Öppna huvudmenyn

Västlänken

tvåspårig järnvägsförbindelse genom centrala Göteborg, till stora delar i en tunnel.

Västlänken är en dubbelspårig järnvägsförbindelse som är under byggnation i centrala Göteborg. Järnvägsförbindelsen kommer att bli åtta kilometer lång varav sex kilometer kommer att gå i tunnel. Tre underjordiska, fyrspåriga stationer byggs vid centralstationen, Hagakyrkan och Korsvägen.

Västlänken
Vastlanken train tunnel in Gothenburg Sweden map based on OpenStreetMaps.png
Västlänkens sträckning
Officiellt namnVästlänken
PlatsGöteborg
Ingår som en del avVästsvenska paketet
Format
Total längd8 km varav 6 km i tunnel
Konstruktionstypberg- och betongtunnel
Underhålls avTrafikverket
Datum
Byggstart30 maj 2018[1] (förberedande arbeten påbörjades 2017)[2]
Färdigställd2026[3]
Trafik
TrafikslagPendeltåg, Regionaltåg
Antal tågspårDubbelspår

Den officiella byggstarten med det första spadtaget ägde rum i maj 2018, men redan 2017 påbörjades förberedande arbeten. Tunneln beräknas vara helt klar 2026. Västlänken är en del av det Västsvenska paketet och är budgeterat till 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå.[2][1][4]

I dag är Göteborgs centralstation en så kallad säckstation, vilket innebär att alla tåg som ska vidare från stationen måste "vända" och köra ut samma väg som de kom in. Med Västlänken kommer de tåg som planeras att gå genom tunneln – pendeltåg och några regionaltåg – kunna åka rakt igenom stationen utan att behöva "vända".[2]. Tågtunneln frigör därmed spår i säckstationen där samtliga fjärrtåg och resterande regionaltåg även i framtiden kommer att stanna.[5][6]

Västlänken är ett mycket omdebatterat infrastrukturprojekt. Av partierna som valdes in i Göteborgs kommunfullmäktige vid valet 2018 är de flesta positivt inställda till Västlänken. Bland allmänheten i Göteborg och Västsverige är det, enligt SOM-institutets undersökningar, å andra sidan fler som är negativt än positivt inställda till Västlänken.[7][8]

Pendeltåg av modell X61 vid Göteborgs centralstation

Innehåll

Västlänkens sträckningRedigera

Sett från norr till söder kommer Västlänken att sträcka sig från Olskroken där den går i markplan och vidare in i tunnel vid Skansen Lejonet. Vid centralstationen passerar den under Nils Ericsonterminalens norra ände och vidare västerut längs Södra älvstranden och under Residenshuset vid Stora Hamnkanalen. Efter en sväng söderut fortsätter tunneln till Haga där den passerar under Hagakyrkan. Därefter gör tunneln en sväng österut under Landala och vidare under Korsvägen, Liseberg och E6 för att slutligen gör en sväng söderut och ansluta till det befintliga järnvägsnätet vid Almedal.[9]

Västlänken
   
 
 
 
Västra StambananStockholm
 
 
 
 
 
 
Norge/VänerbananKil/Ed
       
BohusbananStrömstad
   
 
 
 
   
 
 
 
 
 
◄Västlänken
 
 
 
   
       
▼Västkustbanan
       
Göteborg C
       
Haga station
       
Gårdatunneln
       
Lisebergs station
 
 
 
 
 
 
Korsvägen station
       
◄Västlänken
   
Gårdatunneln
       
   
 
 
 
Kust till kust-bananKalmar
       
VästkustbananLund

StationerRedigera

I planerna för Västlänken finns tre stationer, till skillnad från den enda stationen innan projektet påbörjades.

