Tomas Eneroth
Karl Tomas Eneroth, född 4 december 1966 i Tumbo församling i Södermanlands län,[7] är en svensk politiker (socialdemokrat), som sedan 1994 är riksdagsledamot. Han var mellan 27 juli 2017 och 18 oktober 2022 Sveriges infrastrukturminister.[8] Han är far till Jesper Eneroth.
| Tomas Eneroth | |
_(cropped).jpg) | |
| Innehar befattningen | |
| Tillträdde befattningen 18 oktober 2022[1] | |
| Monark | Carl XVI Gustaf |
|---|---|
| Företrädare | Karin Enström |
| Tid i befattningen 27 juli 2017–18 oktober 2022 | |
| Monark | Carl XVI Gustaf |
| Statsminister | Stefan Löfven Magdalena Andersson |
| Företrädare | Anna Johansson |
| Efterträdare | Andreas Carlson |
| Tid i befattningen 5 november 2002[2]–1 oktober 2006[3] | |
| Företrädare | Berit Andnor[4] |
| Efterträdare | Gunnar Axén[5] |
| Mandatperiod 1994–1998 1998–2002 2002–2006 2006–2010 2010–2014 2014–2018 2018–2022 2022–2026 | |
| Valkrets | Kronobergs län[6] |
| Uppdrag i riksdagen | |
Aktuella uppdrag[3]
ordinarie ledamot
vice ordförande i riksbanksfullmäktige (2022–) ersättare i riksdagsstyrelsen (2022–) ledamot i utrikesutskottet (2022–) Tidigare uppdrag[3]
gruppledare (2014–2017)
ordförande i riksdagens valberedning (2014–2017) ordförande i socialförsäkringsutskottet (2002–2006) vice ordförande i näringsutskottet (2008–2010) vice ordförande i socialförsäkringsutskottet (2006–2008, 2010–2014) ledamot i riksdagsstyrelsen (2014–2017) ledamot i krigsdelegationen (2006–2017) ledamot i näringsutskottet (2008) ledamot i riksbanksfullmäktige (2022) ledamot i riksdagens valberedning (2014) ledamot i socialförsäkringsutskottet (2002, 2010) ledamot i utbildningsutskottet (1994–2002) ledamot i utrikesnämnden (2014–2017) suppleant i Nordiska rådets svenska delegation suppleant i OSSE-delegationen suppleant i riksbanksfullmäktige suppleant i riksdagens valberedning suppleant i socialförsäkringsutskottet | |
| Ordförande i | |
| riksdagens valberedning (2014–2017)[3] socialförsäkringsutskottet (2002–2006)[3] | |
| Född | 4 december 1966 Tumbo församling, Södermanlands län |
| Politiskt parti | Socialdemokratiska arbetarepartiet |
| Yrke | metallarbetare |
| Webbplats | Socialdemokraterna - Tomas Eneroth |
Biografi redigera
 |
Det här avsnittet behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Tomas Eneroth är son till kantorn Bengt Eneroth och läraren Anna-Lisa Abelsson.[9] Han är till yrket metallarbetare, men har även bedrivit studier vid högskolan i Växjö inom statsvetenskap och sociologi. Han lanserade under sin aktiva tid i SSU begreppet egenmakt i boken Egenmakt och social ekonomi 1993 som utgavs på Frihets Förlag i anslutning till den Socialdemokratiska partikongressen samma år.
Han var ordförande i Kronobergs socialdemokratiska partidistrikt 2000–2009. Han var ledamot i Utbildningsutskottet 1994–2002 och även politiskt sakkunnig och statssekreterare på Utbildningsdepartementet. Eneroth var också ordförande i den statliga utredning som genomförde en översyn av läroplanerna som styrinstrument 2001. Han var ordförande i Socialförsäkringsutskottet 2002-2006, och blev efter valet 2006 vice ordförande i samma utskott. Han efterträdde i februari 2008 Thomas Östros som Socialdemokraternas näringspolitiske talesman och blev samtidigt vice ordförande för Näringsutskottet. Efter riksdagsvalet 2010 blev han åter vice ordförande för Socialförsäkringsutskottet. Efter valet 2014 utsågs han till gruppledare för Socialdemokratiska riksdagsgruppen efter Mikael Damberg. Han är också ledamot av krigsdelegationen. Han är ledamot i den parlamentariska Socialförsäkringsutredningen samt i den pensionsgrupp som Socialdemokraterna och de borgerliga partierna tillsammans har för att hantera den blocköverskridande pensionsöverenskommelsen. Eneroth tidigare även varit ordförande i Lernia under fem år. Eneroth var också ledamot i styrelsen för Sveriges nätuniversitet under de första åren då Nätuniversitetet startades. Eneroth invaldes i Socialdemokratiska Partistyrelsen 2003 och blev invald i Verkställande Utskottet (VU) vid partikongressen 2009. Under våren 2011 nämndes Eneroth som kandidat till partiledare för Socialdemokraterna i ett flertal medier.
Eneroth var ledamot i Kronobergs landstingsfullmäktige fram till valet 1994. Har var då ledamot i Centrallasarettets styrelse. Eneroth var också ledamot i Försäkringskassans styrelse i Kronobergs län och ledamot i Försäkringskassans Socialförsäkringsnämnd fram till valet 1994. Eneroth var fram till valet 2006 också ledamot i Videum AB, ett kommunalt fastighetsbolag med uppgift att äga och förvalta fastigheter på universitetsområdet i Växjö. Videum AB förvaltar fastigheter åt Växjö universitet, men ansvarar också för Videum Science Park som erbjuder affärslokaler och service åt företag som utvecklas i anslutning till Växjö Universitet.
