16.40 (CEST)

Så, var är det rimligt att dra gränsen? Att individuella fartyg är relevanta för egna artiklar verkar det finnas konsensus om (även om jag själv föredrar att samla alla fartyg i artikeln om fartygsklassen). Även individuella flygplan kan ju vara relevanta för egna artiklar (till exempel Boeing B-17 nummer 42-107178) eller tas upp speciellt i artikeln om flygplanstypen (Avro Shackleton Pelican 16). Men vari ligger relevansen för en lista med tillverkningsnummer? Och är en sådan lista mer relevant om farkosten råkar ha använts i Sverige? /ℇsquilo 7 oktober 2016 kl. 06.32 (CEST)

Det har väl också betydelse vad artikeln handlar om. Om den handlar om en en viss, i detta fall flygplansmodell, så kan det inte vara rimligt att lista just dem som använts av en viss organisation. Handlar artikeln istället om just den organisationen kanske en lista över alla dess fordon skulle kunna vara med. Annars är det Lista över Sveriges Arméflygs Flygplan 61 (eller vad den nu skulle heta) som ska skapas och bedömas. I både Arméflyg (Sverige) och i Scottish Aviation Bulldog ger listan OVIKT. Taxelson (diskussion) 7 oktober 2016 kl. 08.47 (CEST)

Min uppfattning är och har alltid varit att "globalt perspektiv" inte är något som skall användas negativt. D v s att globalt perspektiv inte hindrar att en artikel för tillfället innehåller mer information om svenska förhållanden så länge som vi är potentiellt öppna för att motsvarande detaljinformation för andra länder också kan komma att tillföras artikeln. /FredrikT (diskussion) 7 oktober 2016 kl. 11.20 (CEST)

Jag är i det stora hela enig med FredrikT. Det finns fall när en beskrivning av ett fenomen blir alltför inskränkt och ensidig på grund av det svenska perspektivet, men faktauppgifter skall inte behöva avlägsnas för att en artikel skall bli global. Det gäller att hitta formuleringar som öppnar för andra förhållanden istället för att låta allt inhemskt stryka på foten. Tostarpadius (diskussion) 7 oktober 2016 kl. 14.29 (CEST)

Jag håller med delvis, men poängen är i det här fallet att detaljinformation inte blir mer relevant bara för att den handlar om svenska förhållanden. Jag kan lägga till en lista över nederländska Sea Furies i den artikeln om det visar sig att detaljinformation av det här slaget faktiskt är önskvärd. Däremot menar jag att man faktiskt kan ta bort onödigt detaljerad information om ett land för att få en artikel mer globalt balanserad. Jag har tidigare gjort det med bland annat MIM-23 HAWK och Bristol Bloodhound. /ℇsquilo 7 oktober 2016 kl. 14.56 (CEST)

Jag håller i stort med FredrikT. Att argumentera att information X inte får finnas i en artikel för att inte information Y och Z finns där, är inte rimligt. Om det däremot är så att information X+Y+Z skulle göra artikeln orimligt lång och detaljerad, är det ett argument mot att ta med information X. När det gäller flygplanindivider lutar jag, av det senare skält, åt att det är lite för detaljerad information att lista alla med enskilda öden när det rör sig om flygplan som producerats i större antal. Att däremot i löptext ange nummerserien som använts för registeringsnumren tycker jag är OK. Tomas e (diskussion) 7 oktober 2016 kl. 17.05 (CEST)

Även om avsaknaden av information Y och Z gör att artikeln framställer X med otillbörlig vikt? /ℇsquilo 7 oktober 2016 kl. 19.57 (CEST)

Jag anser inte att detta med otillbörlig vikt är tillämpligt i fall som dessa. Tostarpadius (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 09.12 (CEST)

Det tycker jag definitivt det är. Jag tog bort en mening ur Klosterregel om att det finns 204 katolska ordensanslutna i Sverige idag. Eftersom artikeln inte innehöll några andra liknande uppgifter, och också den led av andra problem (ingen källa, ingen förklaring av "idag", bara ett samfund) så tog jag bort den eftersom den gav otillbörlig vikt åt vad som i sammanhanget är marginellt.

andejons (diskussion) 10 oktober 2016 kl. 10.03 (CEST)

Där var problemet ett annat. Uppgiften hörde inte hemma i just den artikeln. Det är tyvärr alltför vanligt att information läggs in i första bästa istället för i sitt rätta sammanhang. Tostarpadius (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 11.22 (CEST)

Wikimedia Sverige vinner pris - vad ska vi göra med pengarna?

Goddag på er!

Idag blev den roliga nyheten att Wikimedia Sverige är 2016 års mottagare av Sociala medier-priset (mer info om priset här) officiell! Motiveringen är att föreningen på ett "innovativt sätt samlar in och presenterar användargenererad kunskap i det digitala landskapet." ([7]) Hurra - och bra arbetat av alla volontärer!

Prissumman är på 100 000 kronor, och de pengarna vill vi ska komma alla volontärer till del. Har du någon idé på vad vi skulle kunna göra med pengarna tar vi gärna emot förslag och inspel!

