En skeppssättning (ibland ett stenskepp) är en stenkrets med den spetsovala formen av ett skepp. Ungefär 2 000[källa behövs] skeppssättningar är kända i Skandinavien; de flesta i Sydsverige, men även ett stort antal i Danmark och Norge. Spridda exempel finns också i Tyskland och Baltikum. Till övervägande del är de (som Ales stenar) daterade till vendeltiden och vikingatiden. Runt 650 skeppssättningar runt Östersjön har daterats till bronsåldern, enligt arkeologen Joakim Wehlin.[1] 400 av dessa tidiga exemplar finns på Gotland och känns igen på stora stenblock som står tätt ihop, inte glest placerade mindre stenblock som hos järnålderns skeppssättningar.
Sveriges nordligaste skeppssättning finns vid sjön Mjösjön i Yttertavle, Umeå kommun, på en tidigare ö (idag fastland) invid fyra bronsåldersgravar.[2][3]
I andra delar av världen förekommer andra typer av stenkretsar. I Norden finns även andra typer av båtrelaterade gravar; till exempel brända och obrända båtgravar främst i Uppland, båtformade stensättningar och gravhögar med båtformad inre stenkonstruktion.[källa behövs]
Utformning redigera
I Sverige varierar storleken på skeppssättningarna från några få meter till upp till 67 meter (Ales stenar). Den största kända är Jellings skeppssättning i Danmark. Den ligger mellan Jellingehögarna, och var minst 170 meter lång, eventuellt 354 meter enligt en ny rekonstruktion,[4] men har till stor del förstörts.
Gravsättningar återfinnas ofta på gravfält och vid äldre gravhögar, men ibland långt från andra arkeologiska lämningar. Ofta omger skeppssättningen urnor eller en brandgrav. Skeppssättningarnas orientering varierar. Inuti kan de vara kullerstensbelagda, eller vara fyllda med stenar. Närliggande runstenar har återfunnits. De kan ha resta stenar i masters positioner. Bilden av ett fartyg har ofta förstärkts av större stenar i ändarna. Vissa skeppssättningar har en sneddad akter.
Tolkningar redigera
Forskare har föreslagit att skeppssättning utvecklats ur en önskan att utrusta de döda med allt de hade i livet, men även att det var särskilt förknippade med resan till Helheim.[5]
Konstruktionen kan också ha haft symbolisk eller rituell funktion. Ibland innesluter de en plan yta, förmodligen avsedd för offentliga ceremonier.[6]
Galleri redigera
-
![Skeppssättningen Elgesem i Sandefjords kommun, Norge,[7] daterad till 400–600 e.kr.](//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/35/Elgesem-steinsetting.jpg/150px-Elgesem-steinsetting.jpg)
-
Skeppssättningen Altes Lager vid Menzlin, nära Anklam i Tyskland. -
Två av de fem skeppssättningarna i Anundshög i Västmanland. -
Skeppsättning vid Blomsholm, Bohuslän -
Skeppsättning vid Blomsholm, Bohuslän
![Skeppssättningen Elgesem i Sandefjords kommun, Norge,[7] daterad till 400–600 e.kr.](/wiki/Fil:Elgesem-steinsetting.jpg)
Skeppssättningar i Sverige (urval) redigera
| Skeppssättningar | Landskap |
kommun |
Socken, RAÄ-nr |
Längd |
Bredd |
Antal stenar |
Anmärkning |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Skeppssättning på Hjortahammar gravfält | Blekinge | Ronneby | Förkärla 12:1 | 40 | 12 | 9 | Stävstenar saknas. Nio skeppssättningar på gravfältet. |
| Skeppssättning vid Hjortsberga gravfält | Blekinge | Ronneby | Hjortsberga 8:1 | 30 | 8 | ||
| Skeppssättning på Kasakulle gravfält | Blekinge | Ronneby | Hjortsberga 45:1 | 34 | 7 | ||
| Blomsholmsskeppet | Bohuslän | Strömstad | Skee 343:1 | 41 | 9 | 49 | Störst i Bohuslän. Ursprungligen 51 eller 52 stenar. |
| Gannarve skeppssättning | Gotland | Gotland | Fröjel 9:1 | 29 | 5 | 114 | Tätt ställda stenar. |
| Gnisvärds skeppssättning | Gotland | Gotland | Tofta 14:1 | 45 | 7 | 100 | Störst på Gotland. Tätt ställda stenar. |
| Rannarveskeppen | Gotland | Gotland | Klinte 86:1 | 32 | 4 | Fyra sammanbyggda skeppssättningar vars totala längd är 32 meter. | |
| Tjelvars grav | Gotland | Gotland | Boge 28:1 | 18 | 5 | 54 | Tätt ställda stenar. |
| Klockstenarna vid Vadstad | Halland | Falkenberg | Eftra 17:1 | 16 | 8 | 10 | |
| Töllstorp | Halland | Falkenberg | Ljungby 40:1 | 36 | 12 | 26 | Störst i Halland, ligger på hög ås med fin utsikt |
| Lugnarohögen | Halland | Laholm | Hasslöv 3:1 | 8 | 2 | Skeppssättning i gravhög. | |
