Wikipedia

Silvbergs socken

socken i Dalarna

Silvbergs socken ligger i Dalarna, ingår sedan 1971 i Säters kommun och motsvarar från 2016 Silvbergs distrikt.

Silvbergs socken
Socken
LandSverige
LandskapDalarna
KommunSäters kommun
Bildad26 oktober 1888 och 1868
Area160 kvadratkilometer
Upphov tillSilvbergs landskommun
Silvbergs församling
MotsvararSilvbergs distrikt
TingslagFalu domsagas södra tingslag (–)
Stora Tuna med Gustafs tingslag (–)
Karta
Silvbergs sockens läge i Dalarnas län.
Silvbergs sockens läge i Dalarnas län.
Silvbergs sockens läge i Dalarnas län.
Koordinater60°21′38″N 15°30′02″Ö / 60.36055556°N 15.50055556°Ö / 60.36055556; 15.50055556
Koder, länkar
Sockenkod2373
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Silvbergs distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 160,10 kvadratkilometer, varav 138,50 land.[1] År 2020 fanns här 493 invånare.[2] De tidigare järnbruken Ulvshyttan, Rämshyttan och Grängshammars bruk samt Öster Silvbergs gruva och sockenkyrkan Silvbergs kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik redigera

Silvbergs socken bildades vid 1400-talets slut genom en utbrytning ur Tuna socken. År 1627 uppgick socknen åter i Stora Tuna som kapellförsamling, något som varade fram till 1868. I jordeboken låg Silvberg under Stora Tuna socken ända fram till beslutet den 26 oktober 1888, då Silvberg utbröts för att bli en separat jordebokssocken.[3]

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Silvbergs församling och för de borgerliga frågorna till Silvbergs landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Gustafs landskommun som 1971 uppgick i Säters kommun.[4] Församlingen uppgick 2010 i Säterbygdens församling.[5]

1 januari 2016 inrättades distriktet Silvberg, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Dalarna. De indelta soldaterna tillhörde Dalregementet och Gagnefs kompani.[6]

Geografi redigera

Silvbergs socken ligger väster om Säter kring Lilla och Stora Ulvsjön. Socknen är utanför vattendragen en höglänt och sjörik skogsbygd.[7][8][1]

Bergslagsbanan (Ludvika-Borlänge) och riksväg 50 genomkorsar socknens allra västligaste del.

Geografisk avgränsning redigera

Silvbergs socken splittras i söder av två enklaver, vilka tillhör Gustafs socken. Vidare har Stora Tuna socken några mindre enklaver inom området.

Socknen gränsar i söder till Norrbärke respektive Söderbärke socknar i Smedjebackens kommun. Längst i väster avgränsas Silvbergs socken av Grangärde socken i Ludvika kommun. Gränsen till Grangärde socken är cirka 4 kilometer lång och socknens västligaste punkt är "tresockenmötet" Silvberg-Grangärde-Stora Tuna som ligger i sjön Rämen (245 m ö.h.). I nordväst ligger Stora Tuna socken (Borlänge kommun), i norr Gustafs socken och i öster avgränsas socknen av Säters socken.

Fornlämningar redigera

Enstaka lösfynd från stenåldern är funna och slagg från romersk järnålders ugnar. Vidare finns hyttruiner på flera olika platser och många gruvhål.[7][8][9][10]

Namnet redigera

Namnet (1396 Silfbergheno) kommer från Silvbergs gruva. Namnet innehåller sifberg, 'silvergruva, gruvfält med silverfyndigheter'.[11]

Befolkningsutveckling redigera

Se även: Stora Tuna socken § Befolkningsutveckling

Folkmängden i Säterbygdens församling var 10 840 år 2010.[12]

Befolkningsutvecklingen i Silvbergs socken 1810–2020
ÅrFolkmängd
1810
  
1 417
1820
  
1 430
1830
  
1 536
1840
  
1 438
1850
  
1 676
1860
  
1 823
1870
  
1 761
1880
  
1 814
1890
  
1 732
1900
  
1 738
1910
  
1 647
1920
  
1 677
1930
  
1 438
1940
  
1 229
1950
  
986
1960
  
739
1970
  
439
1980
  
449
1990
  
498
2020
  
493
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet, Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2022.

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Silvberg socken
  2. ^ ”Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/FolkmangdDistrikt/. Läst 23 april 2023. 
  3. ^ SCB Folkräkningen 1890 del 2 Arkiverad 3 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 101 i pdf:en anm. till Kopparbergs län not 6
  4. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  5. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  6. ^ Administrativ historik för Silvberg socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  7. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  8. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  9. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Silvbergs socken
  10. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Silvbergs socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  11. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  12. ^ ”Befolkning per församling”. Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/befolkning-per-forsamling/. Läst 20 april 2023. 

Vidare läsning redigera

  • Berg, Lena (1969-); Östra Silvberget - en sammanställning över de bergshistoriska lämningarna i Gustafs och Silvbergs socknar, Jernkontoret - Riksantikvarieämbetet, Stockholm, 1999, serie Atlas över Sveriges bergslag - 2, ISRN JK-BHIST-H--109--SE, Libris 8235986
  • Bergsman, E. Börje (1913-); Östra Silvberg-släkten Arnberg - en orientering (i urval) - en skrift tillägnad släktens biografer P. Axel M. Arnberg, J. Algot Arnberg och Bo Arnberg, Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbund , Falun, 2004, ISBN 91-87466-72-4, Libris 9833036
  • Dicander m.fl.; Berättelser från Grängshammar, Silvbergs hembygdsförening, Borlänge, 1999, ISBN 91-630-7690-X, Libris 7453559
  • Dicander, Gunnar (1965-); Gruvor i Silvberg - en inventering av samtliga gruvor i Silvbergs socken, Eget förlag, Borlänge, 2000 (2:a uppl), ISBN 91-630-9970-5, Libris 7455020
  • Fält, Britt-Inger; Silverringen - en färd i silvrets och järnets spår genom Silvberg och Säter (PM), Högskolan i Dalarna, Falun, 2001, ursprung BURK, Bibliotekstjänst AB
  • Gustafsson, Nils E (red); Torp och torpare i Silvberg - från en pensionärscirkel, Eget förlag, Borlänge, 1986, ISBN 91-7810-753-9, Libris 7667184
  • Hansson, Bo; "Finnmarken i Borlänge och den gamla socknen" (s. 26-90, Tunum årg. 42/1998) ISSN 0564-4771
  • Jansson, Ingrid o Reyier, Erik (red); Berättelser från Norbodan och Norbo finnmark, Silvbergs hembygdsförening, Borlänge, 2000, Libris 3246872
  • Torp och torpare under Starbo bruk, Schisshyttan och Wäster Silfberg, Västersilfbergscirkeln 1987-1990, SELG Print, Söderbärke, 1999, Libris 10339184
  • Underrättelse om Östra Silfbergs i ödesmål warande silfwer-grufwor, och förslag at, genom et bolag, åter i gång bringa grufwe-driften därstädes, 1802, Libris 8892993
  • Wedberg, Viking & Björkenstam, Nils (1914-2000) & Kresten, Peter (1945-); Harhyttan i Silvbergs socken, Dalarna, Jernkontoret, Stockholm, 1985, serie Jernkontorets forskning. Serie H - 35, Libris 565511

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Silvbergs_socken&oldid=52577903”