  Station Centralen[10] kommer att ligga i ett underjordiskt plan norr om Nils Ericssonterminalen, runt 400 m från spårvagnshållplatsen Drottningtorget och 250 m från spårvagnshållplatsen Nordstan.[11] Man räknar med att i samband med ny Götaälvbro få en ny spårvagnshållplats närmare stationen, annars hindrar dagens Götaälvbro en flyttning av hållplatsen. Stationen kommer att ha fyra spår längs två perronger.[4]

  Station Haga[10] kommer att ligga under Hagakyrkan vid stadsdelen Haga. Uppgångar planeras vid Pusterviksplatsen, vid spårvagnshållplatsen Hagakyrkan samt integrerat i en ny planerad byggnad vid Handelshögskolan.[10][12] Stationen kommer att ha fyra spår längs två perronger.[4][3]

  Station Korsvägen[10] kommer att ligga i ett underjordiskt plan strax söder om spårvägsknutpunkten Korsvägen, med nedgång från dagens hållplatsområde samt från ett läge intill musikhögskolan nära Renströmsparken (Näckrosdammen). En entré vid Götaplatsen med en underjordisk gångtunnel till stationen har diskuterats men valts bort av kostnads- och trygghetsskäl.[13] Stationen kommer att ha fyra spår längs två perronger.[4][3]

HistoriaRedigera

FörhistoriaRedigera

En utredning om tunnlar för tåg i Göteborg, Lokalbaneutredningen, presenterades av Göteborgs spårvägars spårvägsdirektör Carl Axel Reuterswärd i oktober 1934. Då handlade det om tunnelbana med flera linjer och hållplatser vid bland annat centralstationen, Järntorget och på Hisingen. Utredningen ska dock aldrig ha kommit till dåvarande politikers kännedom. Drygt 30 år senare, 1967, presenterade Stadsbyggnadskontoret i Göteborg den så kallade Stadsbaneutredningen med ett antal snabbspårvägslinjer som i centrala Göteborg skulle gå i tunnlar under marken. Navet skulle vara i Brunnsparken med stationer vid bland annat Järntorget, Korsvägen, Gamlestaden och på Hisingen. Projektet lades ner då det saknades finansiering och för att dåvarande spårvägsdirektör Sixten Camp, som inte ansåg att idén var tillräckligt bra, hellre ville satsa på förarlös spårtaxi.[14][15][16][17]

Nya idéer om en tågtunnel genom centrala Göteborg väcktes i slutet av 1980-talet. Det fördes diskussioner om hur tågsystemet och tillgängligheten till centrala staden skulle kunna förbättras.[18] Flera liknande stadstunnlar finns, till exempel i Malmö (Citytunneln), Köpenhamn (Boulevardtunneln), Oslo (Oslotunneln), Hamburg (City-S-Bahn) och Stockholm (Citybanan).

Idéstudien 2001Redigera

I en idéstudie från 2001 undersökte dåvarande Banverket tillsammans med Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund, Västtrafik och Västra Götalandsregionen hur kapaciteten vid Göteborgs centralstation skulle kunna höjas på kort, medellång och lång sikt.[19] Bland de kortsiktiga åtgärderna fanns åtgärder i signaler och växlar, och på medellång sikt fanns förändringar i bangården för att möjliggöra fler tågvägar in mot Göteborgs central. På lång sikt fanns flera olika förslag på åtgärder, bland annat en järnvägstunnel under Göteborg – den som senare skulle komma att benämnas Västlänken. [20]

I ett tidigt samråd som presenterades i december 2001 valdes flera av de långsiktiga förslagen bort, däribland en utflyttning av stationen till Gårda[21] och utflyttning av stationen till Olskroken[21]. I båda dessa alternativ var syftet att behålla Göteborgs centralstation för fjärrtåg eftersom merparten av denna trafik ändå har Göteborg som start- eller slutstation. Samrådet kom fram till att det förmodligen var näst intill omöjligt att anlägga nya stationslägen i Olskroken och Gårda, samt att de flesta lokaltågsresenärer har sin målpunkt i centrala Göteborg som kan nås på gångavstånd från nuvarande centralstation.[21] En utlokalisering av stationen skulle, enligt samrådet, innebära att resenärerna hade behövt byta till buss eller spårvagn för att nå centrala Göteborg och att en sådan olägenhet skulle innebära att många istället hade valt att åka bil.[21][20]

