Trädgränsen är en sammanbindningslinje mellan de yttersta eller översta enskilda träden intill ett trädlöst område. Det trädlösa området är i Sverige oftast kalfjäll eller tundra, men på andra ställen går trädgränser också mot exempelvis stäpp eller öken. Observera att trädgränsen avser enskilda träd. Skogen avgränsas av skogsgränsen.

Trädgränsen vid berget Sunntigerspitze i Alperna.

Trädgränsen i kallare områden anses gå där medeltemperaturen den varmaste månaden är cirka 10 °C[1]. De härdigaste träden behöver denna temperatur för att växa och föröka sig. På vindexponerade platser krävs högre temperatur. I bergstrakter finns en trädgräns på en viss höjd, något högre på sydsluttningar och vindskyddade lägen än andra lägen. Den går i Sverige vid mellan 700 och 1 100 meters höjd över havet, högre i södra fjällen och lägre i norra.[2] Den högsta trädgränsen i världen finns på 5 000 meters höjd i Bolivia. I polarområdena finns i stället en trädgräns mot polen, till exempel en bit söder om norska Finnmarks kust.

Trädgränsen flyttar sig uppåt i olika områden på grund av det föränderliga klimatet. De svenska fjällen får därav allt mindre kalfjäll. [3][4]

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Swedish plant geography. Svenska Växtgeografiska Sällskapet. 1999. ISBN 91-7210-484-8. OCLC 43358926. https://www.worldcat.org/oclc/43358926. Läst 28 mars 2020 
  2. ^ ”Skogsgräns”. www.bioresurs.uu.se. http://www.bioresurs.uu.se/myller/fjall/skogsgrans.htm. Läst 22 augusti 2016. 
  3. ^ Vestberg, Fredrik (7 oktober 2019). ”Dramatisk höjning av trädgränsen i fjällen”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7315779. Läst 29 juli 2022. 
  4. ^ ”Trädgränsen stiger”. Sveriges Natur. https://www.sverigesnatur.org/arkiv/tradgransen-stiger/. Läst 29 juli 2022.