Kervo

	Kervo
	Kerava (finska)
	Kommun
	Kervo stads vapen
	Kervo stads vapen
Land	Finland
Landskap	Nyland
Ekonomisk region	Helsingfors.
Admin. centrum	Kervo centraltätort
Area	30,79 km² (2016-01-01)
- land	30,63 km²
- vatten	0,16 km²
Folkmängd	37 105 (2020-12-31)
- män	18 252 (2019-12-31)
- kvinnor	18 853 (2020-12-31)
Befolkningstäthet	1 211,39 invånare/km²
Politik
- Kommundir.	Kirsi Rontu
- Kommunfullm.; ordf.	Marja Suomela (Saml)
- Kommunstyr.; ordf.	Samuli Isola (SDP)
Kommunkod	245
Geonames	653185; 653186
Läge; - Latitud:; - Longitud:	; 60°24′10″N 25°06′00″Ö / 60.40278°N 25.10000°Ö; (se här ovanför)
Språk; - Finska:; - Svenska:; - Övriga:	; 90,7 % (2014); 1,2 % (2014); 8,1 % (2014)
Admin. data
-Landskapsförb.	Nylands landskapsförbund
-Regioncentrum	Helsingfors
-Härad	Mellersta Nylands härad
-Magistrat	Hyvinge
-Skattebyrå	Nylands skattebyrå.
-Sjukvårdsdistrikt	Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt
-Försäkringskrets	Mellersta Nyland
-Nödcentral	Kervo nödcentral
-Räddningsverk	Mellersta Nylands Räddningsverk
-EU-målområde	Ej tillämpligt
	Kervo stads läge
	Webbplats: www.kerava.fi

Kervo (finlandssvenskt uttal [ˈtɕærvo]) (finska: Kerava) är en stad i landskapet Nyland i Finland. Staden är belägen 30 kilometer nordost om Helsingfors. Folkmängden i Kervo stad uppgår till cirka &&&&&&&&&&037105.&&&&&037 105 invånare och den totala arealen utgörs av &&&&&&&&&&&&&030.79000030,79 km². Staden gränsar till Tusby kommun, Sibbo kommun och Vanda stad. Kervo är byggt längs den norrgående huvudbanan och det finns två järnvägsstationer för lokaltåg, Kervo och Savio.

Stadens centrum

Kervo stad ingår i Helsingfors ekonomiska region.

Under medeltiden hörde Kervo administrativt till Sibbo socken. Mellan 1643 och 1924 hörde Kervo till Tusby kommun (socken). Vid årsskiftet 1923/1924 bröt sig Kervo ur Tusby kommun och bildade en egen köping. Då Kervo blev köping uppgick folkmängden till 3 000 personer. 1970 omvandlades Kervo till stad.

Kervo stads språkliga status är enspråkigt finsk, men var fram till och med 1953 tvåspråkig med finska som majoritetsspråk och svenska som minoritetsspråk. Den ursprungliga finlandssvenska befolkningen i Kervo är sedan flera decennier stabil till antalet och utgör nu i runda tal 400 personer, vilket motsvarar drygt en procent av invånarna^[6].

StadsdelarRedigera

Staden består av följande tio stadsdelar: Ahjo, Centrum, Jokivarsi, Kaleva, Kaskela, Kilta, Sompio, Savio, Ytterkervo och Överkervo^[7].

HerrgårdarRedigera

Kervo gård är en egendom i staden.

Kända personer med anknytning till KervoRedigera

Från 1917 till in på 1940-talet innehades Jukola herrgård av president J.K. Paasikivi.
Kervo var 1898–1902 bostadsort för kompositör Jean Sibelius.
Hanna-Maria Seppälä, frisimmare.
Volmari Iso-Hollo, dubbel olympisk mästare på 3000 meter hinder.

NäringslivRedigera

De sex största arbetsgivarna i Kervo:

Kervo stad (1 262)
Sinebrychoff (870) (Bryggeri)
Tuko Logistics Oy (521) (Transport- och logistiktjänster)
Oy Metos Ab (220) (Tillverkning av storköksutrustningar)
Ifolor Ab (85) (Fotolaboratorium)
Kervo fångvårdsanstalt (141)

SevärdheterRedigera

Kervos bilfria stadskärna. Genom centrum går Finlands längsta gågata, Kauppakaari. Sträckan är 850 meter lång.
Kervo museum
Kervo konstmuseum
Skulpturen av friidrottaren Volmari Iso-Hollo och bysten av president J.K. Paasikivi.

HistoriaRedigera

Före 1100-talet fanns ingen permanent bosättning i Kervo med omnejd. Sedan stenåldern har regionen dock besökts av nomadiserande jägar- och fiskarfolk, vilket talrika fornfynd vittnar om. Efter korstågen på 1100-talet koloniserades kusttrakterna i södra Finland av svenska nybyggare varvid svenskspråkiga byar uppstod längs strandmarkerna vid Kervo ås mynning^[8]. Enligt Kervo stads webbplats uppgick folkmängden i mitten på 1500-talet till endast 160 personer.

Orten erhöll järnvägsförbindelse 1862 då järnvägslinjen Helsingfors–Tavastehus öppnades för trafik. Den 16 juli 1874 öppnades Finlands första enskilda järnväg mellan Kervo och Borgå, Kervo–Borgå järnväg ^[9]. Järnvägen bidrog till uppkomsten av industrier och affärer av alla slag. 1869 bildades flera tegelbruk och Finlands första cementfabrik. 1880 uppgick folkmängden till 649 personer. 1908 grundade sex snickargesäller från Borgå en snickerifabrik på orten. Under lång tid därefter var Kervo känd som snickarorten. Under 1970-talet fördubblades invånarantalet i staden.

Kervo ingår sedan 2003 i ett kommunsamarbete (KUUMA) kring servicefrågor och samhällsstrukturfrågor med Kyrkslätt, Träskända, Hyvinge, Mäntsälä, Borgnäs, Nurmijärvi, Sibbo, Vichtis och Tusby kommuner ^[10].