Pendeltåg

passagerartåg för lokaltrafik i storstadsområden

Ett pendeltåg är normalt ett lokaltåg som huvudsakligen trafikerar ett storstadsområde och dess närmaste omgivning. Pendeltåg finns i många större städer i världen. I Sverige finns flera pendeltågssystem, bland annat i Stockholm och Göteborg. Även Pågatågen och Östgötapendeln räknas ofta som pendeltåg, men någon exakt definition finns inte.

Ett pendeltåg av typen X60 vid Stockholms Centralstation
Ett äldre pendeltåg av typen X11 vid Göteborgs Centralstation
Köpenhamns pendeltåg
Hamburgs pendeltåg
Berlin, de två högra spåren är för pendeltåg, de två vänstra spåren är för fjärr- och regionaltåg
Londons pendeltåg
Südostbahn Schweiz pendeltåg

Pendeltågen har olika namn på olika platser, utomlands ofta ett varumärke som är svåröversatt, även om termen ofta liknar en översättning av "stadsbana". I tyskspråkiga länder kallas de S-Bahn (Stadtbahn), i Norge Lokaltog och i Danmark för S-tog. I USA finns en term "commuter rail", vilket ordagrant betyder pendlarjärnväg. Pendeltåg går ibland på egna spår, men i många fall delar man spår med andra tåg, som godståg och fjärrtåg, på hela eller delar av sträckan.

Termen pendeltåg uppstod i Stockholmsområdet på 1960-talet i samband med omorganisationen och utbyggnaden av lokaltågstrafiken där. AB Storstockholms Lokaltrafik övertog den 1 januari 1967 ansvaret för lokal persontrafik på järnväg inom länet. Från den 12 maj 1968 ersattes de hittillsvarande lokdragna lokaltågen successivt med nya motorvagnståg.[1] Dessa utformades med tunnelvagnarna som förebild och benämndes i medierna oftast just "pendeltåg". I det nya trafikupplägget "pendlade" tågen mellan förorterna utan att terminera vid Stockholms centralstation. Se vidare Stockholms pendeltåg. När likartade trafikupplägg introducerades i andra delar av landet kom begreppet ofta att användas även där. Här används termen generellt om lokaltågssystem i storstadsområden, alltså även som översättning av utländska namn.

Ordet pendeltåg används i Stockholm som ett varumärke på lokala tåg i Storstockholms Lokaltrafiks regi på Trafikverkets spår (inklusive Gnestapendeln som har låg turtäthet). Det finns fler lokaltåg i Stockholmstrakten i Storstockholms Lokaltrafiks regi, nämligen på Roslagsbanan och Saltsjöbanan, som inte kallas pendeltåg. Ordet pendeltåg används även i Göteborg.

finlandssvenska kallas liknande system närtåg och även närtrafik i stället för pendeltåg, främst i huvudstadsregionen.

Elsystem

redigera

Även om pendeltåg ofta använder det vanliga järnvägsnätet, så elektrifierades ofta pendeltågssträckorna tidigt, inte sällan användes då likströmssystem (såsom tunnelbanor också har). I vissa städer, som Köpenhamn, Hamburg och Berlin lever dessa tidiga system kvar trots att en större del av järnvägsnätet elektrifierats med modernare system, vilket är möjligt genom att pendeltågen helt använder separata spår, vilket får dessa system att likna tunnelbanor. I Sverige har de samma elsystem som fjärrtåg, eftersom de oftast delar spår. Se vidare elektrifierad järnväg.

Pendeltågstunnlar

redigera

Eftersom pendeltåg trafikerar stadsområden där det ofta är svårt att anlägga järnväg på ytan är det inte ovanligt att delar av pendeltågssystemen inklusive stationer anläggs i tunnel, i första hand i centrala staden. Så har till exempel skett i Berlin (Nordsydtunnel), Hamburg (City-S-Bahntunneln & Harburgtunneln), München, Köpenhamn (Boulevardtunneln), Oslo, Paris, Sydney och många andra städer. De har gett möjlighet för tågen att nå flera centrala delar.

I en del städer är pendeltågen helt skilda från järnvägstrafik på landets huvudnät, och har egna standarder och delvis tunnel, åtminstone i centrum. Dessa system är ett mellanting mellan tunnelbana och pendeltåg. Så är det bland annat för danska S-tågen i Köpenhamn och S-bahn i Berlin och Hamburg.

I Sverige är alla pendeltågssystem blandade med fjärrtrafik, även om det i Stockholm finns flera sträckor som normalt bara används av pendeltåg, och på längre sikt ska pendeltågen i huvudsak ha egna spår. Järnvägstunnel med pendeltåg finns i centrala Stockholm med Citybanan och i Malmö med Citytunneln. Även Göteborg har en pendeltågstunnel under byggnad, kallad Västlänken, som kommer att ge tre underjordiska stationer i centrala staden. Dessa är Göteborgs central, Hagakyrkan och Korsvägen. Projektet planeras vara klart 2026.

Sveriges underjordiska stationer med pendeltåg (inklusive pendeltågsliknande tåg):

Se även Lista över järnvägstunnlar i Sverige#Underjordiska stationer

Några av Europas största underjordiska pendeltågsstationer:

Pendeltåg i världen

redigera
Pendeltåg Längd (km) Linjer Stationer Invigningsår Land
Londons pendeltåg 2129 270   Storbritannien
New Yorks pendeltåg 1765 20 244 1834   USA
Sydneys pendeltåg 882 11 176 1855   Australien
Paris pendeltåg 587 5 257 1977   Frankrike
Oslos pendeltåg 553 8 128 1902   Norge
Prags pendeltåg 515 14 158 2007   Tjeckien
Chicagos pendeltåg 487 11 240 1984   USA
Barcelonas pendeltåg 467 5 107 1958   Spanien
Münchens pendeltåg 442 10 148 1972   Tyskland
Wiens pendeltåg 382 13 137 1962   Österrike
Zürichs pendeltåg 380 27 171 1990   Schweiz
Melbournes pendeltåg 372 16 200 1854   Australien
Madrids pendeltåg 339 11 98 1941   Spanien
Berlins pendeltåg 331 15 166 1882   Tyskland
Frankfurts pendeltåg 303 9 108 1878   Tyskland
Bremens pendeltåg 270 4 35 2010   Tyskland
Basels pendeltåg 250 5 72 1997   Schweiz
Stockholms pendeltåg 200 8 54 1968   Sverige
Budapests pendeltåg 176 5 81   Ungern
Köpenhamns pendeltåg 170 7 84 1934   Danmark
Hamburgs pendeltåg 144 6 68 1906   Tyskland
San Franciscos pendeltåg 125 1 32 1987   USA
Göteborgs pendeltåg 104 3 25 1960   Sverige
Helsingfors närtrafik 99 15 69 1969   Finland
Wollongongs pendeltåg 20 1 14   Australien

En mycket längre lista (cirka 300 system) finns i den engelska artikeln List of suburban and commuter rail systems.

Flera av linjerna inom Oslos pendeltåg har låga turtätheter och långa restider till centrum, vilket gör att de snarare är regionaltåg. Definitionen på Oslos pendeltåg är det som operatören kallar "lokaltog".

Se även

redigera

Källor

redigera
  1. ^ Johan Hellström. ”SL pendeltåg”. Lokman. Arkiverad från originalet den 21 september 2016. https://web.archive.org/web/20160921102232/http://www.lokman.se/Pendeltag/Pendeltag.htm. Läst 22 oktober 2018.