| Skeppssättning på Glanshammars gravfält | Närke | Örebro | Glanshammar 37:1 | 21 | 7 | 9 | Ursprungligen bestått av fler stenar. |
| Ales stenar | Skåne | Ystad | Valleberga 20:1 | 67 | 19 | 58 | Störst i Sverige |
| Mala stenar | Skåne | Hässleholm | Vankiva 17:1 | 25 | 4,5 | Gravfält med sex skeppssättningar. | |
| Skeppssättning på Vätteryds gravfält | Skåne | Hässleholm | Norra Mellby 1:1 | 25 | 8 | Femton skeppssättningar på gravfältet. | |
| Skeppssättningen på Ängakåsens gravfält | Skåne | Simrishamn | Södra Mellby 43:1 | 60 | 9 | 30 | Intill ligger Kiviksgraven. |
| Skeppssättningen i Södra Ugglarp | Skåne | Lund | Bonderup 6:1 | 39 | 10 | 39 | |
| Stenhed | Skåne | Simrishamn | Östra Herrestad 1:1 | 52 | 14 | 30 | |
| Össlövs skeppssättning | Småland | Ljungby | Berga 152:1 | 42 | 13 | 29 | |
| Skeppssättning vid Mosslelund | Småland | Värnamo | Värnamo 51:1 | 25 | 8 | 11 | 4 skeppssättningar på gravfältet, alla skadade. |
| Skeppssättning vid Inglinge hög | Småland | Växjö | Östra Torsås 1:1 | 21 | 10 | Kantkedja | |
| Torps malm | Södermanland | Nynäshamn | Sorunda 313:1 | 28 | 7 | 50 | |
| Söderby gravfält | Södermanland | Salem | Salem 4:1 | 25 | 6 | 10 | |
| Åsa domaresäte | Södermanland | Strängnäs | Ytterselö 123:1 | 33 | 8 | 18 | Ursprungligen 24 stenar. |
| Ormknös vid Birka | Uppland | Ekerö | Adelsö 111:1 | 25 | 5 | ||
| Runsa skeppssättning | Uppland | Upplands Väsby | Ed 1:1 | 56 | 16 | 28 | |
| Mjösjön | Västerbotten | Umeå | Umeå stad 7:3 | 16 | 4 | Nordligaste i Sverige. Delvis fylld, därför kategoriserad som stensättning med kantkedja. | |
| Böckersboda skeppssättning | Västergötland | Mariestad | Lyrestad 21:1 | 30 | 8 | 16 | Ytterligare skeppssättning på platsen (17x8 meter). |
| Högarna i Amundtorp | Västergötland | Skara | Norra Lundby 62:1 | 25 | 9 | 24 | |
| Jättedansen | Västergötland | Skövde | Frösve 4:1 | 22 | 10 | 12 | Ursprungligen 14 stenar. |
| Rane stenar, Askeberga | Västergötland | Skövde | Vad 10:1 | 55 | 18 | 24 | Störst i Västergötland. Saknar stävstenar. |
| Skeppssättning vid Anundshög | Västmanland | Västerås | Västerås 431:1 | 53 | 24 | 26 | Störst i Västmanland. Ytterligare en skeppssättning, 51 m lång och består av 24 stenar. |
| Noaks ark på Karums alvar | Öland | Borgholm | Högsrum 83:1 | 26 | 3,5 | Kantkedja och mittsten. | |
| Skeppssättningen på Gettlinge gravfält | Öland | Mörbylånga | Södra Möckleby 10:1 | 30 | 7 | 23 | Ytterligare en skeppssättning i gravfältet (21x10 meter). |
| Nässja skeppssättning | Östergötland | Vadstena | Nässja 2:1 | 44 | 18 | 22 | Störst i Östergötland. Saknar stävstenar. |
| Skeppssättning vid Stångebro | Östergötland | Linköping | Linköping 143:2 | 50 | 11 | 46 | Helt undersökt. Markerad med röda markeringar och betongfundament på parkeringsplats. |
Skeppssättningar i Danmark (urval) redigera
- Lejrehögarna, ett cirka 80 meter långt skepp bestående av 28 stenar.
- Lindholm Høje nära Ålborg.
- Jellinge skeppssättning, mellan de två Jellingehögarna, 170 eller 354 meter långt.
- Kerteminde fjord, en vikingatida 20-meters skeppssättning.
- Glavendruplund skeppssättning på Fyn 60 meter lång. Glavendrupstenen ingår som stävsten och har Danmarks längsta runinskrift.
- 10 skeppssättningar har bevarats på Hjarnø.
Skeppssättningar i Norge (urval) redigera
- Istrehågan, i Sandefjords kommun
- Tingvoll i Steinkjers kommun
Se även redigera
Noter redigera
- ^ Wehlin, Joakim (2013). ÖSTERSJÖNS SKEPPSSÄTTNINGAR Monument och mötesplatser under yngre bronsålder. Läst 23 maj 2023
- ^ FMIS Umeå stad 7:3, Riksantikvarieämbetet.
- ^ Spår från 10000 år Arkiverad 18 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Klavs Randsborg, "King's Jelling: Gorm & Thyra's Palace - Harald's Monument & Grave - Svend's Cathedral", Acta Archaeologica 79 (2008) 1-23 (pdf), pp. 2, 7.
- ^ Hilda Roderick Ellis, The Road to Hel: A Study of the Conception of the Dead in Old Norse Literature, Cambridge University, 1943, pp. 28-29.
- ^ Hilda Roderick Ellis, The Road to Hel: A Study of the Conception of the Dead in Old Norse Literature, Cambridge University, 1943, Ellis, p. 111.
- ^ Istrehagan, Norge Arkiverad 28 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine.
