Kervo
Kervo (finlandssvenskt uttal [ˈtɕærvo]) (finska: Kerava) är en stad i landskapet Nyland i Finland. Staden är belägen 30 kilometer nordost om Helsingfors. Folkmängden i Kervo stad uppgår till cirka 37 105 invånare och den totala arealen utgörs av 30,79 km². Staden gränsar till Tusby kommun, Sibbo kommun och Vanda stad. Kervo är byggt längs den norrgående huvudbanan och det finns två järnvägsstationer för lokaltåg, Kervo och Savio.
Kervo | ||
Kerava (finska) | ||
Kommun | ||
|
||
Land | ![]() | |
---|---|---|
Landskap | Nyland | |
Ekonomisk region | Helsingfors. | |
Admin. centrum | Kervo centraltätort | |
Area | 30,79 km² (2016-01-01)[1] | |
- land | 30,63 km² | |
- vatten | 0,16 km² | |
Folkmängd | 37 105 (2020-12-31)[2] | |
- män | 18 252 (2019-12-31)[2] | |
- kvinnor | 18 853 (2020-12-31)[2] | |
Befolkningstäthet | 1 211,39 invånare/km²[2][1] | |
Politik | ||
- Kommundir. | Kirsi Rontu | |
- Kommunfullm. ordf. |
Marja Suomela (Saml) | |
- Kommunstyr. ordf. |
Samuli Isola (SDP) | |
Kommunkod | 245 | |
Geonames | 653185 653186 | |
Läge - Latitud: - Longitud: |
60°24′10″N 25°06′00″Ö / 60.40278°N 25.10000°Ö (se här ovanför) | |
Språk - Finska: - Svenska: - Övriga: |
90,7 % (2014) 1,2 % (2014) 8,1 % (2014) | |
Admin. data | ||
-Landskapsförb. | Nylands landskapsförbund | |
-Regioncentrum | Helsingfors | |
-Härad | Mellersta Nylands härad | |
-Magistrat | Hyvinge | |
-Skattebyrå | Nylands skattebyrå[4]. | |
-Sjukvårdsdistrikt | Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt | |
-Försäkringskrets | Mellersta Nyland | |
-Nödcentral | Kervo nödcentral[5] | |
-Räddningsverk | Mellersta Nylands Räddningsverk | |
-EU-målområde | Ej tillämpligt | |
Kervo stads läge
| ||
Webbplats: www.kerava.fi | ||
Kervo stad ingår i Helsingfors ekonomiska region.
Under medeltiden hörde Kervo administrativt till Sibbo socken. Mellan 1643 och 1924 hörde Kervo till Tusby kommun (socken). Vid årsskiftet 1923/1924 bröt sig Kervo ur Tusby kommun och bildade en egen köping. Då Kervo blev köping uppgick folkmängden till 3 000 personer. 1970 omvandlades Kervo till stad.
Kervo stads språkliga status är enspråkigt finsk, men var fram till och med 1953 tvåspråkig med finska som majoritetsspråk och svenska som minoritetsspråk. Den ursprungliga finlandssvenska befolkningen i Kervo är sedan flera decennier stabil till antalet och utgör nu i runda tal 400 personer, vilket motsvarar drygt en procent av invånarna[6].
StadsdelarRedigera
Staden består av följande tio stadsdelar: Ahjo, Centrum, Jokivarsi, Kaleva, Kaskela, Kilta, Sompio, Savio, Ytterkervo och Överkervo[7].
HerrgårdarRedigera
- Kervo gård är en egendom i staden.
Kända personer med anknytning till KervoRedigera
- Från 1917 till in på 1940-talet innehades Jukola herrgård av president J.K. Paasikivi.
- Kervo var 1898–1902 bostadsort för kompositör Jean Sibelius.
- Hanna-Maria Seppälä, frisimmare.
- Volmari Iso-Hollo, dubbel olympisk mästare på 3000 meter hinder.
