Apollo 11

första bemannade rymdfärden som landade på månen

Apollo 11 var den första bemannade rymdfärden som landade på månen, höjdpunkten i NASA:s Apolloprogram och en milstolpe i rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen. Besättningen utgjordes av befälhavaren Neil Armstrong samt Buzz Aldrin och Michael Collins. Apollo 11 sköts upp 16 juli 1969, Armstrong och Aldrin genomförde den första bemannade landningen på månen den 20 juli och besättningen återvände till jorden den 24 juli. Apollo 11 uppfyllde därmed president John F. Kennedys mål att "...före årtiondets slut ha landat en människa på månen och tagit honom tillbaka i säkerhet." som uttalades vid ett tal till kongressen 25 maj 1961.[3]

Apollo 11
Statistik för uppdraget
UppdragApollo 11
NSSDC-IDKommandomodul:
1969-059A[1]
Månlandare:
1969-059C[2]
Farkostens namnApollo Lunar Module
MånlandareEagle
AnropKommandomodul: Columbia
Månlandare: Eagle·
Varaktighet8 dagar, 3 timmar, 18 minuter, 35 sekunder
Uppskjutning
RaketSaturn V
UppskjutningsrampKennedy Space Center LC-39A
Uppskjutning16 juli 1969, 13:32:00 UTC
John F. Kennedy Space Center
LC 39A
Landning
Landning24 juli 1969, 16:50:35 UTC
Stilla havet
(0°40′26.69″N 23°28′22.69″Ö / 0.6740806°N 23.4729694°Ö / 0.6740806; 23.4729694)
Månen
Antal varv
kring månen
30 st
Tid i omloppsbana
kring månen
59 h 30 min 25,79 s
Månlandning20 juli 1969, 20:18:04 UTC
Månuppskjutning21 juli 1969, 17:54 UTC
Månprover, vikt21,55 kg
Antal mån­promenader1 st
Månpromenader, längd2 timmar, 31 minuter, 40 sekunder
Tid på månen20 juli 1969, 20:17:40 UTC
Landnings platsMare Tranquillitatis
(Stillhetens hav)
Dockning
Dockning16 juli 1969, 16:56:03 UTC
Ur dockning20 juli 1969, 17:44:00 UTC
Andra dockningen21 juli 1969, 21:35:00 UTC
Andra ur dockning21 juli 1969, 23:41:31 UTC
Besättning
Besättning3
BefälhavareNeil Armstrong
PilotMichael Collins
(kommandomodulen)
Edwin "Buzz" Aldrin
(månlandaren)

Armstrong, Collins och Aldrin
Kronologi
Föregående uppdrag
Apollo 10
Nästa uppdrag
Apollo 12
En flicka läser i The Washington Post 21 juli 1969 om månlandningen.

Besättning redigera

Besättningen som utförde detta bestod av de tre astronauterna Neil Armstrong, Buzz Aldrin och Michael Collins. Alla tre hade varit i rymden en gång tidigare.

Förberedelser redigera

Månlandaren fick namnet Eagle efter motivet som fanns på uppdragets insignier. Förslag fanns att kommandomodulen skulle kallas Columbia efter Columbiad, den jättekanon som sköt iväg en rymdfarkost (även den från Florida) i Jules Vernes roman Från jorden till månen. Det refererade också till Columbia, ett historiskt namn på USA.[4][5] I Collins bok 1976 framhöll han att Columbia var en hänvisning till Christopher Columbus.[6]

Astronauterna tilläts medföra personliga saker (PPK), små påsar som innehöll personliga saker av betydelse som de ville ta med på uppdraget.[7] Fem PPK:er på 0,5 pund (0,23 kg) vardera transporterades på Apollo 11 varav tre (en för varje astronaut) stuvades på Columbia före uppskjutningen och två på Eagle.[8]

NASA:s arbetsgrupp för val av Apollo 11:s landningsplats på månen angav den 8 februari fem potentiella platser baserat på högupplösta fotografier av månytan från de fem obemannade sonderna i Lunar Orbiter-programmet med information om ytbetingelserna. Landningsplatsen måste ligga nära månens ekvator för att minimera mängden drivmedel som skulle krävas. Den skulle vara fri från hinder för att minimera manövrering och platt för att förenkla landningsradarns uppgift. Vetenskapligt värde var inte ett avgörande argument.[9] Det slutliga platsvalet blev Stillhetens hav (Mare Tranquilitatis) utifrån sju kriterier inom områdena ytjämnhet, drivmedelsbehov, förutsättningar för återstart och extra strängt krav på bästa solvinkel med hänsyn till astronauternas temperaturbelastning.

Höjdpunkter från rymdfärden redigera

 
Saturn V-raketen som bar Apollo 11 tog flera sekunder att lämna rampen den 16 juli 1969.
Månlandningen.
Buzz Aldrins första steg på månen.
 
Edwin "Buzz" Aldrin gör honnör för USA:s flagga.
 
Columbia flyter på havet medan marinens dykare hjälper till att hämta astronauterna.


Uppskjutningen redigera

En Saturn V-raket sköt upp Apollo 11 från John F. Kennedy Space Center den 16 juli 1969 klockan 9:32 lokal tid (13:32 UTC). Miljoner människor bevittnade händelsen på plats och via televisionen, bland andra USA:s dåvarande president Richard Nixon. 12 minuter senare gick den in i omloppsbana kring jorden. [10] Efter ett och ett halvt varv kring jorden tändes det tredje steget (S-IVB) och skickade rymdfarkosten i bana mot månen. Den 19 juli passerade Apollo 11 bakom månen och avfyrade sina styrraketer för att gå in i omloppsbana kring månen. Under de trettio varv [11] som farkosten kretsade kring månen kunde besättningen se landningsplatsen i södra änden av stillhetens hav (Mare Tranquillitatis).

