Öppna huvudmenyn
En B-17 flygande fästning, ett av andra världskrigets mest kända bombflygplan.
Bombrummet på en Avro Lancaster.
GBU-31 JDAM dumbomber monterade externt på en Boeing B-52 Stratofortress.

Bombflygplan, kort bombplan alternativt bombare, är ett typ av stridsflygplan som är konstruerat för att primärt bära och bruka flygbomber som attackmetod. Bomberna bärs antingen internt eller externt och och varierar i storlek och mängd beroende på bombplanstyp och flygplansmodell. Interna bomber sitter i ett så kallat bombrum medan externa bomber sitter på så kallade bombbalkar.

Bombplan används generellt för att bomba mål bortom fronten (strategiska mål) till skillnad från attackflygplan som generellt bombar mål vid fronten som en form av understöd. Bombplanen skyddas vanligen av jaktplan, så kallat eskort.

BombsiktenRedigera

Det finns flera sätt att sikta med bomber då de generellt är frifallande. Ett exempel på att sikta med bomber är störtbombning, vilket innebär att planet dyker mot sitt mål och släpper bomber under dykningen strax före stigning, för att använda hela planet som sikte för bomberna. Annars brukar bombflygplan ha ett bombsikte som genom olika metoder som involverar bland annat planets attackvinkel, höjd och vindmotstånd med mera, visar bombens potentiella projektilbana och avger denna information till flygplanets spanare som sedan fäller bomben eller bomberna med olika medel.[1]

Det finns även automatiska bombsikten som det svenska bombsiktet BT9 som räknar ut när det är optimalt att släppa bomben för bäst träff och släpper bomben automatiskt genom grundläggande data som piloten angett i förväg, som avstånd, attackvinkel och höjd.[1][2] I modern tid har klassiska bombsikten ersatts av bland annat kameror, lasrar och datorer vilka brukas ihop med precisionsstyrda bomber.

Typer av bombflygplanRedigera

Det finns flera olika typer av bombflygplan som skiljer sig i allt från bombkapacitet till attackmetod.

I Sverige under andra världskriget särskiljde man bombflygplan i två typer: störtbombplan och höjdbombplan, vilka skiljde sig i attackvinkel där den tidigare bombade i dykning och den senare horisontellt.[3]

Andra länder som var involverade i bombplansutveckling under andra världskriget särskiljde bombplan generellt på deras lastförmåga. Exempelvis:

  • Lätt bombplan, bombplan med en lätt bomblast, generellt under 500 kg.[4]
  • Medeltungt bombplan, bombplan med en medeltung bomblast, generellt mellan 500 till 2000 kg.[5]
  • Tungt bombplan, bombplan med en tung bomblast, generellt över 2000 kg.[6]

Bortom detta fanns det ytterligare specialisering som till exempel:

  • Störtbombplan, bombplan ämnade att släppa bomber i en dykning. De är ofta försedda med specialiserade sikten och bombgafflar för att fullfölja denna attackmetod.
  • Snabbflygande bombplan, bombplan konstruerade för att kunna åka ifrån inkommande jaktflygplan.[7][8]
  • Nattbombplan, bombplan ämnade för bombning på natten.[9]
  • Strategiskt bombplan, ett bombplan med lång räckvidd och höghöjdsförmåga.[10]
  • Havsövervakningsplan, bombplan konstruerade för att spana och patrullera över hav och kust, ämnade för bland annat ubåtsjakt.[11]

I modern tid har i princip alla bombflygplanstyper blivit ersatta av attackflygplan och enhetsflygplan då dessa kan utföra majoriteten av möjliga bombuppdrag. De enda klassiska typerna av bombflygplan som finns kvar är strategiska bombflygplan och havsövervakningsplan.

Havsövervakningsplan med sin långsamma marschhastighet passar bättre för ubåtsjakt än attack- och enhetsflygplan och har dessutom bättre räckvidd.

Strategiska bombflygplan kan bära flera ton kärnvapen och agerar huvudsakligen hot och försäkring på politisk nivå i modern tid. Dock så har strategiska bombflygplan använts i strid i modern tid som till exempel Northrop Grumman B-2 Spirit under Kosovokriget.

Kända bombplanRedigera

Bland kända bombplan kan nämnas B-2 Spirit, Boeing B-17 Flying Fortress, Boeing B-52 Stratofortress och Avro Lancaster.

En Avro Lancaster tjänstgjorde även i Sverige under namnet Tp 80, alltså som transportplan och utan beväpning. Denna användes för att testa reaktionsmotorer som fästes på buken av planet.[12]

Bruk i SverigeRedigera

Sverige har brukat en hel del olika bombplan genom historien med några kända exempel som Saab 17 och Saab 18. Sedan 1950-talet har inget bombplan brukats i Sverige då typen effektivt ersattes av attackflygplan som A 29B och A 32A som passade bättre för Sveriges förhållanden.

Saab 17 har använts i utländsk tjänstgöring i Etiopien fram till 1968. Saab 18 har tagits ur bruk i Sverige.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Andersson, Hans. SAAB Aircraft since 1937 
  2. ^ Bombsikte BT9C : Beskrivning : fastställes 23/9 1964 
  3. ^ SAAB: Rapport KPA 213: Prestationsberäkning L-18B. Höjdbombplanversionen. Mars 1943.
  4. ^ en:Light bomber
  5. ^ en:Medium bomber
  6. ^ en:Heavy bomber
  7. ^ en:Schnellbomber
  8. ^ ”Svensk-tysk teknisk ordbok”. http://runeberg.org/svdetekn/0060.html. Läst 19 oktober 2019. 
  9. ^ en:Night bomber
  10. ^ en:Strategic bomber
  11. ^ en:Maritime patrol aircraft
  12. ^ Se Avro Lancaster#Användning i Sverige