Eric Luth (WMSE) (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 11.48 (CEST)

jag tycker det ni gav Josve05a möjlighet att göra (Se https://wikimediasverige.wordpress.com/author/josve05a/ ) är något att spinna vidare på, ge volontärer, inklusive aktiva Wikipedianer, möjlighet träffa kollegor från andra länder, delta på saker som lär individen nytt och som kan återkopplas till fler.Yger (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 11.56 (CEST)

Skänk pengarna vidare till Wikimedia Foundation för att säkra att Wikipedia finns kvar i framtiden. Då behöver de som är aktiva inte känna dåligt samvete om de inte själva donerar. Kanske kan vi också slippa vädjanden om gåvor i banners för en tid framöver. Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 13.54 (CEST)

Mycket bra förslag. Det hade varit skönt att slippa detta förbannade tiggandet och man blir detso mer irriterad av att se det blir man när man vet samtidigt att medel går till strunt som hade kunnat ersätta tiggerikampanjandet. Obelix (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 14.03 (CEST)

Jag föreslår ett instiftande av ett Årets Wikimedian-pris. Priset delas ut till en Wikimedian verksam i Sverige för förtjänstfulla insatser för rörelsen. Vem som helst kan nominera och föreningens styrelse beslutar om utdelning och pristagaren presenteras på vårkanten (kanske på årsmötet?). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 11 oktober 2016 kl. 14.55 (CEST)

Jag vill tacka Yger, Ainali och Tostarpadius för konkreta förslag! Har man input på Wikimedia Sveriges övriga verksamhet är man hjärtligt välkommen att maila eller ringa. Pengarna kommer gå till volontärer på ett eller annat vis, och jag ser inte att mansjourer platsar in där. I övrigt får man gärna föreslå fler idéer! :) Eric Luth (WMSE) (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 14.57 (CEST)

Jag föreslår en stor föreningsträff där medlemmar från hela landet kan träffas och utbyta erfarenheter och tankar på framtida samarbeten och utveckling. Ett litet nationellt Wikimania, typ. //Vätte (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 15.27 (CEST)

Vi har ju ett system där föreningen köper ut litteratur som medlemmar som skriver mycket i ett särskilt ämne kan använda. Litteraturen blir formellt föreningens egendom men ofta, har jag förstått, stannar den hos den medlem som behövt den. Skulle vi inte kunna använda pengarna till ett slags bibliotek där medlemmarna kan ge förslag till olika slags litteratur att användas på liknande sätt? Det kan vara lämpligt att då koppla äganderätten litet fastare till föreningen, så att medarbetarna får "hämta ut" litteraturen men förväntas lämna tillbaks den när de inte behöver den (ev. kopplat till en viss, i så fall ganska liberalt satt, maxtid). Förslagsinhämtningen administreras lämpligtvis av de olika projekten (typ projekt djur, projekt språk, projekt geografi och många, många andra) så blir kopplingen till de "medlemmar som skriver mycket i ett särskilt ämne" klarare. / Ternarius_D 11 oktober 2016 kl. 15.47 (CEST)

Mitt förslag: Ett webbsänt seminarium om kvalitetsfrågor, källkritik o dyl. Med några spännande föreläsare. Lindansaren (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 16.06 (CEST)

Jag tycker Tostarpadius förslag om att donera pengarna till Wikimedia Foundation är en bra idé. Pengarna bör komma så många som möjligt till del. Vädjanden om gåvor tror jag inte vi kommer undan, men det vore en fjäder i hatten för den svenskspråkiga delen av Wikipedia om det vi gör kan komma till nytta för så många som möjligt. Riggwelter (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 16.20 (CEST)

Vid närmare eftertanke tycker nog jag också att förslaget om att skänka pengarna till Wikimedia Foundation är det bästa förslaget. Det kommer ju obestridligen alla till del – vi vill väl alla kunna fortsätta att skriva på Wikipedia? – och, som Tostarpadius påpekar, ger det ju oss som av olika skäl, ekonomiska eller andra, inte donerar så mycket en aning mindre dåligt samvete. / Ternarius_D 11 oktober 2016 kl. 17.00 (CEST)

Men med tanke på att WMSE fick ett bidrag på 2,6 MSEK från WMF för 2016 så känns det dock lite bakvänt :) "Tiggandet" går alldeles lysande för WMF, och det finns ett ganska rejält utdelbart överskott. //Romulus74 (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 17.09 (CEST)

Jisses vilka summor för nästan ingenting av värde för uppslagsverket. Föreningen bör återbetala summan, eller i alla fall inte ta emot mer pengar för kommande år, och försöka i gengäld å svwp:s vägnar slippa tiggeribanners.Obelix (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 17.13 (CEST)

@Romulus74: Har Du inte hört talas om återbäring? Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 17.58 (CEST)

@Lindansaren:, @Vätte: - skulle era förslag kunna kombineras? Jag ser det som värdefullt att kunna få stöd för att diskutera kvalitetsfrågor etc. Men alla varken kan eller vill komma till en fysisk träff. Om vi ordnar en träff som inkluderar ett webbbsänt seminarium, kan det sedan finnas kvar att ta del av och hänvisa till framöver? Chandra Varena (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 18.07 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Jag ansluter mig något modifierat till Användare:Ternarius ursprungliga förslag. Pengarna kan användas till stipendier för licenser till olika databaser och onlinetjänster. Jag har förstått att det är ganska få som har tillgång till NE, Encyclopædia Britannica eller Retriever liksom till NAD alt. ArkivDigital o.dyl. men många som skulle ha nytta av dessa tjänster och som skulle kunna göra väldigt mycket av tillgången. Inköp av viss referenslitteratur är visst också tänkbart, själv har jag lagt ut ganska mycket pengar på det (Bokbörsen kan inte nog prisas), men jag har också fördelen av att ha nära till både KB och Sthlms UB. Jag har också fått dessa institutioner att köpa in dyrbar referenslitteratur, och dessa böcker kan ju lånas in till lokala folkbibliotek (jag vet dock inte hur det är med svenskspråkig litteratur och referenslitteratur). Den referenslitteratur som skulle kunna komma ifråga är dyrbar sådan som man inte kan få något bibliotek att införskaffa. Tidigare har det också diskuterats om kamerapooler i Wikimedias regi, kanske även det lovvärt. /Ascilto (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 18.17 (CEST)

När jag läser givarens motivering är det: samlar in och presenterar användargenererad kunskap och har skapat en kvalitetssäkrad kunskapskälla Och det är ju vi som samlar in, och likaledes är det väl vi som personer som sköter kvalitetssäkringen? Presentation går det kanske säga MediaWiki sköter. Men nog tycker jag respekten till givaren gör det bör gå till volontärer i en eller annan form. Att skänka till andra som WMF ser jag intet förenligt med givaren vilja.Yger (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 20.20 (CEST)

Grattis Wikimedia Sverige! /NH 11 oktober 2016 kl. 20.31 (CEST)

Det skulle gynna volontärerna. Det måste väl ändå syfta på oss som bidrar till uppslagsverket? Vad gör det bättre än att trygga arbetets fortbestånd? Jag har inte slitit här i sju och ett halvt år för att webbplatsen sedan skall stängas ned därför att pengarna tar slut. Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 21.46 (CEST)

@Yger: Samtidigt är det ju så att vi, som bidrar till uppslagsverket, är de som förväntas bidra till just Wikipedia genom donationer. Som först arbetslös och sedan pensionär känns det ofta ganska jobbigt. Förutom Wikimedia är det så mycket jag skulle vilja bidra till: Greenpeace, Läkare utan gränser, Amnesty (innan de började försvara sexköpare) och Djurens rätt, och så litet pengar. Har jag alldeles fel om det är andra användare som också befinner sig i det predikamentet? Då vore det väl bra om vi, allihopa, skänkte pengar till den verksamhet som vi allihopa vill skall fortgå? / Ternarius_D 11 oktober 2016 kl. 22.12 (CEST)

Det är inte det intryck jag har fått. Tvärt om. Det är vi som fyller Wikipedia med innehåll som gör att de som läser Wikipedia känner att de får ett mervärde som det är värt att betala för. Jag har aldrig skänkt en enda krona till Wikimedia, men jag har skänkt åtskilliga timmar. /ℇsquilo 12 oktober 2016 kl. 07.43 (CEST)

Samma som Esquilo, och min poäng är inte vad Vi skulle vilja göra med pengarna, utan att de ges med ett uttryckt syfte som gör att det är vi volontärer/wikiedpianer som utgör direkt mottagargrupp.Yger (diskussion) 12 oktober 2016 kl. 09.06 (CEST)

Något som vi lider brist på i många fall är fotografier på svenska objekt. Pengarna skulle kunna användas för att täcka rese- och logikostnader för en fotografisk expedition som åker runt i Sverige och betar av identifierade brister. Skriva kan man ju göra hemma på kammaren, men för att illustrera en artikel krävs en bild utan copyright. Kitayama (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 22.27 (CEST)

Jag har sett många tips på att donera pengarna till WMF, dock har jag inte sett nån justifikation kring varför. WMF 'behöver' inte dessa pengar specifikt, de går runt med plus varje år ändå, men vi som volontärer behöver vissa saker. Vi skulle kunna öronmärka pengar till utvecklare som WMF inte prioriterat, för att utvecklar mjukvaran, som att göra VE bättre, eller anställa en utvecklare i två månader typ, (eller fixa Flow) som fixar något enkelt. Det har även varit förslag om kamerapool, och bokpool etc. Detta finns nästan redan, se teknikpoolen på WMSE's wiki. Kring att ge pengar till användare att åka på konferenser, så kan man göra som jag gjorde denna helg, och ansöka om pengar på wmse's wiki redan, men vi skulle kunna utöka den budgeten med dessa pengar... Josve05a _{(prata med mig)} 12 oktober 2016 kl. 00.39 (CEST)

Instämmer med Yger. En idé är att stötta fotosafaris som ex. Wikipedia:Projekt Göteborg/Fotosafari, Wikipedia:Projekt Skellefteå/Fotosafari, Wikipedia:Projekt Uppsala/Fotosafari. En fotosafari som inte är genomförd och som kostar en del att genomföra p.g.a. inträdesavgift är Fotosafari på Nordens ark. Med pengar till inträde och resa så skulle man kunna genomföra en fotodokumentation av Nordens ark.

En annan idé är att stötta en fortsättning av Wikipedia:Projekt Göteborg/Flygfoto 2013. Paracel63 och Jan Ainali (WMSE) tyckte det var en bra idé. Man kan också tänka sig flygfoto över en annan stad/plats/område i Sverige. Kiruna och Malmberget vore av stort intresse att få foton från ovan på, speciellt från sistnämnda ort. Detta eftersom hela orten kommer försvinna/flyttas av vad jag har förstått av massmediarapportering. --Allexim (diskussion) 12 oktober 2016 kl. 02.47 (CEST)

Korrigering till mitt ovanstående inlägg: Skulle ha skrivit Ainali istället för Jan Ainali (WMSE). --Allexim (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 10.06 (CEST)

Bra tanke (flygfotot, oavsett finansiering). Jag har sett hur flygfoton över Stockholm gör stor nytta i vissa artiklar. Tyvärr utfördes flygfotograferingen över Göteborg en stormig dag i slutet av oktober (inte bästa tidpunkt). Kiruna eller Malmberget är bra förslag.--Paracel63 (diskussion) 12 oktober 2016 kl. 02.50 (CEST)

