USA:s flotta

	Förenta Staternas flotta
	Flottans emblem
Datum	13 oktober 1775–
Land	Amerikas Förenta Stater
Försvarsgren	Örlogsflotta
Del av	USA:s försvarsdepartement; USA:s marindepartement
Högkvarter	Pentagon, Arlington, Virginia
Marsch	Anchors Aweigh
Befälhavare
Nuvarande befälhavare	USA:s marinminister
Nuvarande stabschef	Chief of Naval Operations
Tjänstetecken
Flottans flagga
Sköldemärke

USA:s flotta (engelska: United States Navy förkortas ofta US Navy eller USN) är en av fem vapengrenar i USA:s väpnade styrkor och sysslar med operationer till sjöss. Den amerikanska örlogsflottan består av 286 fartyg i aktiv tjänst och mer än 3 700 flygplan.^[1] Den är sedan Sovjetunionens sönderfall världens mest kraftfulla marina stridskraft; den är så överlägsen i styrka att den har större tonnage än de nästkommande 13 i storlek tillsammans. Flottan har totalt en halv miljon män och kvinnor i aktiv stat eller som reservister.

OrganisationRedigera

Marindepartementets sigill.

Flottan är en av två försvarsgrenar inom marindepartementet (Department of the Navy), den andra är USA:s marinkår. Chef för marindepartementet är marinministern som är ansvarig inför försvarsministern att både flottan och marinkåren är utrustad, organiserad och utbildad för att kunna tilldelas militärbefälhavarna operativt. Marinministern biträds i frågor som rör flottan av Chefen för flottan (Chief of Naval Operations, CNO).

FlottorRedigera

Flottans sjögående del är indelad i två huvudkomponenter – Stillahavsflottan och Atlantflottan – som i sin tur är uppdelade i sju mindre geografiskt uppdelade flottor som verkar i olika delar av världen.

1:a flottan – Upplöst. Opererade i västra Stilla havet. Verksam till slutet av 1960-talet. Vissa menar att Kustbevakningen (US Coast Guard) är den 1:a flottan.
2:a flottan – Upplöst 2011. Atlanten. Baserad på Naval Station Norfolk i Norfolk, Virginia.
3:e flottan – Norra och östra Stilla havet. Baserad i San Diego, Kalifornien.
4:e flottan – Syd och Centralamerika.
5:e flottan – Mellanöstern. Baserad i Manama, Bahrain.
6:e flottan – Medelhavet. Baserad i Gaeta, Italien.
7:e flottan – Västra Stilla havet och Indiska oceanen. Baserad i Yokosuka, Japan.
10:e flottan – Ansvarig för flottans cyberkrigföring. Baserad i Fort Meade, Maryland

FartygRedigera

HangarfartygRedigera

USS George Washington (CVN-73).

I dagsläget (2011) förfogar flottan över tio hangarfartyg och har ytterligare ett under konstruktion. Hon blir den första i en ny klass hangarfartyg och beräknas att bli operativ 2015. Hangarfartygen utgör hjärtat i de så kallade Battle groups som större delen av den amerikanska flottan grupperas kring.

USS Nimitz (CVN-68) – San Diego, Kalifornien
USS Dwight D. Eisenhower (CVN-69) – Norfolk, Virginia
USS Carl Vinson (CVN-70) – Norfolk, Virginia
USS Theodore Roosevelt (CVN-71) – Norfolk, Virginia
USS Abraham Lincoln (CVN-72) – Everett, Washington
USS George Washington (CVN-73) – Norfolk, Virginia
USS John C. Stennis (CVN-74) – Bremerton, Washington
USS Harry S. Truman (CVN-75) – Norfolk, Virginia
USS Ronald Reagan (CVN-76) – San Diego, Kalifornien
USS George H.W. Bush (CVN-77) – Döptes 7 oktober 2006. Togs i bruk 10 januari 2009
USS Gerald R. Ford (CVN-78) – Planerad för att tas i bruk 2015

AmfibiefartygRedigera

Amfibieanfallsfartyg/Helikopterhangarfartyg av Tarawa-klass (2 aktiva, 3 deaktiverade)
Amfibieanfallsfartyg/Helikopterhangarfartyg av Wasp-klass (8 aktiva)
Amfibieanfallsfartyg/Helikopterhangarfartyg av America-klass (1 under konstruktion, minst 3 planerade)
Amfibietransportfartyg av San Antonio-klass (4 aktiva, 2 under konstruktion, minst 4 fler planerade)
Amfibietransportfartyg av Austin-klass (4 aktiva)
Amfibielandstigningsfartyg av Whidbey Island-klass (8 aktiva)
Amfibielandstigningsfartyg av Harpers Ferry-klass (4 aktiva)

YtstridsfartygRedigera

USS Lassen (DDG 82), amerikansk jagare i Stilla Havet 2003.

Robotkryssare av Ticonderoga-klass (22 aktiva, 5 deaktiverade)
Robotjagare av Arleigh Burke-klass (52 aktiva, 3 under konstruktion, 7 fler planerade)
Robotfregatter av Oliver Hazard Perry-klass (30 aktiva, 20 deaktiverade eller sålda)

U-båtarRedigera

Strategiska ubåtar av Ohio-klass (18 aktiva)
Attackubåtar av Los Angeles-klass (45 aktiva, 17 deaktiverade)
Attackubåtar av Seawolf-klass (3 aktiva)
Attackubåtar av Virginia-klass (5 aktiva, 4 under konstruktion, minst 9 fler planerade)

FlygplanRedigera

F/A-18 Hornet på USS Harry S. Truman.