Månlandningen redigera

Månlandaren, som kallades The Eagle (Örnen), stod i Mare Tranquillitatis – Stillhetens hav – efter en nervpirrande landning av Neil Armstrong med mindre komplikationer; eftersom platsen de ursprungligen skulle landa på bedömdes av Armstrong inte vara lämplig försökte han landa på en annan plats. Detta kunde ha gått illa eftersom bränslemängden endast var tilltagen för att räcka till den ursprungliga landningsplatsen. Läget var dock inte så desperat som det ibland har utmålats; eftersom bränslet hade skvätt runt i tanken gav bränslemätaren lägre värden än det verkliga när man gled in över marken. Det har uppskattats att Eagle hade minst femton sekunders bränsletid kvar när motorerna stannade, och Armstrong uppfattade inte situationen som trängd. Han lyckades landa säkert i Stillhetens hav.

Efter landningen var det tänkt att Armstrong och Edwin "Buzz" Aldrin skulle äta och sedan vänta ett par timmar med att stiga ur månlandaren, men de var så exalterade att de kvickt satte i sig sin mat för att så snabbt som möjligt få gå på månen.

En femtedel av världens befolkning följde Armstrongs landstigning genom TV. Armstrong blev den första människan som satte foten på månens yta när han gav de berömda orden: "That's one small step for a man, one giant leap for mankind" ("Detta är ett litet steg för en människa, men ett jättekliv för mänskligheten").[12] Även Aldrin deltog i landningen, medan Michael Collins stannade kvar i kommandomodulen Columbia i omloppsbana runt månen.

De stannade ute i två och en halv timme och de samlade ihop 21,5 kg månföremål. De utförde även vetenskapliga experiment innan de återvände till månlandaren.

Kort historik över landningen (svenska tidsangivelser) redigera

Eftersom svensk sommartid inte infördes permanent förrän 1980 är tidsangivelserna nedan i normaltid.

20 juli 1969
  • 21.17 - Månlandaren Eagle landar på månens yta.
21 juli 1969
  • 03.39 - Dörren till landaren öppnas, tre timmar tidigare än beräknat.
  • 03.50 - Armstrong kommer ut genom luckan och ska klättra ner de nio stegen till månen.
  • 03.56 - Armstrong sätter sin vänstra fot på månen.
  • 04.14 - Aldrin står nu också på månen.
  • 04.40 - Den amerikanska flaggan hissas på månen. Ett samtal mellan president Nixon och astronauterna äger rum. Månbesöket förlängs med en kvart.
  • 05.56 - Aldrin klättrar upp i landaren.
  • 06.10 - Armstrong påbörjar sin klättring.
  • 18.54 - Återfärden till jorden påbörjas.

Återfärden redigera

Månlandaren var konstruerad på det viset att landningsplattformen stannade kvar på månen vid återfärden från månen (och står där än idag). Enbart den övre delen av månlandaren återvände i omloppsbana för att docka med kommando- och servicemodulen där Collins befann sig och som kretsade runt månen. Återfärden till jorden gick problemfritt och 195 timmar in i uppdraget landade kommandomodulen i Stilla havet.

Bildgalleri redigera

Se även redigera

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Zeta Chamaeleontis, 18 juli 2019.

Noter redigera

  1. ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1969-059A. Läst 27 mars 2020. 
  2. ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1969-059C. Läst 27 mars 2020. 
  3. ^ "Man on the moon: Kennedy speech ignited the dream" Arkiverad 6 juni 2010 hämtat från the Wayback Machine. CNN.com.
  4. ^ Collins 2001, pp. 334–335.
  5. ^ Brooks, Grimwood & Swenson 1979, p. 331.
  6. ^ Collins 1994, p. 116.
  7. ^ "Kit, Pilot's Personal Preference, Apollo 11". National Air and Space Museum. Hämtad 11 oktober 2018
  8. ^ "Personal Preference Kits (PPKs)". Space flown collectible artifacts. Hämtad 24 december 2018.
  9. ^ Harland 1999, p. 19.
  10. ^ Richard W. Orloff. Apollo by the Numbers: A Statistical Reference (SP-4029). NASA.
  11. ^ Apollo-11 NASA.
  12. ^ Det har länge sagts att Armstrong av misstag utelämnade ett "a" från frasen "That's one small step for a man, one giant leap for mankind", vilket då blir det lite kryptiska "ett litet steg för människan, ett stort steg för mänskligheten". Armstrong hävdade dock att han hade sagt det korrekt (vilket somliga argumenterar, med Armstrongs tendens till noggrannhet och precision, det inte finns någon anledning att tvivla på), och en digital ljudanalys av Peter Shann Ford (som slutfördes i september 2006) bekräftar att den saknade stavelsen bara var ohörbar på grund av brus och begränsningar i den tillgängliga kommunikationsutrustningen. Fords upptäckt har ännu inte verifierats av språkexperter, men Armstrong har uttryckt sin önskan att citatet bör skrivas med "a" inom parenteser: "That's one small step for (a) man, one giant leap for mankind" - "Ett litet steg för en människa, ett gigantiskt kliv för mänskligheten".

Källor redigera

Externa länkar redigera