Tycker också att pengarna borde gå till någonting som vi (eller annan Wikimediawiki med stark svensk koppling) fixar, snarare än till WMF. Etthundratusen kronor kommer inte göra så mycket till eller från för stiftelsen; bättre om vi gör någonting för dem. /Julle (disk.) 12 oktober 2016 kl. 19.29 (CEST)

Till att börja med skulle jag vilja säga ett stort tack till Wikimedia Sverige, som agerar precis som jag hade hoppats här och ger frågan till Wikipedia-gemenskapen. För min del funderar jag mycket på vad pengarna skulle kunna gå till som får stor utväxling, d.v.s. får stor effekt på Wikipedia framöver. Som Axel skrev nedan finns redan stöd till gemenskapen, så frågan är vad vi skulle kunna göra som inte faller in under den rubriken, och som ger stor effekt. Min första tanke var något med film, kanske en mer avancerad informationsfilm som vi skulle kunna använda inom skolor eller på annan plats. Den möjligheten finns fortfarande, men jag tror att jag helst av allt skulle vilja se någon slags träff för wikipedianer med ordentligt firande. Nyligen ägde en stor konferens rum i USA. Det verkar ha varit ett bra tillfälle för människor att träffas och lära sig av varandra. Vi började ganska tidigt med fysiska träffar i Sverige och jag är övertygad om att det har hjälpt till att göra svenskspråkiga Wikipedia till en trevligare plats än det annars skulle ha varit. Så mitt förslag är en stor social tillställning.//Hannibal (diskussion) 13 oktober 2016 kl. 00.50 (CEST)

Det tycker jag med, men det behövs nog flera träffar, bl.a. en i Stockholm, en i Göteborg och en i Malmö. Det är väl inte så sannolikt att t.ex. göteborgare är beredda att lägga pengar och tid på att åka till Stockholm för en träff där? Svensson1 (diskussion) 13 oktober 2016 kl. 01.03 (CEST)

Det har jag inget emot, fast en del av pengarna kanske kan gå till resekostnader också.//Hannibal (diskussion) 13 oktober 2016 kl. 01.08 (CEST)

Jag har tidigare föreslagit en fotosafari till Statens porträttsamling på Gripsholms slott. Jag fotograferade ett gäng porträtt när jag var där i fjol, men de flesta porträtt gick inte att fotografera på grund av reflexer från fönster, avspärrningar osv. Jag hade kunnat fotografera dubbelt så många och dessutom med bättre kvalitet om jag hade haft med mig en fjärrstyrd blixt, polarisationsfilter och stativ, men nu hade jag inte det. Dessutom har finns det många fler porträtt i samlingen än de som hänger uppe som kanske går att få tillgång till om man frågar. /ℇsquilo 13 oktober 2016 kl. 10.10 (CEST)

Jag anser att pengarna ska användas som ekonomiskt underhåll för ett större fotoprojekt, exempelvis en omfattande fotosafari i Norrbotten, varifrån flertalet illustrationer behövs; exempelvis flygfoton som Allexim ovan nämnt. Lantgård (diskussion) 13 oktober 2016 kl. 12.37 (CEST)

Jag drar tillbaka mitt förslag, men har stor förståelse för Ternarius synpunkter till stöd för det. Även om jag inte ser nyttan med allt som föreningen gör inser jag att det finns projekt som kräver ekonomiska resurer, exempelvis resor för fotografering. Jag skulle gärna se att flera historiska biografier som saknar illustrationer eller har sådana av dålig kvalitet får dylika. Hur det skall gå till är jag inte expert på, men jag förmodar att det går att ta kort på gamla porträtt. Tostarpadius (diskussion) 13 oktober 2016 kl. 14.06 (CEST) ¨

Nu blir det lite av ett stickspår, men har vi inte ett samarbete med Nationalmuseum? Det lades nyligen in ett porträtt i Helvig av Holstein. Det hindrar ju inte att det finns andra samlingar som man skulle vilja fotografera, men jag tror att sådana samarbeten kan ge mer porträtt utan att det WS behöver stå för hela kostnaden.

andejons (diskussion) 13 oktober 2016 kl. 15.04 (CEST)

Inte minst finns det många bilder lokalt på andra språkversioner, som jag inte vet om de är möjliga att överföra till Commons. I sådana fall brukar jag lägga in mallen för illustrationsbehov, annars oftast inte. Tostarpadius (diskussion) 13 oktober 2016 kl. 15.07 (CEST)

Jag hejar på Ainalis förslag om instiftande av ett årligt pris. Till en Wikimedian, eller ännu hellre Wikipedian, eller någon som verkat i samma anda. Det mesta som önskas ovan finns det pengar till om någon har lust att ta tag i det.--LittleGun (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 17.47 (CEST)

Jag var först skeptiskt till den idén utifrån att vi alla hjälps åt på olika sätt och ingen är "märkvärdigare" än någon annan. Men efter läst de andra förslagen, som ju är genomförbara idag med dagens förening, och tänkt lite till så har jag ändrat mig och förordar också jag nu detta alternativ. Låt beloppet räcka 10 år, dvs ett pris på 10000 kr/år och utdelas bland oss volontärer/Wikipedianer. Det är vi värda och det kan vara bra att lite (media)uppmärksamhet på en av oss en tid. Nog skulle jag unna Holger E det för sina fina byggnadsartiklar, Aciram, för sin envetna sätt skriva om kvinnor från hela världen, Vivo för sina QR-koder (som dock redan uppmärksammats), Paracel63 för sina skrivstugor och att skriva om svåra nutidssaker, Builrong för sina Kinaartiklar, Tegel för sitt helt enorma jobb i bakgrunden med klottersanering etc.Yger (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 18.23 (CEST)