Den amerikanska flottan har ett stort antal flygplan och helikoptrar som understödjer flottans operationer. Exempel på dessa är:

Aktiva luftfartyg

Framtida luftfartyg

Tidigare aktiva luftfartyg

A-4 Skyhawk 1956–2003
F-4 Phantom 1960–1983
F-14 Tomcat 1974–2006
S-3 Viking 1974–2009
SH-2 Seasprite 1962–1993
SH-2G Super Seasprite 1991–2001
CH-46 Sea Knight 1964–2004

Marinkåren

Även USA:s marinkår opererar från flottans fartyg med olika luftfartyg som till exempel:

PersonalRedigera

Den amerikanska flottan hade 18 december 2006 en militär personalstyrka på aktiv stat om 346 786 personer. Av dessa var 51 731 officerare och specialistofficerare, 290 638 underofficerare och sjömän samt 4 417 kadetter. Flottans reserv bestod av 130 740 officerare, underofficerare och sjömän. Antalet civilanställda var 175 503 personer.

Uniformer och gradbeteckningarRedigera

Huvudartikel: Militära grader i Förenta Staternas flotta

Större flottbaserRedigera

Flottans olika baser i USA.

Naval Station Norfolk i Norfolk, Virginia – världens största flottbas och högkvarter för Atlantflottan.
Pearl Harbor, Hawaii – högkvarteret för Stillahavsflottan.
San Diego, Kalifornien – ett stort system av flottbaser och huvudhamn för fartyg på amerikas västkust.
Bremerton (Kitsap), Washington – hemmahamn för Ohio-klassens ubåtar i Stillahavet.
Everett, Washington – hemmahamn för Abraham Lincolns stridsgrupp. En av USA:s modernaste flottbaser.
Kings Bay, Georgia – hemmahamn för Ohio-klassens ubåtar i Atlanten.
Guantanamo Bay Naval Base, Kuba – USA leasar denna del av sydöstra Kuba.
Yokosuka, Japan – största utländska basen. Högkvarter för 7:e flottan.
Pensacola, Florida – huvudbasen för utbildning av flottans och marinens piloter.
Jacksonville, Florida – den tredje största flottbasen i USA.

Kända sjöofficerareRedigera

YrkesmilitärerRedigera

Chester Nimitz – Fleet Admiral. f.d. CNO. Undertecknade för USA när Japan kapitulerade ombord på USS Missouri. Har fått ett hangarfartyg uppkallat efter sig, (USS Nimitz (CVN-68)).

PolitikerRedigera

President Nixon som marinintendent.

George H. W. Bush – f.d. president, f.d. chef för CIA. Löjtnant och marinflygförare under andra världskriget.
Jimmy Carter – f.d. president; kapten och ubåtsofficer under kalla kriget.
Gerald Ford – f.d. president; tjänstgjorde på hangarfartyg under andra världskriget, slutade som örlogskapten.
Lyndon B. Johnson – f.d. president; örlogskapten och bombfällare under andra världskriget.
John F. Kennedy – f.d. president; kapten och fartygschef på en motortorpedbåt under andra världskriget.
Robert Kerrey – f.d. senator; löjtnant och Navy SEAL under Vietnamkriget och första SEAL-officer som fick Medal of Honor för en hemligstämplad räd där han förlorade ena underbenet.
John Kerry – Senator och demokraternas presidentkandidat i valet 2004; kapten och fartygschef på en patrullbåt under Vietnamkriget.
John McCain – Senator och republikanernas presidentkandidat 2008. Stridspilot under Vietnamkriget. Slutade som kommendör.
Richard Nixon – f.d. president; örlogskapten i marinintendenturkåren under andra världskriget.

AstronauterRedigera

Neil Armstrong – Första människan på månen (Apollo 11).
Jim Lovell – Förste man att runda månen (Apollo 8).
Pete Conrad – Tredje man på månen (Apollo 12).
Alan Shepard – Förste amerikan i rymden.
Richard Truly – Rymdfärjepilot och NASA chef.
John Young – Deltog i Geminiprogrammet, Apolloprogrammet och rymdfärjan.

VetenskapsmänRedigera

Albert Abraham Michelson - Kommendörkapten och Nobelpristagare i fysik.
Grace Hopper - Flottiljamiral och datalog.

Flottan i populärkulturRedigera

SpelfilmRedigera

En officer och gentleman (1982)
Top Gun (1986)
Jakten på Röd Oktober (1990)
På heder och samvete (1992)
Under belägring (1992)
Rött hav (1995)
U-571 (2000)
Behind Enemy Lines (2001)
Pearl Harbor (2001)

TV-serierRedigera

På heder och samvete (1995–2005)
- NCIS (2003-)

ReferenserRedigera

^ ”Status of the Navy” (på engelska). U.S. Navy. 1 juni 2012. Arkiverad från originalet den 21 december 2010. https://web.archive.org/web/20101221114823/http://www.navy.mil/navydata/navy_legacy_hr.asp?id=146. Läst 21 juni 2012.

Externa länkarRedigera

(engelska) www.navy.mil – officiell webbplats.

[status-1] ”Status of the Navy” (på engelska). U.S. Navy. 1 juni 2012. Arkiverad från originalet den 21 december 2010. https://web.archive.org/web/20101221114823/http://www.navy.mil/navydata/navy_legacy_hr.asp?id=146. Läst 21 juni 2012.

[1]