NäringslivRedigera
De sex största arbetsgivarna i Kervo:
- Kervo stad (1 262)
- Sinebrychoff (870) (Bryggeri)
- Tuko Logistics Oy (521) (Transport- och logistiktjänster)
- Oy Metos Ab (220) (Tillverkning av storköksutrustningar)
- Ifolor Ab (85) (Fotolaboratorium)
- Kervo fångvårdsanstalt (141)
SevärdheterRedigera
- Kervos bilfria stadskärna. Genom centrum går Finlands längsta gågata, Kauppakaari. Sträckan är 850 meter lång.
- Kervo museum
- Kervo konstmuseum
- Skulpturen av friidrottaren Volmari Iso-Hollo och bysten av president J.K. Paasikivi.
HistoriaRedigera
Före 1100-talet fanns ingen permanent bosättning i Kervo med omnejd. Sedan stenåldern har regionen dock besökts av nomadiserande jägar- och fiskarfolk, vilket talrika fornfynd vittnar om. Efter korstågen på 1100-talet koloniserades kusttrakterna i södra Finland av svenska nybyggare varvid svenskspråkiga byar uppstod längs strandmarkerna vid Kervo ås mynning[8]. Enligt Kervo stads webbplats uppgick folkmängden i mitten på 1500-talet till endast 160 personer.
Orten erhöll järnvägsförbindelse 1862 då järnvägslinjen Helsingfors–Tavastehus öppnades för trafik. Den 16 juli 1874 öppnades Finlands första enskilda järnväg mellan Kervo och Borgå, Kervo–Borgå järnväg [9]. Järnvägen bidrog till uppkomsten av industrier och affärer av alla slag. 1869 bildades flera tegelbruk och Finlands första cementfabrik. 1880 uppgick folkmängden till 649 personer. 1908 grundade sex snickargesäller från Borgå en snickerifabrik på orten. Under lång tid därefter var Kervo känd som snickarorten. Under 1970-talet fördubblades invånarantalet i staden.
Kervo ingår sedan 2003 i ett kommunsamarbete (KUUMA) kring servicefrågor och samhällsstrukturfrågor med Kyrkslätt, Träskända, Hyvinge, Mäntsälä, Borgnäs, Nurmijärvi, Sibbo, Vichtis och Tusby kommuner [10].
VänorterRedigera
Kervo har följande vänorter:[11]
- Aschersleben, Tyskland
- Hjørring, Danmark
- Keila, Estland
- Kristiansand, Norge
- Ogre, Lettland
- Reykjanesbær, Island
- Solt, Ungern
- Trollhättan, Sverige
- Vladimir, Ryssland
Dessutom är Kervo tanzanesiska Aru Merus fadderkommun.
KällorRedigera
- Webbkällor
- Kervo stads webbplats (finska) (svenska) (engelska) Läst 2 januari 2016.
- ”Kommunförbundet”. Arkiverad från originalet den 29 april 2013. http://archive.is/2013.04.29-171103/http://hosted.kuntaliitto.fi/skriptit/tilastot/kuntakortti2.asp?knro=245&kieli=2. (svenska)
- Fickfakta 2015 (pdf-format) (finska) (engelska) Läst 2 januari 2016.
- Noter
- ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- ^ [a b c d] ”11s7 – Befolkning i tätorts‐ och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2020”. Befolkningsregistercentralen. https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11s7.px/. Läst 18 februari 2022.
- ^ Kommunalvalsresultatet, 2012 Arkiverad 4 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine. (svenska) Läst 24 november 2012.
- ^ Skattebyråerna (sökfunktion) (finska) Läst 2 januari 2016.
- ^ Kommunförteckning, Nödcentralsverket (pdf-format) Arkiverad 21 augusti 2019 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 2 januari 2016.
- ^ Svenska Finlands folktings rapport Finlandssvenskarna 2012 (svenska) Läst 2 januari 2016
- ^ Stadsdelsförteckning på stadens webbplats Arkiverad 16 december 2019 hämtat från the Wayback Machine. (svenska) Läst 2 januari 2016
- ^ Nylands förbund Arkiverad 16 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine. (svenska)
- ^ Borgå Nya Tidning (18.07.1899) (svenska) Läst 2 januari 2016
- ^ Om KUUMA-regionen på Kervo stads webbplats Arkiverad 13 december 2019 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 2 januari 2016
- ^ Kervos vänorter (pdf-format) Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. (finska) (engelska) Läst 2 januari 2016