Carl Axel Reuterskiöld
Carl Ludvig August Axel Reuterskiöld, född 12 januari 1870 i Hovförsamlingen, Stockholms stad,[7] död 8 april 1944 i Jonsbergs församling, Östergötlands län (folkbokförd i Uppsala församling),[8] var en svensk jurist och politiker.
| Carl Axel Reuterskiöld | |
.jpg) | |
| Född | 12 januari 1870[1][2][3] Hovförsamlingen[2][1][3], Sverige |
|---|---|
| Död | 8 april 1944[1][2][4] (74 år) Jonsbergs församling[1][4][3] |
| Begravd | Uppsala gamla kyrkogård[5] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker[1][6][3], statsvetare[1] |
| Befattning | |
| Förstakammarledamot, Uppsala läns valkrets (1919–1921)[1][3] Förstakammarledamot, Stockholms läns och Uppsala läns valkrets (1922–1938)[3] | |
| Arbetsgivare | Uppsala universitet |
| Politiskt parti | |
| politisk vilde (–)[3] politisk vilde (–)[3] Bondeförbundet (–)[3] Bondeförbundet (–)[3] | |
| Föräldrar | Axel Reuterskiöld[1][3] |
| Namnteckning | |
_sign.jpg){kind=small} | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Reuterskiöld var son till överste Axel Reuterskiöld och Charlotte (född Wrangel). Han blev filosofie kandidat vid Uppsala universitet 1889, filosofie doktor och docent i statskunskap och folkrätt 1893. Han var en av grundarna av föreningen Heimdal. Han var lärare i internationell rätt vid sjökrigshögskolan 1899–1912 och blev professor i juridisk encyklopedi och romersk rätt vid Uppsala universitet 1901. Han var professor i statsrätt och folkrätt 1909–1935.
Reuterskiöld var regeringens ensamutredare angående kvinnans politiska rösträtt 1909–1911. Reuterskiöld var ledamot av riksdagens första kammare 1919–1938, fram till 1921 för Uppsala läns valkrets och från 1922 för Stockholms läns och Uppsala läns valkrets. Han var först politisk vilde, men anslöt sig senare till bondeförbundet, först 1922 och definitivt från 1924.
Kommendör av Nordstjärneorden 1:a klassen, 6 juni 1931 (kommendör 8 december 1923; riddare 1910).
Carl Axel Reuterskiöld är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[9]
Källor redigera
- Tidens kalender 1937: almanack och uppslagsbok. Stockholm: Tidens förlag, 1936, sid. 141.
Noter redigera
- ^ [a b c d e f g h] Carl-Axel Reuterskiöld, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Sveriges dödbok, 18700112 Reuterskiöld, Carl Ludvig August Axel, läst: 24 september 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 329, Reuterskiöld i Uppsala, läst: 20 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/ULA/11632/F/16 (1943-1949), bildid: 00150933_00074, sida 72, död- och begravningsbok, s. 72, läs onlineläs online, läst: 29 oktober 2023, ”154,(April),(8),1,,Reuterskiöld, Carl Ludvik August Axel professor emeritus Fyristorg 6.... Myocardit chroni. Jonsberg, Öst...”.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, Reuterskiöld, Carl Axel, läs online, läst: 29 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges riksdag 1924 : porträttalbum, 1925, s. 17, Carl Ludvig August Axel Reuterskiöld (Bf), läs onlineläs online, läst: 8 december 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Hovförsamlingens församlings födelse- och dopbok 1861–1886, bild 59
- ^ Uppsala församlings död- och begravningsbok 1943–1949, s. 72
- ^ SvenskaGravar
Vidare läsning redigera
- Jan-Olof Sundell: Carl Axel Reuterskiöld i Svenskt biografiskt lexikon (1998-2000)