Samtidigt så är Wikipedia ett idéellt projekt och då känns det konstigt att någon skall få tio tusen kronor. Med elitsatsningar riskerar vi att förlora många. Mycket bättre då att istället bjuda på wikifika några gånger per år eller ex. wikijulbord så att vi värvar fler Wikipedianer. --Allexim (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 19.17 (CEST)

Jag tänkte också så först, men sedan tyckte jag jag var missunsam, att ge 10 stycken en belöning tycker jag inte är elitsatsning. Pengar till gemensamma aktiviteter kan vi få redan nu, och jag är inte 100% förtjust över saker som kräver man är tillsammans för att få del av belöningen, Detta gäller wikifikor, lokal wikimani etc. Jag tycker även de som mest är aktiva bakom skärmen och håller sig undan från socialevenamng, som Tegel och Aciram också skulle kunna få ta del av någon form att uppmärksamhet/uppmuntran.Yger (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 19.29 (CEST)

Stickspår: Stöd till gemenskapen

Sent in i diskussionen, och inser att en del redan sagts ovan men behöver utannonseras tydligare och upprepas.
Wikimedia Sverige har i budgeten för 2016 333 600:- i projektet för stöd till gemenskapen. En del av pengarna är arbetstid för att hjälpa till med fotoackrediteringar, hantering av teknikpoolsutrustning, ta hand om inskickade kvitton och annat som passar in där, och den andra delen av det är pengar som går till tågbiljetter och cykelhyra för en fotosafari, inköp av ny utrustning till teknikpoolen och porto för att kunna skicka prylarna runt i landet, fikapengar till skrivstugor, rese- och konferensavgifter till volontärer, inköp av böcker och annat som efterfrågas. Som det ser ut i diskussionen ovan finns det önskemål om böcker, prenumerationer, entréavgifter och annat, och det finns fortfarande gott om pengar kvar till både det ena och det andra. Finns det önskemål som passar in i projektet och som kan genomföras före årsskiftet, så tveka inte för att skriva upp den på WMSE-wikin eller höra av er till mig med en ansökning. Pengarna föreningen fått i pris nu behöver alltså inte användas för det här ändamålet, utan alla uppmuntras att ta del av dom pengar som redan finns. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 13 oktober 2016 kl. 00.29 (CEST)

Idéer till helt andra verksamheter än vad föreningen och Wikipedianer håller på med

Borttaget med hänvisning till att man inte ska hota med polis eller jurister på Wikipedia, se Wikipedia:Hota inte med att stämma. Har man något man tycker bör bli föremål för rättslig prövning får man vända sig till rätt instans. Det hör inte hemma här. Innehållet finns kvar i historiken. Edaen (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 15.06 (CEST)

Försvunna bilder

Helt plötsligt, från i dag tror jag, är alla bilder ersatta med ett frågetecken. Klickar man på detta får man upp texten "Ett tekniskt fel har uppstått". Vad menas? Drabbas alla eller har det något med ens dator att göra? --Andhanq (diskussion) 14 oktober 2016 kl. 19.24 (CEST)

Frågetecknet borde kunna vara webbläsarens symbol för en bild som inte kunnat laddas (har du Firefox så låter det emellertid inte som det, där är symbolen.. en annan, i en liten ikon, såvitt jag vet.. en ikon föreställande ett trasigt dokument evt). I vilket fall, jag har för min del inte haft något sådant problem idag. (Det var kanske inte mycket till hjälp..). flinga 14 oktober 2016 kl. 20.50 (CEST)

Inte heller jag har några svårigheter att se bilder. Kan det vara någon scriptblockerare el. dyl. som spökar? Har du testat med en annan webbläsare? //Vätte (diskussion) 14 oktober 2016 kl. 20.55 (CEST)

Albanien-relaterade artiklar saknar källor

Jag tänkte ta itu med Albanien-relaterade artiklar som saknar källor och undrar om det finns en särskild mall för just Albanien-relaterade artiklar som saknar källor? Om inte kan man få tillåtelsen att skapa en sådan? Jag har inte hängt med utvecklingen men vad jag ser har möjligheterna av att skapa olika mappar och kategorier vidgats och förbättrat projektet. --Vannucci (diskussion) 14 oktober 2016 kl. 23.58 (CEST)

Det går att filtrera sökningar annars. Du kan t.ex. söka efter Albanien eller albansk i kategorin Alla artiklar som behöver källor. Julle skrev nyligen om sökfilter några inlägg högre upp här på Bybrunnen. //Vätte (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 01.13 (CEST)

@Vannucci: Ett annat sätt är att använda det befintliga kategoriträdet och med hjälp av PetScan lista alla artiklar som finns i både Kategori:Albanien (eller någon av dess underkategorier) och Kategori:Alla artiklar som behöver källor. Det sättet ger för närvarande de här 132 artiklarna. Vill man av någon anledning utesluta personartiklar så går det bra. Då blir det 64 artiklar kvar listan. --Larske (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 03.29 (CEST)

@Vannucci: Prova FörslagsBot. Den håller koll på vad du brukar redigera om, och föreslår lämpliga artiklar att redigera utifrån det. -- 78.73.94.165 15 oktober 2016 kl. 09.35 (CEST)

Lsjbot skrev över artiklar 14 augusti

(Under rubriken "Lsjbot skriver över artiklar" ovan har det diskuterats att Lsjbot skrev över en del existerande artiklar 3 oktober 2016 kl. 18.28–20.52. Under den perioden gjorde Lsjbot dessa 555 redigeringar i artikelnamnrymden.)

Det har emellertid även gjorts överskrivningar 14 augusti 2016 kl. 15.29 av tre artiklar: Lora, Chara och Ana. (Det kan även ses här.) Det skulle vara bra om någon får ordning på artiklarna Lora och Chara efter detta. Ana har jag åtgärdat. Svensson1 (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 18.35 (CEST)

Tråkigt, mer arbete för oss alla. Jag föreslår att du kontaktar Lsjbot på personens diskussionssida och ber personen att åtgärda felet. Det är ingen vidare idé att vi andra ska axla bördan jämt och ständigt på grund av personens misstag efter misstag. --Vannucci (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 21.34 (CEST)

Hur mycket tid har du lagt ner på att rätta? Och varför har du gjort det om du inte vill göra det? Om andra vill fixa de problem Lsjbot åstadkommer, varför har du synpunkter på det?Yger (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 21.39 (CEST)

Plagiat

Jag anmälde en sida för radering, men texten skrevs om istället. Måste inte upphovsrättsskyddat material döljas i historiken? Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 07.27 (CEST)

Det kan döljas, det kan till och med censureras, om upphovsmannen kräver det. Men jag uppfattar inte att det är ett krav. -- 78.73.94.165 11 oktober 2016 kl. 08.22 (CEST)

Upphovsrättsinnehavaren bestämmer hur ett verk får spridas till allmänheten, men reglerna för internt bruk är mycket mer liberala. Jag uppfattar artikelhistorikerna som material för internt bruk. Må vara att det är en vågad tolkning, men jag har inte hört om någon upphovsrättsinnehavare som krävt att sådana artikelversioner raderas.

Det är värdefullt att artikelhistoriken finns tillgänglig och skadan för upphovsrättsinnehavaren (som ju nästan alltid i dessa fall har publicerat materialet så att det är fritt tillgängligt på nätet) är minimal, om någon skada överhuvudtaget kan påvisas.

--LPfi (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 08.24 (CEST)

I fall som det nu aktuella, när det handlar om en nyskapad artikel, har jag alltid tänkt att det bästa är att radera det hela och börja på nytt. Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 11.04 (CEST)

Jag instämmer. Snabbradera alla plagiat. Den som vill skriva en artikel kan göra det på egna fötter. Obelix (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 11.06 (CEST)

Material som inte är upphovsrättsskyddat kan man använda hur mycket man vill utan mer än marginella förändringar, enligt min mening. Vi skall respektera lagstiftningen, det är saken. Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 11.10 (CEST)

I det aktuella fallet var det ett (inte 100%igt) plagiat från en webbplats. Så texten finns redan på internet, texten var på inget sätt kontroversiell, och själv tycker jag det är viktigare att kunna följa de ändringar som gjorts för att det inte skall betraktas som plagiat (längre). I andra fall kan det vara annorlunda, själv är jag tex inte förtjust över plagiat från NE, där de teoretiskt kunde hävds medvetenhet, och inte god tro (som är naturligt se det som i det aktuell fallet). Yger (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 11.12 (CEST)

Håll isär plagiat och upphovsrättsbrott. Man kan plagiera utan att bryta mot upphovsrätten, man kan bryta mot upphovsrätten utan att plagiera. Att något är ett plagiat är egentligen inte ett stort problem för Wikipedia, det är bara att lägga på en källhänvisning så är det fixat.

Juridiskt har jag svårt att tänka mig någon som helst annan tolkning än att upphovsskyddat material i historiken också är tillgängliggjort, och dessutom uppmärkt med en licens som påstår att det är fritt att använda. Det borde raderas.

andejons (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 11.23 (CEST)

Enligt lagens bokstav antagligen så, men Wikipedia arbetar på ett sätt som lagstiftaren inte förutsett. En jämförelse vore att en tidning håller en öppna dörrars dag, då allmänheten har möjlighet att bekanta sig också med tidningens arkiv. Visst tillgängliggör tidningen då materialet (varav en del kan finnas som kopior som tagits för internt bruk och inte får användas för andra ändamål), men jag har svårt att tänka mig att någon skulle stämma tidningen för upphovsrättsbrott (sekretess kunde däremot vara ett verkligt problem).

Pragmatiskt sett, och med tanke på lagstiftarens avsikt, är arkivversionerna inget problem. Vi konkurrerar inte med de webbplatser materialet hämtats från genom att tillhandahålla materialet i vår historik. Också här vore det en annan sak om det gällde material som annars inte är lättillgängligt.

Jag upplever alltså att artikelhistoriken är viktigare, bland annat på grund av Ygers poäng, att vi kan jämföra den nya texten med ursprunget. En lätt omskriven version kanske fortfarande utgör upphovsrättsbrott, men förlagan är inte längre lätt att hitta. Upphovsrättsbrott i den gällande versionen är ett mycket större problem.

