Träskända

stad i landskapet Nyland i Finland
Den här artikeln handlar om staden Träskända i Finland. För Stadsdelen Träskända i Esbo stad i Finland, se Träskända, Esbo stad.

Träskända (finska: Järvenpää) är en stad i landskapet Nyland i Finland. Staden ligger 38 kilometer norr om Helsingfors. Orten blev köping 1951 och upphöjdes till stad 1967. Träskända har en folkmängd på &&&&&&&&&&045226.&&&&&045 226 invånare, och staden har en total areal på &&&&&&&&&&&&&039.93000039,93 km².

Träskända
Järvenpää (finska)
Kommun
Träskända stads vapen
Land Finland Finland
Landskap Nyland
Admin. centrum Träskända centraltätort
Area 39,93 km² (2016-01-01)[1]
 - land 37,54 km²
 - vatten 2,39 km²
Folkmängd 45 226 (2021-12-31)[2]
 - män 21 633 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor 22 822 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 1 204,74 invånare/km²[2][1]
Politik    
 - Kommundir. Iiris Laukkanen
 - Kommunfullm.
ordf.
Petri Graeffe (Saml)
 - Kommunstyr.
ordf.
Eemeli Peltonen (SDP)
Kommunkod 186
Geonames 655977
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Samiska:
- Övriga:
 
39 910 (93,7 %)[3]
429 (1,0 %)
1 (0,0 %)
2 232 (5,2 %)
Admin. data  
- Landskapsförb. Nylands förbund
- Regioncentrum Mellersta Nylands RCP-område (Kuuma).[4]
- Magistrat Vanda magistrat.[5]
- Skattebyrå Nylands skattebyrå. Träskända kontor.
- Sjukvårdsdistrikt Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.
- Försäkringskrets Kretscentralen för södra Finland.
- Nödcentral Kervo nödcentral. (Gäller fr.o.m. våren 2014)
- Räddningsverk Mellersta Nylands räddningsverk.
Läge 60°28′18″N 25°05′27″Ö / 60.47167°N 25.09083°Ö / 60.47167; 25.09083
Träskända stads läge
Träskända stads läge
Träskända stads läge
Webbplats: www.jarvenpaa.fi

Träskända stads språkliga status är enspråkigt finsk.

Många berömda personer har bott i staden, såsom kompositören Jean Sibelius (på Ainola), målarna Pekka Halonen och Eero Järnefelt, författaren Juhani Aho och konstnären Venny Soldan-Brofeldt.

Historia

redigera

Det äldsta belägget för Träskända by finns på kartor från mitten av 1500-talet. Det fanns på den tiden antingen sex eller åtta gårdar i byn. Bland gårdarna kan nämnas Kyrölä herrgård Stenbacka och Gammelby herrgård. År 1840 fanns det 434 invånare i Träskända by och 344 invånare i Gammelby by. Folkmängden var vid sekelskiftet 1900 drygt ettusen personer. Orten erhöll järnvägsförbindelse 1862. Järnvägens tillkomst och det redan existerande vägnätet bidrog positivt till ortens utveckling.

Efter andra världskriget tog Träskända emot stora mängder evakuerade ortodoxa karelare från de avträdda områdena på Karelska näset. En ortodox kyrka uppfördes 1948 och en ny ortodox kyrka byggdes 1980. Vid årsskiftet 1950/51 bröt sig Träskända ur Tusby kommun och bildade av orten en egen köping. Då Träskända blev stad 1967 uppgick folkmängden till 14 606 personer. Nya bostadsområden har växt upp mot norr och mot öst. Industrin är främst förlagd i stadens norra delar.

Träskända ingår sedan 2003 i ett kommunsamarbete (KUUMA) kring servicefrågor och samhällsstrukturfrågor med Kervo, Mäntsälä, Borgnäs, Nurmijärvi och Tusby kommuner.[6]

Natten mot fredagen den 24 september 2010 brann en gårdsbyggnad ned i Träskända. Det var den fjortonde branden på kort tid på orten som polisen betraktar som anlagd. Ödehus och sopskjul har också brunnit, och i augusti orsakade en brand svåra skador på Träskända Casino.[7]

Politik

redigera

Mandatfördelning i Träskända stad, valen 1976–2021

redigera
ValårFKPVFSDPGRÖNÖVRREFSAFCUNGFLFPKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19769154312
9154312
4376,2
1980814113115
814315
4375,1
198461423216
61423216
4368,0
1988516231115
5162315
4363,2
19925179322211
5179311
5166,5
1996417923214
4179314
5157,6
200013141315212
31413512
5149,8
200413144771113
31447713
5154,8
3120
20082137526214
1375614
5157,6
2922
20123117764112
311776412
5154,9
2922
20173108845211
310884511
5156,2
2724
202121175104111
117510411
5151,9
2625
  • Kolumnen övriga representerar:
    • För valet 2021 Järvenpää Plus Yhteislista (5).
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Vänorter

redigera

Träskända har följande vänorter:[8]

Demografi

redigera

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Träskända stad 1975–2020[9]
ÅrFolkmängd
1975
  
20 046
1980
  
23 281
1985
  
27 220
1990
  
31 525
1995
  
34 436
2000
  
35 915
2005
  
37 505
2010
  
38 680
2015
  
40 900
2020
  
44 455
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 50 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek.[10][11]

Språk Talare 2022-12-31
Antal Andel (%)
Hela befolkningen 45 630 100,0
Inhemska språk totalt 42 331 92,8
Finska 41 856 91,7
Svenska 471 1,0
Samiska 4 0,0
Främmande språk totalt 3 299 7,2
Estniska 653 1,4
Ryska 572 1,3
Arabiska 215 0,5
Engelska 164 0,4
Vietnamesiska 143 0,3
Persiska 135 0,3
Somaliska 100 0,2
Thailändska 93 0,2
Spanska 91 0,2
Rumänska 86 0,2
Turkiska 78 0,2
Portugisiska 69 0,2
Polska 68 0,1
Kinesiska 57 0,1
Annat språk 56 0,1
Kurdiska 52 0,1
Tyska 52 0,1
Språk med färre än 50 talare men fler än 10 460 1,0
Språk med färre än 10 talare 155 0,3
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.







 
  Finska (91,7 %)
  Svenska (1,0 %)
  Samiska (0,0 %)
  Främmande språk (7,3 %)

Sevärdheter

redigera

Källor

redigera
  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ ”011 -- Befolkningen efter språk samt antalet utlänningar och landareal efter område 1980 - 2017”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190822185042/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_011_201700.px/. Läst 28 maj 2018. 
  4. ^ Lista över RCP-områden, Statistikcentralen Arkiverad 3 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 24 mars 2013.
  5. ^ Vanda magistrats verksamhetsområde Arkiverad 29 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine. (svenska) Läst 23 mars 2013.
  6. ^ Mellersta Nylands RCP-områdes (KUUMA) webbplats (finska) Läst 24 mars 2013.
  7. ^ Fjortonde anlagda branden i Träskända, Hufvudstadsbladet den 24 september 2010[död länk]. (svenska) Läst 24 mars 2013.
  8. ^ ”Järvenpään ystävyyskaupungit”. Arkiverad från originalet den 28 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160128051428/http://www.jarvenpaa.fi/--Yst%C3%A4vyyskaupungit--/sivu.tmpl?sivu_id=7075. Läst 15 oktober 2015. 
  9. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023. 
  10. ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023. 
  11. ^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023. 

Bildgalleri

redigera

Externa länkar

redigera