Öppna huvudmenyn
"O Canada we stand on guard for thee" vid Royal Military College of Canada visar alla de kanadensiska provinserna och territoriernas vapensköldar.

Kanadas provinser och territorier utgör tillsammans världens näst största land efter yta. År 1867 gick tre provinser i dåvarande Brittiska NordamerikaNew Brunswick, Nova Scotia och Provinsen Kanada (som sedan Kanadas bildande utgör Ontario och Québec) – ihop för att bilda en ny nation. Sedan dess har Kanadas yttre gränser ändrats ett antal gånger och landets områden har utökats från de ursprungliga fyra provinserna till att bestå av tio provinser och tre territorier. De tio provinserna är Alberta, British Columbia, Manitoba, New Brunswick, Newfoundland och Labrador, Nova Scotia, Ontario, Prince Edward Island, Québec och Saskatchewan. De tre territorierna är Northwest Territories, Nunavut och Yukon.

Den största skillnaden mellan en kanadensisk provins och ett territorium är att provinserna erhåller sitt politiska inflytande från Constitution Act, 1867 (tidigare kallad British North America Act, 1867), medan territoriernas respektive regeringar får sina politiska privilegier utdelade av Kanadas regering.

Innehåll

Provinserna och territoriernas lägenRedigera

VictoriaWhitehorseEdmontonYellowknifeReginaWinnipegIqaluitTorontoOttawaQuebecFrederictonCharlottetownHalifaxSt. John'sNorthwest TerritoriesSaskatchewanNewfoundland and LabradorNew BrunswickVictoriaYukonBritish ColumbiaWhitehorseAlbertaEdmontonReginaYellowknifeNunavutWinnipegManitobaOntarioIqaluitOttawaQuebecTorontoQuebec CityFrederictonCharlottetownNova ScotiaHalifaxPrince Edward IslandSt. John's 


Klicka på en provins, territorium eller stad på kartan för att gå till dess artikel.

