Ej att förväxla med Konselj (Sverige).
Lovisa Ulrikas matsalStockholms slott där utrikesnämnden håller sina sammanträden.

Utrikesnämnden är en permanent nämnd, utsedd av Sveriges riksdag, som fungerar som ett samrådsorgan mellan riksdagen och regeringen gällande utrikespolitik. Regeringen är skyldig att hålla nämnden underrättad om betydande utrikespolitiska förhållanden och överlägga med den inför beslut av större vikt.[1] På så vis får oppositionen möjlighet att hålla sig informerad om och påverka utrikespolitiska beslut.[2]

Bakgrund och funktionEdit

Utrikesnämnden inrättades år 1921 genom grundlagsändringar i §§ 12 och 54 i 1809 års regeringsform.[2][3] Dessförinnan kunde konungen, enligt § 54 i 1809 års regeringsform, begära av riksdagen (och tidigare av rikets ständer) att sätta samman ett hemligt utskott för att kunna rådgöra om hemliga ärenden med. Denna bestämmelse hade i sin tur sina rötter i frihetstidens sekreta utskott.

Vänsterpartiet kom med i utrikesnämnden första gången 1994, efter Sovjetunionens kollaps, men hade tidigare varit uteslutet därifrån.[4]

Regeringen kallar nämnden till sammanträde ”så ofta som det behövs” eller när fyra av nämndens ledamöter begär överläggning i en fråga.[5] Sammanträdena sker bakom stängda dörrar. Statsministern bestämmer om annan än ledamot, suppleant, statsråd eller tjänsteman får närvara.[6] Alla som är knutna till nämnden ska ”visa varsamhet” med vad som framkommit.[7]

Statschefen, kung Carl XVI Gustaf, är nämndens ordförande. Har han förhinder (exempelvis på grund av sjukdom eller utlandsresa) ersätts han av en tillfällig riksföreståndare. Skulle också riksföreståndaren ha förhinder träder statsministern in som ordförande.[5]

Om riket är i krig kan utrikesnämndens ledamöter, om möjligt efter samråd med statsministern, besluta att krigsdelegationen ska träda i riksdagens ställe. Hindras nämndens ledamöter av krigsförhållandena att sammanträda, fattas beslutet av regeringen.[8] Att det är nämndens ledamöter som fattar beslutet innebär att statschefen inte deltar i beslutet.[9]

Utrikesnämndens som institution har kritiserats för att vara onödigt hemlighetsfull och omständlig. Även kungens roll som ordförande har kritiserats.[10] Förutvarande utrikesminister Carl Bildt har dock hävdat att nämnden ger ”stabilitet och tyngd åt hanteringen av utrikes- och säkerhetspolitiken”.[11]

Nuvarande sammansättningEdit

Nämnden består av riksdagens talman (Andreas Norlén) och arton riksdagsledamöter varav hälften är ledamöter och hälften suppleanter.[12][13] Idag är alla riksdagspartier representerade.[14]

Ordförande - Sveriges KonungEdit

Riksdagens talmanEdit

LedamöterEdit

SuppleanterEdit

Se ävenEdit

ReferenserEdit

  1. ^ Regeringsformen ”10 kap. 11 §”. www.lagen.nu. https://lagen.nu/1974:152#K10P11S1. Läst 29 december 2013. 
  2. ^ [a b] ”utrikesnämnden”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/utrikesnämnden. Läst 29 december 2013. 
  3. ^ Se grundlagsändringarna i 1809 års regeringsform på denna länk.
  4. ^ Analys: Isolering passar SD:s offerroll, analys skriven av Göran Eriksson i Svenska Dagbladet, 22 september 2010.
  5. ^ [a b] Regeringsformen ”10 kap. 12 § 2 st.”. www.lagen.nu. https://lagen.nu/1974:152#K10P12S2. Läst 29 december 2013. 
  6. ^ Riksdagsordningen ”8 kap. 9 § 1 st.”. www.lagen.nu. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110818082356/https://lagen.nu/1974:153#K8P9S1. Läst 29 december 2013. 
  7. ^ Regeringsformen ”10 kap. 12 § 3 st.”. www.lagen.nu. https://lagen.nu/1974:152#K10P12S3. Läst 29 december 2013. 
  8. ^ Regeringsformen ”15 kap. 2 § 2 st.”. www.lagen.nu. https://lagen.nu/1974:152#K15P2S2. Läst 29 december 2013. 
  9. ^ Hirschfeldt, Johan. Karnov Internet. SFS 1974:152 Regeringsform, 15 kap. not 369. Karnov. Läst 2011-11-13.
  10. ^ Billger, Ola (12 februari 2004). ”Starka krav på ny roll för kungen Flera KU-ledamöter ifrågasätter om Carl XVI Gustaf ska vara ordförande i utrikesnämnden”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/starka-krav-pa-ny-roll-for-kungen-flera-ku-ledamoter-ifragasatter-om-carl-xvi-gustaf-ska-vara-ordforande-i-utrikesnamnden. Läst 1 december 2019. 
  11. ^ Leif Svensson (8 oktober 2007). ”Bildt om Danielsson: Partiarbetare”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/bildt-om-danielsson-partiarbetare_288205.svd. Läst 29 december 2013. 
  12. ^ Regeringsformen ”10 kap. 12 § 1 st.”. www.lagen.nu. https://lagen.nu/1974:152#K10P12S1. Läst 29 december 2013. 
  13. ^ Riksdagsordningen ”13 kap. 9 § 2 st.”. www.lagen.nu. https://lagen.nu/2014:801#R302. Läst 29 december 2013. 
  14. ^ ”Utrikesnämnden”. www.riksdagen.se. Sveriges riksdag. http://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/Hitta-ledamot/Myndigheter-och-organ/Myndigheter/Utrikesnamnden/. Läst 23 oktober 2014. 

Extern länkEdit