--LPfi (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 11.46 (CEST)

Det må så vara att det är i projektets intresse att bevara historiken intakt, men så länge vi har material sparade i vår historik som utgör ett lagbrott(!) anser jag inte att vårt intresse har företräde. Det är egenmäktigt förfarande. Det handlar inte om risk att "bli påkomna" eller huruvida en upphovsrättsinnehavare tänker göra process av det hela eller inte - det handlar om vilka principer vi ska stå bakom och vilka signaler vi skickar ut. Är det ok att inte följa lagen så länge man inte blir påkommen eller straffad för det? //Vätte (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 13.49 (CEST)

Poängen är inte huruvida vi riskerar en process, utan att upphovsrättsinnehavarna verkar vara överens med oss om att det inte är ett problem att texterna finns kvar i historiken. I en del fall kan de gamla versionerna hjälpa oss att undvika upphovsrättsbrott på mer synlig plats, därifrån de riskerar kopieras vidare, vilket är ett riktigt problem. Så länge ingen upphovsrättsinnehavare och ingen rättslärd tycker att det är ett problem tycker jag inte att vi skall offra öppenheten för att kunna följa lagens bokstav. --LPfi (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 23.30 (CEST)

Vill bara poäntera att det inte bara är "arkivversioner", då WMF publiserar dumps (see en:WP:DUMPS) med alla gamla revisioner, så WMF publicerar (medvetet) alltså dessa versioner, som om de vore egna artiklar. På enwp måste sånt här tas bort från historiken med revisionsradering. Jag har föreslagit här tidigare att vi ska göra det samma, med det har gått inför döva öron... Josve05a _{(prata med mig)} 12 oktober 2016 kl. 02.28 (CEST)

Jag ställer mig bakom Josve05a:s förslag. Tostarpadius (diskussion) 13 oktober 2016 kl. 14.10 (CEST)

ett mycket vanligt fall är detta när en person från deras kommunkationsavdelning lagt in många verser från deras webbplats. Det förekommer några liknande per dag där det stora är att upptäcka det är plagiat. jag vidhåller att jag tycker det är overkill ta ort dessa saker ur historiken, det är ändå den som äger texten som skapat plagiatet.Yger (diskussion) 13 oktober 2016 kl. 14.18 (CEST)

Ja, jag håller med Yger där. På engelska Wikipedia är det inte praxis att alltid dölja versioner med otillåtet kopierat material, men det görs i en del fall. /NH 13 oktober 2016 kl. 14.36 (CEST)

Det är visst paxis, se WP:RD1. För att undvika att enwp medvetet ska publicera material sm är upphovbrott/plagiat. VI har inge "bevis" vem som kopierat, och vi har inga heller bevis (OTRS etc) att de gått med på att slippa det fritt eller att personen som kopierade hade det tillståndet från "högre ort". Detta är en av de sakerna jag skäms över svwp för...Josve05a _{(prata med mig)} 13 oktober 2016 kl. 15.28 (CEST)

Som Yger. Om vi raderar den första versionen, personen lägger in den på nytt och någon städar en smula kan det vara mycket svårt att se att vi fortfarande har en text vi inte har rätt att sprida. Jag ser det som betydligt bättre att vi har sådan text i gamla versioner än att vi har den i den text vi erbjuder sökmaskiner. Det är alltså delvis frågan om huruvida vi är intresserade av principen (att radera alla upphovsrättsbrott vi upptäcker) eller det pragmatiska (att hålla de nuvarande versionerna fria från upphovsrättsbrott). --LPfi (diskussion) 13 oktober 2016 kl. 19.03 (CEST)

Jag är i allmänhet inte någon anhängare av att vi skall följa enwp:s praxis och oftast principiell pragmatiker, men i detta fall ser jag inga substantiella argument som talar för att vi skall fortsätta på det spår vi slagit in på. Tostarpadius (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 11.16 (CEST)

För att få lite perspektiv. Jag uppfattar att vi bara upptäcker 20-40% av plagiaten över huvud taget och 50-75% av de tydliga/allvarligare. Och jag uppfattar också vi bara är cirka fem som regelmässigt letar efter plagiat, varav bara 2-3 är riktigt duktiga (jag är tyvärr inte bland dem, men bland de fem). Om nya kommer som vill jobba hårt med plagiat och även då historiken välkomnar jag det, men som det är nu ser jag det viktigare att uppmuntra att leta plagiat över huvud taget, än att höja ambitionsnivån.Yger (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 11.30 (CEST)

Givetvis kan vi endast agera när brottet mot upphovsrätten blivit upptäckt. Men då bör vi göra det med full kraft. Tostarpadius (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 18.19 (CEST)

Hm. Full kraft vore väl att polisanmäla saken. Vilket jag inte önskar att vi gör. Att ta i "med full kraft" mot brott mot upphovsrättslagstiftningen strider väl ganska starkt mot vad pionjärerna för fritt innehåll står för – de, och jag med dem, upplever att upphovsrättslagstiftningen är alltför sträng, och orimligen hindrar användning som borde vara tillåten.

Att vara noga med att följa upphovsrätts­lagstiftningen är dels en pragmatisk metod att försäkra sig om att vårt innehåll är fritt att återanvända (och få gräver väl rätt på gamla artikelversioner då de vill använda vårt material), dels att visa på de orimliga följderna av faktisk lagstiftning, om den tillämpas strikt (jfr "äsch, inte behöver du bekymra dig om licensvillkoren, ingen bryr sig"), såsom att vi inte kan visa nutidskonstnärers alster. Det senare bör vi inte göra på ett sätt som försvårar vårt arbete utan att det märks utåt.