ProvinserRedigera

Flagga Vapen Provins Förkortning Huvudstad[1] Största stad
(efter folkmängd)[2]
Gick med i förbundet[3] Befolkning
(10 maj 2016)[4]
Area: land (km2)[5] Area: vatten (km2)[5] Area: total (km2)[5] Officiella språk[6] Kanadas parlament: Underhusledamöter[7] Kanadas parlament: Senatorer[7]
    Ontario ON Toronto Toronto 1867063030 juni 1867 &&&&&&&013448494.&&&&&013 448 494 &&&&&&&&&0917741.&&&&&0917 741 &&&&&&&&&0158654.&&&&&0158 654 &&&&&&&&01076395.&&&&&01 076 395 EngelskaA &&&&&&&&&&&&0106.&&&&&0106 &&&&&&&&&&&&&024.&&&&&024
    Québec QC Québec Montréal 1867063030 juni 1867 &&&&&&&&08164361.&&&&&08 164 361 &&&&&&&&01356128.&&&&&01 356 128 &&&&&&&&&0185928.&&&&&0185 928 &&&&&&&&01542056.&&&&&01 542 056 FranskaB &&&&&&&&&&&&&075.&&&&&075 &&&&&&&&&&&&&024.&&&&&024
    Nova Scotia NS Halifax Halifax 1867063030 juni 1867 &&&&&&&&&0923598.&&&&&0923 598 &&&&&&&&&&053338.&&&&&053 338 &&&&&&&&&&&01946.&&&&&01 946 &&&&&&&&&&055284.&&&&&055 284 EngelskaC &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011 &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010
    New Brunswick NB Fredericton Saint John 1867063030 juni 1867 &&&&&&&&&0747101.&&&&&0747 101 &&&&&&&&&&071450.&&&&&071 450 &&&&&&&&&&&01458.&&&&&01 458 &&&&&&&&&&072908.&&&&&072 908 EngelskaD
FranskaD
&&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010 &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010
    Manitoba MB Winnipeg Winnipeg 1870071414 juli 1870 &&&&&&&&01278365.&&&&&01 278 365 &&&&&&&&&0553556.&&&&&0553 556 &&&&&&&&&&094241.&&&&&094 241 &&&&&&&&&0647797.&&&&&0647 797 EngelskaA,E &&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014 &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06
    British Columbia BC Victoria Vancouver 1871071919 juli 1871 &&&&&&&&04648055.&&&&&04 648 055 &&&&&&&&&0925186.&&&&&0925 186 &&&&&&&&&&019549.&&&&&019 549 &&&&&&&&&0944735.&&&&&0944 735 EngelskaA &&&&&&&&&&&&&036.&&&&&036 &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06
    Prince Edward Island PE Charlottetown Charlottetown 1873063030 juni 1873 &&&&&&&&&0142907.&&&&&0142 907 &&&&&&&&&&&05660.&&&&&05 660 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&&&&&05660.&&&&&05 660 EngelskaA &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04 &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04
    Saskatchewan SK Regina Saskatoon 190509011 september 1905 &&&&&&&&01098352.&&&&&01 098 352 &&&&&&&&&0591670.&&&&&0591 670 &&&&&&&&&&059366.&&&&&059 366 &&&&&&&&&0651036.&&&&&0651 036 EngelskaA &&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014 &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06
    Alberta AB Edmonton Calgary 190509011 september 1905 &&&&&&&&04067175.&&&&&04 067 175 &&&&&&&&&0642317.&&&&&0642 317 &&&&&&&&&&019531.&&&&&019 531 &&&&&&&&&0661848.&&&&&0661 848 EngelskaA &&&&&&&&&&&&&028.&&&&&028 &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06
    Newfoundland och Labrador NL St. John's St. John's 1949033131 mars 1949 &&&&&&&&&0519716.&&&&&0519 716 &&&&&&&&&0373872.&&&&&0373 872 &&&&&&&&&&031340.&&&&&031 340 &&&&&&&&&0405212.&&&&&0405 212 EngelskaA &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06
Totalt &&&&&&&035151728.&&&&&035 151 728 &&&&&&&&05490918.&&&&&05 490 918 &&&&&&&&&0572013.&&&&&0572 013 &&&&&&&&06062931.&&&&&06 062 931 &&&&&&&&&&&&0305.&&&&&0305 &&&&&&&&&&&&0102.&&&&&0102

Noteringar:

A.^ De facto; franska har begränsad konstitutionell status.
B.^ Engelska har begränsad konstitutionell status.
C.^ Nova Scotia har väldigt få flerspråkiga stadgar (tre på engelska och franska, samt en på engelska och polska), vissa regeringsorgan har lagstiftat namn på både engelska och franska.
D.^ Sektion sexton i Canadian Charter of Rights and Freedoms.
E.^ Manitoba Act.

Provinsernas regeringssätenRedigera

TerritorierRedigera

Kanada har tre territorier. Till skillnad från provinserna har territorierna inte någon inhemsk jurisdiktion, utan kan endast utföra den politiska makt som tilldelats av den kanadensiska regeringen.[8][9][10]

Flagga Vapen Territorium Förkortning Huvudstad
(och största stad)[1]
Gick med i förbundet[3] Befolkning
(10 maj 2016)[4]
Area: land (km2)[5] Area: vatten (km2)[5] Area: total (km2)[5] Officiella språk Kanadas parlament: Underhusledamöter[7] Kanadas parlament: Senatorer[7]
    Northwest Territories NT Yellowknife 1870071414 juli 1870 &&&&&&&&&&041786.&&&&&041 786 &&&&&&&&01183085.&&&&&01 183 085 &&&&&&&&&0163021.&&&&&0163 021 &&&&&&&&01346106.&&&&&01 346 106 Chipewyan, cree, engelska, franska, gwich’in, inuinnaqtun, inuktitut, inuvialuktun, north och south slavey, tłįchǫ[11] &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
    Yukon YT Whitehorse 1898061212 juni 1898 &&&&&&&&&&035874.&&&&&035 874 &&&&&&&&&0474391.&&&&&0474 391 &&&&&&&&&&&08052.&&&&&08 052 &&&&&&&&&0482443.&&&&&0482 443 Engelska
Franska[12]
&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
    Nunavut NU Iqaluit 199904011 april 1999 &&&&&&&&&&035944.&&&&&035 944 &&&&&&&&01936113.&&&&&01 936 113 &&&&&&&&&0157077.&&&&&0157 077 &&&&&&&&02093190.&&&&&02 093 190 Inuinnaqtun, inuktitut,
engelska, franska[13]
&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
Totalt 119 100 3 593 589 328 150 3 921 739 3 3

Territoriernas regeringssätenRedigera

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Provinces and territories of Canada, 22 augusti 2015.

