Öppna huvudmenyn

Georg Andrén (1890–1969)

svensk politiker
För liknande namn, se Georg Andrén.

Georg Andrén, född 10 december 1890 i Örgryte landskommun, död 1 september 1969 i Lerum, var en svensk politiker och statsvetare.

Georg Andrén


Ämbetsperiod
1944–1945
Monark Gustaf V
Statsminister Per Albin Hansson
Företrädare Gösta Bagge
Efterträdare Tage Erlander

Riksdagsledamot
Mandatperiod
1925–1927
1938-1951

Född 10 december 1890
Död 1 september 1969 (78 år)
Politiskt parti Högerpartiet

BiografiRedigera

Han studerade statsvetenskap och blev 1913 fil. kand. vid Göteborgs högskola, flyttade till Uppsala universitet där han blev fil. lic. 1918 och disputerade 1920 på avhandlingen Federalismen i den tyska riksorganisationen 1871-1914 och utnämndes till docent samma år. Han var under ett år tjänsteförrättande skytteansk professor efter Rudolf Kjellén. År 1929 utnämndes han till professor i statsvetenskap och statistik vid Göteborgs högskola, en profesur som han upprätthöll till 1952. Han var ordförande i statsvetenskapliga föreningen 1931-52.

Han var politiskt intresserad och representerade högern i riksdagen 1925-27 (i andra kammaren) och 1938-51 (i första kammaren). Han kom att efterträda Gösta Bagge som statsråd och chef för ecklesiastikdepartementet i samlingsregeringen 1944-45. Han var från 1950 fram till 1951 högerns gruppledare i Första kammaren. Andrén utsågs 1952 till landshövding i Uppsala län, där han stannade till 1957. Georg Andrén anlitades flitigt för flera utredningsuppdrag, bland annat 1941 års försvarsberedning och 1945 års universitetsutredning.

FamiljRedigera

Georg Andrén var son till Anders Andrén och Alida Kristina Käll. Han gifte sig 1923 med Gerda Lillienau (1890–1978) och är far till ingenjören och ekonomen Bengt Andrén (född 1926).

Bibliografi i urvalRedigera

  • Federalismen i den tyska riksorganisationen 1871–1914 (doktorsavhandling 1920), där han med avståndstagande från den tyska statsvetenskapens exklusiva juridiska metoder försökte ge en författningspolitisk karakteristik av det mest nationella inslaget i 1871-års författning, förbundsrådet.
  • Huvudströmningar i tysk statsvetenskap (1928),
  • Parlamentarism och partier i England under minoritetsregeringarnas tid (1929), och
  • Tvåkammarsystemets tillkomst och utveckling (i Sveriges riksdag 1937), där han bland annat gjort en sorgfällig avvägning av de olika ledmotiv, utländska och inhemska, principiella och konjunkturpolitiska, som varit bestämmande vid det svenska tvåkammarsystemets konstruktion.

KällorRedigera

NoterRedigera


Företrädare:
Gösta Bagge
Sveriges ecklesiastikminister
1944-1945
Efterträdare:
Tage Erlander
Företrädare:
Rudolf Kjellén
Skytteanska professuren (tjänsteförrättande)
1922–1923
Efterträdare:
Axel Brusewitz
Företrädare:
Hilding Kjellman
Landshövding i Uppsala län
1952–1957
Efterträdare:
Elis Håstad