--LPfi (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 20.41 (CEST)

Vi ska givetvis inte anklaga människor för brott om de med stor sannolikhet inte begått något. Dit hör att lägga in text eller bilder som man själv har skapat, men som också finns på en hemsida under annan, striktare licens. Att vi tar bort sådana bilder och texter är för säkerhets skull, men det är inget skäl att ta till storsläggan. Sådant material är ofta, men inte alltid, släppt under Wp:s licens, men bidragsgivare ska följa våra rutiner för att saker och ting ska vara tydliga. Jag upplever att man vid plagiatjakten här på svwp inte ordentligt skiljer mellan mindre formella fel från verkliga upphovsrättsintrång. Vi har också problemet med att våra sidor kopieras. Artikeln Volvo 240 raderades pga plagiat, men med stor sannolikhet var det den andra sidan som kopierat härifrån.[8] Edaen (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 21.02 (CEST)

Jag är en stor vän av upphovsrättslagstiftningen, men jag använde ordet "brott" i en inte fullt så teknisk mening som den LPfi antyder. Våra redaktörer är i princip anonyma, så polisanmälan är inte aktuell. Jag syftade inte heller främst på de fall Edaen talar om - de brukar gå att lösa - utan på lån från exempelvis Nationalencyklopedin, som Yger nämner och som det vad jag förstår var tal om i det fall som föranledde detta samtal. Även inklistrade alster från Uppslagsverket Finland har varit uppe till diskussion tidigare. Tostarpadius (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 23.08 (CEST)

För närvarande finns det 343 utmärkta artiklar

"För närvarande finns det 343 utmärkta artiklar av totalt 3 571 232 på svenska Wikipedia. Det betyder att 1/10412-del (eller 0,01 procent) av artiklarna är utmärkta." Hur kommer det sig att listan är så låg? Finns det ett okänt antal artiklar som är värdiga priset, hint Albaniens geografi. Hur gör vi för att öka antalet på ett trovärdigt sätt? --Vannucci (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 22.40 (CEST)

... Genom att först se till att artikeln är väl källbelgd och sedan nominera den. Du genomgås den grundligt. Dessutom behövs det fler som kollar nominerade artiklar. Sedan är det inte alla som behöver vara utmärkta. Underartiklar till utmärkta kan var välskrivna utan att för den skull gå på djuptet som utmärkta. Det är helheten som gör wikipedia så bra. Adville (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 23.00 (CEST)

Adville, tack för ditt svar! Beträffande nyssnämnda artikel, så väntar jag med att nominera den till utmärkt av den enkla anledningen att vissa stycken behövs källbeläggas. Jag ska till bibblan i övermorgon för att få tag i en källa för inledningsstycket. Men allt som allt ligger artikeln bra till. Men hur som helst så håller jag med dig att Wikipedia har många fina och välskrivna artiklar, med fina menar jag välskrivna och med nyttig information. Däremot hade jag velat se en höjning av utmärkta artiklar. Samtidigt ser jag också min roll i att förbättra vårt projekt i den riktningen. --Vannucci (diskussion) 15 oktober 2016 kl. 23.11 (CEST)

När den kommer upp, räkna med kritik som gör stt den kan utvecklas ännu mer. Andras friska ögon gör stt man ser saker msn missst själv innan. Lycka till. Adville (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 00.55 (CEST)

Det är något fel på räknaren, antalet är något högre. Jag ser dock inget problem med att vi inte har fler. Givetvis skall kvalitet inte helt överskuggas av kvantitet, men kraven för att en artikel skall kallas "utmärkt" är så höga att vi aldrig kan hoppas på att alla skall uppfylla dem. Jag ser det därför som angelägnare att se till att baskraven är uppfyllda hos så många som möjligt: godtagbara källor och acceptabelt (begripligt och grammatiskt korrekt) språk. Tostarpadius (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 10.15 (CEST)

Instämmer. De utmärkta skall kunna fungera som föredömen i alla avseenden, och det innebär att tex att artiklar med inaktuellt data avregistreras.Yger (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 10.20 (CEST)

Efter att ha haft ett mer precist mål (över 1% utmärkta artiklar) har jag insett att det är ett fåfängt projekt, inte minst efter Lsj:s insatser. Dock har jag upptäckt att det finns en pedagogisk fördel med att ha få utmärkta artiklar, nämligen att vi är mycket kritiska mot våra egna artiklar. Våra åtgärdsmallar och våra diskussioner är, kontraintuitivt nog, en av orsakerna till att folk litar på oss.//Hannibal (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 10.38 (CEST)

Medan vi ändå diskuterar så vill jag passa på och fråga om artikeln Autonoma albanska republiken Korça har en chans att upphöjas till utmärkt artikel om alla kälor fixas? Denna artikel ska inte skrivas, översättas om men vad tror ni om ifall den blir korrekturläst av mig och om jag gör ändringar till det bättre? Söker synpunkter och tips kring denna artikel. --Vannucci (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 20.23 (CEST)

För den typen av frågor finns WP:Artikelgranskningar. Lägg in dem där först för att se om de håller måttet eller har förutsättningar att göra det inom en snar framtid! Tostarpadius (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 21.21 (CEST)

Veckans tävling – Tidningar

Vänster: Kaiyuan Za Bao (enwp; en av världens första tidningar. Höger: Tidningskiosk i Lissabon.

Tidningar är ämnet för den veckotävling som startar vid midnatt. Tävlingen tänktes ut i samband med årets bokmässa i Göteborg, där årets tema var yttrandefrihet. I den här tävlingen skriver vi om alla sorters tidningar = dagstidningar, veckotidningar, serietidningar, facktidningar, gratistidningar, lokaltidningar, webbtidningar med mera. Vi skriver om tidskrifter, fanzin och andra typer av periodiska publikationer – i alla möjliga ämnen. Dessutom kan vi skriva i artiklarna som beskriver olika typer av tidningar. Här finns mycket att upptäcka, och just nu finns minst 707 stub-märkta artiklar i den här kategorin. Välkommen! --Paracel63 (diskussion) 16 oktober 2016 kl. 21.51 (CEST)