NoterRedigera

  1. ^ [a b] ”Provinces and Territories” (på engelska). Provinces and Territories. Government of Canada. 2013. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130802160838/http://canada.gc.ca/othergov-autregouv/prov-eng.html. Läst 6 augusti 2013. 
  2. ^ Place name (2013). ”Census Profile” (på engelska). Census Profile. Statistic Canada. http://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2011/dp-pd/prof/index.cfm?Lang=E. Läst 6 augusti 2013. 
  3. ^ [a b] Reader's Digest Association (Canada); Canadian Geographic Enterprises (2004) (på engelska). The Canadian Atlas: Our Nation, Environment and People. Douglas & McIntyre. sid. 41. ISBN 978-1-55365-082-9. http://books.google.com/books?id=vDR7hrnO1aYC&pg=PP41 
  4. ^ [a b] ”Population and dwelling counts, for Canada, provinces and territories, 2016 and 2011 censuses – 100% data” (på engelska). Population and dwelling counts, for Canada, provinces and territories, 2016 and 2011 censuses – 100% data. Statistics Canada. 6 februari 2017. http://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2016/dp-pd/hlt-fst/pd-pl/Table.cfm?Lang=Eng&T=101&S=50&O=A. Läst 7 mars 2017. 
  5. ^ [a b c d e f] ”Land and freshwater area, by province and territory”. Land and freshwater area, by province and territory. Statistics Canada. 2005. Arkiverad från originalet den 24 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110524063547/http://www40.statcan.gc.ca/l01/cst01/phys01-eng.htm. Läst 4 augusti 2013. 
  6. ^ ”Official Language Policies of the Canadian Provinces” (på engelska). Official Language Policies of the Canadian Provinces. Fraser Institute. 2012. Arkiverad från originalet den 28 april 2012. https://web.archive.org/web/20120428174237/http://www.fraserinstitute.org/uploadedFiles/fraser-ca/Content/research-news/research/publications/official-language-policies-of-canadian-provinces.pdf. Läst 6 augusti 2012. 
  7. ^ [a b c d] ”Guide to the Canadian House of Commons” (på engelska). Guide to the Canadian House of Commons. Parliament of Canada. 2012. http://www.parl.gc.ca/About/Parliament/GuideToHoC/index-e.htm. Läst 6 augusti 2013. 
  8. ^ ”Northwest Territories Act” (på engelska). Northwest Territories Act. Department of Justice Canada. 1986. http://laws-lois.justice.gc.ca/eng/acts/N-27/index.html. Läst 25 mars 2013. 
  9. ^ ”Yukon Act” (på engelska). Yukon Act. Department of Justice Canada. 2002. http://laws.justice.gc.ca/eng/acts/Y-2.01/FullText.html. Läst 25 mars 2013. 
  10. ^ Department of Justice Canada (1993). ”Nunavut Act” (på engelska). Nunavut Act. http://laws.justice.gc.ca/en/N-28.6/index.html. Läst 27 januari 2007. 
  11. ^ Northwest Territories Official Languages Act, 1988 (as amended 1988, 1991–1992, 2003) (engelska)
  12. ^ ”OCOL – Statistics on Official Languages in Yukon” (på engelska). OCOL – Statistics on Official Languages in Yukon. Office of the Commissioner of Official Languages. 2011. http://www.ocol-clo.gc.ca/html/yukon_e.php. Läst 6 augusti 2013. 
  13. ^ ”Nunavut's Official Languages” (på engelska). Nunavut's Official Languages. Language Commissioner of Nunavut. 2009. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130814112846/http://langcom.nu.ca/nunavuts-official-languages. Läst 6 augusti 2013. 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera