Administrativ historik Redigera
Kommunens område motsvarar socknarna: Berga , Björsäter , Bredsäter , Ekby , Ek , Enåsa , Färed , Hassle , Leksberg , Lugnås , Lyrestad , Låstad , Odensåker , Tidavad , Torsö , Ullervad och Utby . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock fanns före 1888 Hassle, Berga och Färeds landskommun gemensam för de socknarna och då bildades istället Hassle-Berga-Enåsa landskommun för de tre socknarna. I området fanns även Mariestads stad som 1863 bildade en stadskommun .
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Hasslerör (av de tidigare kommunerna Färed , Hassle-Berga-Enåsa , och Torsö ), Lugnås (av Bredsäter , Björsäter och Lugnås) samt Ullervad (av Ek , Ekby , Låstad , Odensåker , Tidavad , Ullervad och Utby ) samtidigt som Leksbergs landskommun uppgick i Mariestads stad medan Lyrestads landskommun förblev oförändrad.
Mariestads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Mariestads stad och landskommunerna Hasslerör, Lugnås, Ullervad och Lyrestad.[ 5]
Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Mariestads domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Skaraborgs domsaga .[ 6]
Blasonering : I fält av guld en av vågskuror bildad, sänkt blå ginbalk och däröver en uppstigande röd tjur.
Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t 1934 och går tillbaka på ett sigill från 1583 . Någon exakt förklaring till valet av motiv finns inte, men det kan ha ett samband med tjuren i Dalslands vapen.
Det sägs att när Hertig Karl besökte platsen där han sedan bildade staden, såg en tjur kliva upp ur Tidans vatten och upp på en gyllene åker.
Befolkningsutveckling Redigera
Befolkningsutvecklingen i Mariestads kommun 1970–2015
År
Invånare
1970
24 805
1975
24 686
1980
24 413
1985
24 175
1990
24 682
1995
24 700
2000
23 800
2005
23 895
2010
23 741
2015
24 043
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid .
Mariestad ligger vid Vänern och har en 14 mil lång kust. Det stora innanhavet och skärgården med 22 000 öar, holmar och skär ger kommunen en speciell karaktär.
Distrikt inom Mariestads kommun
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt [ 7] :
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per 31 dec 2015. Centralorten är i fet stil.
Nr
Tätort
Befolkning
1
Mariestad
&&&&&&&&&&016122.&&&&&0 16 122
2
Ullervad
&&&&&&&&&&&&0885.&&&&&0 885
3
Lugnås
&&&&&&&&&&&&0641.&&&&&0 641
4
Sjötorp
&&&&&&&&&&&&0437.&&&&&0 437
5
Lyrestad
&&&&&&&&&&&&0474.&&&&&0 474
Kommunfullmäktige Redigera
Presidium 2014–2018
Ordförande
C
Jan Wahn
Förste vice ordförande
M
Cathrine Kronberg
Andre vice ordförande
S
Gerd Larsson
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Socialnämnden
FP
Jan Hallström
S
Janne Jansson
Utbildningsnämnden
M
Anette Karlsson
S
Sture Pettersson
Valnämnden
M
Göran Wellman
Vakant
Mandatfördelning i Mariestads kommun, valen 1970–2018 Redigera Valår V S MP SKP ÖVR SD NYD MaP C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 2 20 11 8 2 6 49 88,0 1973 2 20 13 5 2 7 49 90,1 1976 1 21 13 5 2 7 49 90,3 1979 1 21 1 10 5 2 9 49 89,3 1982 1 21 3 9 3 2 10 49 89,9 1985 2 20 2 2 7 5 1 10 49 88,0 1988 2 20 3 2 7 5 2 8 49 83,3 1991 4 18 2 2 5 4 4 10 49 84,1 1994 6 21 3 1 5 2 2 9 49 84,6 1998 7 19 1 4 3 5 10 49 78,30 2002 4 17 2 10 3 4 3 6 49 77,56 2006 5 18 1 1 3 3 2 3 13 49 79,14 2010 6 15 2 2 4 3 3 2 12 49 80,86 2014 4 16 2 3 2 4 2 2 14 49 83,82 2018 3 13 1 4 2 4 2 2 18 49 84,87 2022 3 15 5 3 1 22 49 84,40
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten .
^ [a b c d ] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019 , Statistiska centralbyrån , 21 februari 2019, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b ] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2022 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2022 , Statistiska centralbyrån , 22 februari 2023, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b ] Kommuner, lista , Sveriges Kommuner och Regioner , läs online , läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
^ [a b ] Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läs online , läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 . Mjölby: Draking. Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors : Domsagohistorik - Mariestads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Trädde i kraft 1 januari 2016.