Förstudien 2002Redigera

I Västlänkens förstudie från 2002 prövades ytterligare ett antal förslag och idéer. Många av dessa visade sig ha stora brister eller ge stora negativa konsekvenser och valdes därför bort redan före utställningen av järnvägsutredningen 2006. Denna bortgallring skedde i samarbete mellan olika förvaltningar och myndigheter under två seminarier.[22]

Bland de förslag som gallrades bort fanns följande två tunnelsträckningar, som båda skulle ha gått genom Linnéstan:

  • Centralen-Järntorget-Sahlgrenska-Chalmers
  • Centralen-Hjalmar-Lindholmen-Järntorget-Sahlgrenska-Chalmers
 
Järntorget i Göteborg, där det finns flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

Det främsta argumentet för att inte fortsätta att studera dessa två alternativ var att båda skulle ha inneburit permanenta, negativa konsekvenser för kulturmiljön kring Järntorget och Linnégatan där flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader hade behövts rivas. Båda alternativen skulle blivit mycket dyra att bygga, i synnerhet alternativet via Hisingen (Hjalmar-Lindholmen). Dessutom förelåg konflikter med antingen Götatunneln eller underjordiska anläggningar vid Rosenlundsverket.[22][9][23]

Andra sträckningar eller delar av sträckningar som gallrades bort var: Sträckning via Safjället (Mölndal), sträckning med station under Södra Vägen, sträckning via Vasastan med station vid Sahlgrenska, sträckning Olskroken-Göteborg Central via Stampen, sträckning via östra delen av Trädgårdsföreningen, sträckning via Framnäsgatan, sträckning via Gamla Ullevi-Skånegatan, rak sträckning under Sankt Sigfrids plan, korsning med Norge/Vänerbanan på bro med flera.[23]

Järnvägsutredningen 2006Redigera

I Västlänkens järnvägsutredning 2006 studerades tre tunnelsträckningar. Då kostnaden för tunnelalternativen var hög, beslutade Banverket att även ta med det så kallade förstärkningsalternativet av nuvarande centralstation:[24]

  • Förstärkningsalternativet (FA)
  • Centralen-Haga-Chalmers (UA1)
  • Centralen-Haga-Korsvägen (UA2)
  • Centralen-Korsvägen (UA3)

Beslutshandlingen 2007Redigera

Järnvägsutredningens beslutshandling kom 2007 och i den hade förstärkningsalternativet, Centralen-Korsvägen och Centralen-Haga-Chalmers valts bort.[25]

Förstärkningsalternativet (även kallat Lisebergsalternativet[26]), som avsåg att bygga ut den befintliga säckstationen vid centralstationen från dagens 16 spår till mellan 26 och 32 spår[26][27] samt bygga en parallell järnvägstunnel intill Gårdatunneln, ansågs ha sämst samhällsekonomisk nytta jämfört med de tre tunnelalternativen.[28] Alternativet ansågs kunna ge ökad tågkapacitet men inte kunna öka antalet resande mer än marginellt. Det skulle heller inte kunna ge fler bytesmöjligheter men däremot leda till större intrång i stadsbilden och med ljudstörningar som följd.[29] Alternativet förkastades av flertalet remissinstanser.[30]

Alternativet Centralen-Korsvägen, med en tunnel direkt från centralen till en ny station vid Korsvägen, fanns i två varianter: Dels snett över Heden och vidare under Johannebergsgatan, dels via Sten Sturegatan och Skånegatan.[28] I varianten Johannebergsgatan skulle stationen ha hamnat för långt från Korsvägen varför varianten Skånegatan föredrogs. Men eftersom nästan tre fjärdedelar av tunneln hade behövt byggas i lera, beräknades kostnaden för Centralen-Korsvägen – med en ny station – hamna nästan i samma storleksordning som för de två andra tunnelalternativen med två nya stationer vardera.[28] Detta alternativ ansågs därmed ha sämre samhällsekonomisk nytta än de andra två tunnelalternativen. Centralen-Korsvägen beräknades dessutom blir något sämre på att attrahera nya resenärer.[28][25]

