Salo

stad i landskapet Egentliga Finland
För andra betydelser, se Salo (olika betydelser).

Salo (finska: Salo) är en stad och kommun i landskapet Egentliga Finland i Finland. Staden är belägen 52 kilometer öster om Åbo och 112 kilometer väster om Helsingfors. Den genomflyts av Salo å som kallas Uskela å strax utanför själva orten. Salo har cirka &&&&&&&&&&051562.&&&&&051 562 invånare och en yta på &&&&&&&&&&&02168.3100002 168,31 km². Salo blev köping 1887 och stad 1960.

Salo
Salo (finska)
Kommun
Halikko vaakuna.svg
Salo stads vapen
Land Finland Finland
Landskap Egentliga Finland
Admin. centrum Salo centraltätort
Area 2 168,31 km² (2016-01-01)[1]
 - land 1 986,54 km²
 - vatten 181,77 km²
Folkmängd 51 562 (2020-12-31)[2]
 - män 25 451 (2019-12-31)[2]
 - kvinnor 26 111 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 25,96 invånare/km²[2][1]
Politik     
 - Kommundir. Antti Rantakokko
 - Kommunfullm.
ordf.
Jorma Elovaara (SDP)
 - Kommunstyr.
ordf.
Annika Viitanen (Saml)
Kommunkod 734
Geonames 637948
Läge 60°23′00″N 23°08′00″Ö / 60.38333°N 23.13333°Ö / 60.38333; 23.13333
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Samiska:
- Övriga:
 
50 621 (93,3 %)[4]
586 (1,1 %)[4]
0 (0,0 %)[4]
3 031 (5,6 %)[4]
Admin. data  
-Landskapsförb. Egentliga Finlands förbund
-Regioncentrum Salo
-Härad Salo härad
-Magistrat Åbo, Nystadsregionen och Salo magistrat
-Skattebyrå Salo skattebyrå
-Sjukvårdsdistrikt Egentliga Finland
-Försäkringskrets Salo
-Nödcentral Egentliga Finland
-Räddningsverk Egentliga Finland
Salo stads läge
Salo stads läge
Webbplats: www.salo.fi

Salo kyrksocken har möjligen grundats på 1300-talet. Salo hörde ursprungligen till Uskela men kallas i slutet av medeltiden kapell. Ändå nämns Salo på 1300-talet som en separat enhet från Uskela och kan därför då ha varit en egen kyrksocken som sedan anslöts till Uskela eller en kapellsocken. Salo nämns första gången 1325. [5]

Salo stads språkliga status är numer enspråkigt finsk men kommunen hade även svenska som förvaltningspråk fram till år 1950[6]. Det finns dock fortfarande en svenskspråkig minoritet i staden om cirka 600 personer.[7] Den lilla svenskspråkiga befolkningen bor, av hävd, huvudsakligen närmast kusten i söder; Finby var officiellt tvåspråkig vid kommunsammanslagningen. Salo har också en stor andel invånare av utländsk härkomst, vilket gör den till en av de invandrartätaste orterna i Finland.

Mobiltelefontillverkaren Nokias huvudfabrik låg fram till september månads utgång 2012 i Salo, då den lade ner produktionsenheten för gott i staden.[8] Själva tillverkningen upphörde redan några månader dessförinnan, närmare bestämt under juli månad.[9]

I staden ges ut två finskspråkiga lokaltidningar: Salon Seudun Sanomat och Perniönseudun Lehti.

Den nuvarande kommunen Salo föddes den 1 januari 2009 när de tidigare kommunerna och städerna Bjärnå, Halikko, Kiikala, Kisko, Kuusjoki, Muurla, S:t Bertils, Salo, Suomusjärvi och Finby sammanslogs. Tidigare hade Uskela kommun inkorporerats med Salo. Några byar som tidigare hörde till Uskela är Breidilä (fi. Preitilä) och Ullenböle (fi. Ullenpyöli). I kommunen finns också viken Halikkoviken (fi. Halikonlahti).

GeografiRedigera

VattendragRedigera

Nästan 200 km² av Salos yta är vatten, av vilket största delen är hav. Bland de viktigaste vattendragen på fastlandet är Uskela ås och Halikko ås vattensystem.


NäringslivRedigera

 
Microsoft enheter i Salo.

Salo har hittills varit känt för sin elektronikindustri. Salo blev en elektronikstad redan på 1920-talet då två salobor började tillverka radioapparater under varumärket Salora. Något senare startade tillverkningen av radiotelefonapparater och tv-apparater.[10] Sedermera startade tillverkningen av mobiltelefoner, vilket skulle bli under många år en stor industriframgång i Finland. I juli 2012 upphörde tillverkningen av mobiltelefoner och i september lades fabriken ner på grund av dålig lönsamhet. Produktutvecklingen av mobiltelefoner fortsätter emellertid i Salo.