Utöver ovan nämnda uppdrag som ordförande i Läroplansöversynen har också Eneroth deltagit i ett flertal andra statliga utredningar. Pliktutredningen, som avslutades 1993 och föreslog förändrad värn- och civilplikt. Studiestödsutredningen (SOU 1996:90) som föreslog ett nytt studiestödssystem. Datalagskommittén (SOU 1997:39), vars uppgift var att föreslå vägar att implementera EG:s datalagsdirektiv i svensk lagstiftning. FUNKIS-utredningen, som föreslog hur utbildningsväsendet för barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska utvecklas vidare.
Eneroth var fram till mars 2009 styrelseordförande i Competensgruppen, ett företag som i februari 2009 förvärvade det privata arbetsförmedlingsföretaget KFG (Kompetens- och Förändringsgruppen)[10] vilket kritiserats i media för brister i verksamheten.[11] Eneroth sa, efter att denna kritik mot KFG framkommit i början av april 2009, att Competensgruppen inte hade funnit några brister då de gått igenom KFG:s verksamhet inför förvärvet.[10]
Infrastrukturminister redigera
Med koppling till IT-skandalen på Transportstyrelsen sade Alliansens fyra partiledare den 26 juli 2017 att de avsåg väcka misstroendeförklaring mot infrastrukturminister Anna Johansson, inrikesminister Anders Ygeman och försvarsminister Peter Hultqvist. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson meddelade att även de stödjer misstroendeförklaringarna. Den 27 juli höll statsminister Stefan Löfven presskonferens där det bland annat meddelades att Eneroth ersätter Johansson som Sveriges infrastrukturminister.[12] I samband med att regeringen Löfven II tillträdde 21 januari 2019 fick Eneroth förnyat förtroende som infrastrukturminister. Man inrättade även ett nytt departement, infrastrukturdepartementet, som Eneroth blev chef över.[13]
Källor redigera
- ^ Manell, Johan (26 september 2022). ”Hon blir ålderspresident, men se tar Eneroth över”. Altinget. https://www.altinget.se/artikel/hon-blir-aalderspresident-men-sen-tar-eneroth-over. Läst 26 september 2022.
- ^ Riksdagens snabbprotokoll 2002/03:13 Torsdagen den 7 november (§ 3), Sveriges riksdag. Läst 21 maj 2023.
- ^ [a b c d e] ”Tomas Eneroth (S)”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/Tomas-Eneroth_d7c31fc6-83e4-11d4-ae60-0050040c9b55/. Läst 21 maj 2023.
- ^ ”Berit Andnor (S)”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/Berit-Andnor_d7c31d0b-83e4-11d4-ae60-0050040c9b55/. Läst 21 maj 2023.
- ^ ”Gunnar Axén (M)”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/Gunnar-Axen_d7c32585-83e4-11d4-ae60-0050040c9b55/. Läst 21 maj 2023.
- ^ Eneroth är invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag för Kronobergs läns valkrets. Valkretsen framgår av riksdagens protokoll 1994/95:1 (§ 2), 1998/99:1 (§ 2), 2002/03:1 (§ 2), 2006/07:1 (§ 2), 2010/11:1 (§ 2), 2014/15:1 (§ 2), 2018/19:1 (§ 2) och 2022/23:1 (§ 2).
- ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
- ^ ”Så blir den nya regeringen”. Dagens industri. 27 juli 2017. http://www.di.se/nyheter/sa-blir-den-nya-regeringen/. Läst 27 juli 2017.
- ^ ”Tomas Eneroth (S) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/tomas-eneroth_d7c31fc6-83e4-11d4-ae60-0050040c9b55. Läst 24 januari 2019.
- ^ [a b] Vikström, Linda: S-riksdagsman hoppar av uppdrag på kontroversiell post Arkiverad 6 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., Affärsvärlden, 2009-04-09
- ^ Alsgren, Jonas & Tiberg, Ann: Brister i privat jobbförmedling, Nyheterna.se, 2009-04-07
- ^ Gustafson, Linnea & Hedenmo, Fanny (27 juli 2017). "Här är Löfvens nya regering – Ygeman och Johansson får gå". SVT. Läst 27 juli 2017.
- ^ ”Anders Ygeman tillbaka i Stefan Löfvens regering”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/kaoGWB. Läst 24 januari 2019.
Externa länkar redigera
- Tomas Eneroth på Sveriges riksdags webbplats
- Socialdemokraternas webbplats om Tomas Eneroth
- Intervju med Tomas Eneroth
| Företrädare: Berit Andnor |
Socialförsäkringsutskottets ordförande 2002–2006 |
Efterträdare: Gunnar Axén |
| Företrädare: Sven Brus |
Socialförsäkringsutskottets vice ordförande 2006–2008 |
Efterträdare: Veronica Palm |
| Företrädare: Thomas Östros |
Näringsutskottets vice ordförande 2008–2010 |
Efterträdare: Maria Wetterstrand |
| Företrädare: Veronica Palm |
Socialförsäkringsutskottets vice ordförande 2010–2014 |
Efterträdare: Elisabeth Svantesson |
| Företrädare: Mikael Damberg |
Socialdemokraternas gruppledare i Sveriges riksdag 2014–2017 |
Efterträdare: Anders Ygeman |
| Företrädare: Anna Johansson |
Sveriges infrastrukturminister 2017–2022 |
Efterträdare: Andreas Carlson |