Alternativet Centralen-Haga-Chalmers ansågs ge goda effekter, men stationen vid Chalmers skulle ligga väldigt djupt under marken och därför ha mindre god koppling till omgivningen. Dessutom finns få målpunkter av regionalt intresse vid denna station, utöver högskoleområdet.[25] Centralen-Haga-Chalmers beräknades kosta något mindre än alternativet Centralen-Haga-Korsvägen men ha sämre samhällsekonomisk nytta.[28]

Centralen-Haga-KorsvägenRedigera

Sträckningen Centralen-Haga-Korsvägen fastslogs i järnvägsutredningens beslutshandling från 2007. Detta alternativ hade det största stödet bland de inblandade parterna Banverket (numera Trafikverket), Göteborgs stad, länsstyrelsen i Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund och Västtrafik.[25][31].

Dragningen anses av Trafikverket och gängse politiker bäst uppfylla de mål som ställts upp. Centralen-Haga-Korsvägen ger högst kapacitet och förväntas ge störst antal ökade tågresenärer. Stor vikt lades till närheten till stora knutpunkter för spårvagnar och lokalbussar, vilket det är vid Göteborg C, Haga och Korsvägen. Samtidigt förväntas sträckningen gynna stadens och regionens utveckling betydligt. Resenärerna sprids ut, restiderna kortas och bytesmöjligheterna ökar.[29]

Finansierinsgavtalet 2009 och projekteringsstarten 2011Redigera

I november 2009 slöts avtalet om hur det Västsvenska paketet, som inkluderar Västlänken, skulle finansieras och våren 2010 beslutade regeringen att ta med Västlänken i den nationella planen för transportsystem 2010-2021. 2011 påbörjades projekteringen av Västlänken, vilket innebar att ta fram en järnvägsplan.[20]

Regeringens tillåtlighet samt järnvägsplanen 2014Redigera

I juni 2014 beslutade regeringen om tillåtlighet för Västlänken enligt miljöbalken, och i november samma år godkände länsstyrelsen Västlänkens miljökonsekvensbeskrivning. Järnvägsplanen, som i detalj beskrev Västlänkens sträckning i Göteborg, ställdes ut för granskning i december 2014.[20] Efter att länsstyrelsen tillstyrkt järnvägsplanen i augusti 2015, sändes den in för fastställelse enligt 2 kap. 15 § lagen (1995:1649) om byggande av järnväg vid Trafikverkets planprövningsfunktion i Borlänge. För att kunna bygga Västlänken, behövde Trafikverket ansöka om tillstånd för vattenverksamhet, vilket man gjorde vid mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt i februari 2016.[20]

Järnvägsplanen vinner laga kraft år 2017Redigera

Järnvägsplanen fastställdes i april 2016. Efter att regeringen, dit Trafikverkets beslut överklagats, den 22 juni 2017 avslagit överklagandena (ärende nr N2016/04527/TIF) vann beslutet laga kraft. Därmed fick Trafikverket rätt att använda den mark som behövs för anläggandet av Västlänken.[20]

Efter att ett antal klagande ansökt om rättsprövning av regeringens beslut, förklarade Högsta förvaltningsdomstolen i dom den 9 oktober 2018 i målet nr 5297-17 att regeringens beslut skulle stå fast.[32]

Domstolsavgöranden rörande tillståndsfrågan 2017–2019Redigera

Den 31 januari 2018 lämnade mark- och miljödomstolen (MMD) genom deldom i målet M 638-16 Trafikverket tillstånd att bygga Västlänken under iakttagande av vissa villkor. Bland annat att de tidigare antagandebesluten av tunnelns detaljplaner, som hade överklagats till mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt, skulle bli rättskraftigt beständiga.

Mark- och miljödomstolens dom överklagades till mark- och miljööverdomstolen. Den 20 mars 2018 beslutade överdomstolen (mål nr M 1808-18), efter överklagande från Trafikverket, att meddela prövningstillstånd rörande verkställigheten av mark- och miljödomstolens dom. Den 14 maj 2018 förordnade mark- och miljööverdomstolen vidare, i samma mål, att lämna prövningstillstånd fråga om ett visst villkor i domen för luftburet buller och stomljud, dock inte för målet i övrigt.