Några betydande arbetsgivare i Salo är
  • Microsoft Mobile (bildat av Nokias mobiltelefonenhet).
  • Salo stad.
  • Suur Seudun Osuuskauppa.
  • Hella Lightning Finland Oy.
  • Antti-Teollisuus Oy.
  • Piiroinen Oy.

SevärdheterRedigera

Ett axplock sevärdheter i Salo
  • Salon Taidemuseo Veturitalli (Salo konstmuseum). Museet har året om löpande utställningar med olika teman.
  • Halikon Rikalanmäki. Vid Rikalanmäki i Halikko finns ett av Finlands mest betydande fornlämningsområden.
  • Salos historiska museum Samu.
  • Uskela kyrka, är Salo församlings huvudkyrka. Det är en urgammal kyrkplats, och den nuvarande kyrkan i sten är uppförd 1832.
  • Tykös historiska järnbruk: Kirjakkala, Tykö (finska: Teijo) och Mathildedal.
  • Regionens många herrgårdar, varav kan nämnas det året runt öppna Wiurila herrgård i Halikko.[11]

SkolorRedigera

Stadens skolväsende upprätthåller 32 finskspråkiga lågstadieskolor (åk 1–6) och 1 svenskspråkig lågstadieskola (åk 1–6) samt 5 finskspråkiga högstadieskolor (åk 7–9) inom den grundläggande utbildningen. Specialundervisning i årskurserna 7–9 ges i tre skolor.

Här finns tre finskspråkiga gymnasieskolor och ett vuxengymnasium

Bland övriga skolor förtjänar att nämnas:

SportRedigera

 
Salo centrum på natten.

Här finns en ishall som rymmer cirka 800 åskådare.

Ett axplock idrottsföreningar inom staden är:

KommunikationerRedigera

Riksväg 1 som går mellan Åbo och Helsingfors passerar genom Salo. Stamväg 52 som går mellan Ekenäs och Somero passerar också genom Salo.

Järnvägstrafik har funnits i Salo sedan slutet av 1890-talet genom Kustbanan.

KällorRedigera

Webbkällor
Noter
  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”11s7 – Befolkning i tätorts‐ och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2020”. Befolkningsregistercentralen. https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11s7.px/. Läst 18 februari 2022. 
  3. ^ ”Kommunalvalsresultatet, 2012”. Arkiverad från originalet den 29 november 2012. https://archive.is/20121129014920/http://192.49.229.35/K2012/r/tulos/kutulos_salo.html. Läst 13 november 2012. 
  4. ^ [a b c d] Statistikcentralen: Befolkningen efter ålder (1 år), kön, civilstånd och språk enligt område 1990 - 2013[död länk] Läst 6 september 2015
  5. ^ Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 76, Åbo domkyrkas svartbok, Helsingfors 1890, nr 40, Finlands medeltidsurkunder II, Helsingfors 1915, nr 1146, Finlands medeltidsurkunder VI, Helsingfors 1930, nr 5309
  6. ^ http://www.kulturfonden.fi/wp-content/uploads/2016/01/Makten_att_kombinera.pdf S.71 "Fram till år 1950 fanns det förvisso fyra kommuner, Karuna och Salo samt Tusby och Vichtis, som blev enspråkigt finska"
  7. ^ Finnäs, Fjalar (2012). Finlandssvenskarna 2012 – En statistisk rapport. Svenska Finlands folkting. ISBN 978-952-9700-60-8. http://issuu.com/folktinget/docs/fisve2012-rapport 
  8. ^ ”Hårt fall för Salo när Nokia lägger ner fabriken”. Sveriges Radio. 19 juli 2012. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5198164. Läst 6 november 2012. 
  9. ^ ”Anställda tände ljus utanför Nokias fabrik i Salo”. Västra Nyland. 6 augusti 2012. Arkiverad från originalet den 26 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130126050607/http://vastranyland.fi/nyheter/2012-08-06/anstallda-tande-ljus-utanfor-nokias-fabrik-i-salo. Läst 6 november 2012. 
  10. ^ ”Electronics from Salo” (på engelska). Salo Museum of Industrial and Cultural Heritage. Arkiverad från originalet den 26 april 2014. https://web.archive.org/web/20140426215349/http://www.eliaskokoelmat.fi/en/aikamatka.php?kat=0&vk=1920&id=35. Läst 23 januari 2011. 
  11. ^ Om sevärdheterna på Salos finskspråkiga webbplats

Externa länkarRedigera

.