Den 10 oktober 2018 meddelade mark- och miljööverdomstolen dom i den del av målet för vilket man meddelat prövningstillstånd. Genom avgörandet ändrades ett villkor (nr 10) i mark- och miljödomstolens dom på så sätt att avvikelser från de i MMD-domen föreskrivna bullernivåerna skulle tillåtas med tillsynsmyndighetens godkännande om det finns särskilda skäl. Härtill förordnades att mark- och miljödomstolens verkställighetsförordnande skulle fortsätta att gälla.

Mark- och miljööverdomstolens beslut den 14 maj 2018 att inte bevilja prövningstillstånd för överklagandena i tillståndsdelen överklagades i juni 2018 till Högsta domstolen. Den 1 februari 2019 avslog Högsta domstolen överklagandena, vilket innebar mark- och miljödomstolens dom vann laga kraft.[33][34][35][36]

Den 23 februari 2018 beslutade mark- och miljööverdomstolen att inte lämna prövningstillstånd för överklagandena av detaljplanerna.

FinansieringRedigera

Västlänken ingår i det Västsvenska paketet som innehåller satsningar för 34 miljarder kronor på kollektivtrafik, järnvägar och vägar i Västsverige. Andra större projekt som ingår i paketet är Marieholmstunneln och Hisingsbron.

Avtalet om medfinansiering av det Västsvenska paketet slöts 2009 mellan de inblandade parterna staten, Västra Götalandsregionen (VGR), Region Halland och Göteborgs Stad. Även Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) är part i avtalet, dock utan att vara medfinansiär. Finansieringen består av 50 procent statliga medel och 50 procent lokala och regionala medel, varav en stor del av de senare är från trängselskatten.[37]

I början av 2010 har kostnaden för Västlänken beräknats bli 20 miljarder.[38]

Tabellen nedan visar hur finansieringen är fördelad inom hela det Västsvenska paketet, som Västlänken är en del av.

Västsvenska paketet
Finansiering via Andel
Staten 50,0% (17 mdkr)
Trängselskatt (netto) 41,2% (14 mdkr)
Göteborgs stad 3,7% (1,25 mdkr)
Västra Götalandsregionen     2,4% (0,82 mdkr)
Realisering av markvärden 2,2% (0,75 mdkr)
Region Halland 0,5% (0,18 mdkr)
Totalt 34 mdkr
 

GenomförandeRedigera

 
Tågtunneln Västlänken i Göteborg under byggnation. Förberedelser i maj 2019 för sprängning av arbetstunnel intill Chalmerstunneln vid Södra Vägen.

Bygget av Västlänken startade i maj 2018 och planeras pågå fram till 2026. Den första sprängningen i berg gjordes för arbetstunneln vid Linnéplatsen den 16 augusti 2018.[39] Under delar av arbetet kommer det att förekomma schakt i markplan.[40]

Västlänkens deletapperRedigera

Västlänksbygget är indelat i flera deletapper/entreprenader som tilldelats olika företag och konsortier. Tabellen nedan visar de olika deletapperna sett från norr.

Deletapp Sträcka Företag/Konsortium
Centralen E6 vid Skansen Lejonet till Östra Hamngatan NCC (Sverige) och TFIP (Sverige)[41]
Kvarnberget Östra Hamngatan till Stora Hamnkanalen Gülermak (Turkiet), Astaldi (Italien) och Segermo (Norge)[42]
Haga Stora Hamnkanalen till Landala Gülermak (Turkiet), Astaldi (Italien) och Segermo (Norge)[43]
Korsvägen Landala till Almedal NCC (Sverige), Wayss & Freytag (Tyskland) och TFIP (Sverige)[44]

Olskroken planskildhetRedigera

Olskroken planskildhet är ett separat järnvägsprojekt men är starkt kopplat till Västlänken. Detta järnvägsprojektet byggs samtidigt som Västlänken och innebär att flera av järnvägskorsningarna som är i samma plan på bangården i Olskroken byggs om till planskilda korsningar med flera järnvägsbroar.[45]

Projektet sträcker sig längs hela Malmsjögatan i norr fram till Västlänkens nya järnvägsbro över E6 vid Skansen Lejonet i söder. Genom att tågen kan korsa varandras vägar i olika plan på nya järnvägsbroar, ökar kapaciteten till och från Göteborgs central, Västlänken och godstågsviadukten. Projektet, som finansieras av staten, är budgeterat till 2,4 miljarder kronor i 2013 års prisnivå och ligger utanför budgeten för Västlänken och det västsvenska paketet. De två projekten samordnas av kostnads- och effektivitetsskäl. Olskroken planskildhet beräknas stå klart 2023/2024.[45]

Projekt Sträcka Företag/Konsortium
Olskroken planskildhet Ånäsmotet till E6 vid Skansen Lejonet Peab (Sverige)[46]

Påverkan på stadenRedigera

Av totalt 8 kilometer ny järnväg går 6 kilometer i tunnel. Tunneln har dragits så att den så mycket som möjligt (4 km) skall gå genom berg. Cirka 2 kilometer av tunneln kommer att byggas i jord/lera. På dessa platser grävs ett schakt i vilket tunneln byggs på plats och därefter fylls schaktet igen.[47]

Den totala byggtiden för Västlänken är beräknad till cirka åtta år (2018 till 2026). Ingen plats kommer att vara påverkad av bygget under mer än maximalt tre till fyra år. [48] På de känsligaste platserna såsom centrala gator och torg kommer byggtiden att begränsas till 6 månader.[48] Övriga delar av tunneln (4 km) går i berg, och kan sprängas utan någon större påverkan på stadsmiljön.[47]

Byggnader som påverkasRedigera

 
Lisebergshallen revs i januari 2019.

Vissa byggnader påverkas på ett eller annat sätt under bygget av Västlänken.

Volviahallen revs under augusti-september 2018. Byggnaden låg 200 meter öster om Nils Ericson-terminalen och innehöll en sporthall. Platsen kommer att användas tillfälligt under bygget av Västlänken. När Västlänken är klar kommer platsen att användas för ny bebyggelse, park, gata et cetera.[49]

Lisebergshallen revs under januari-mars 2019. Byggnaden vid Lisebergs nöjespark användes för sport- och musikarrangemang. Västlänkens betongtunnel kommer att byggas i ett schakt på den plats där byggnaden stod.[50] Liseberg har valt att ersätta byggnaden med något annat när bygget av Västlänken är klart.[51]

Stjärnornas Krog och The Green Room kommer att rivas 2020.[52] De två restaurangerna ligger i en och samma byggnad mellan Lisebergshallen och Stora scenen i Lisebergs nöjespark.[51][53]

Rondo inne i Lisebergs nöjesfält kommer att bevaras, men samtidigt grundförstärkas då Västlänkens betongtunnel kommer att gå under en del av byggnaden.[54] Rondos kök, som delas med Stjärnornas Krog och The Green Room, kommer att rivas och ersättas med ett tillfälligt kök som byggs ovanpå Mölndalsån.[52]

Även vissa kontors- och förrådsutrymmen intill Stora Scenen inne på Liseberg samt parkeringshuset bakom Stora Scenen kommer att rivas.[51][53]

Johannebergs landeri vid Korsvägen kommer att bevaras, men samtidigt stöttas upp med balkar under byggtiden.[54]

Skattehuset i Rosenlund kommer att växlas av, vilket innebär att byggnaden får en annan bärkonstruktion medan Västlänkens tågtunnel, som delvis går under byggnaden, byggs.[55]

Residenset på Södra Hamngatan. Under sommaren och fram till och med september 2018 fick gatan utanför Residenset en förstärkt grundläggning. Västlänken kommer att gå från betongtunnel till berg under gatan, sju meter under byggnaden.[55][56]

Konst på plankenRedigera

 
konst på byggplank
Huvudartikel: Planksidan

Under tiden som Västlänken byggs driver Trafikverket ett konstprojekt för att lindra plankens negativa påverkan på stadsbilden.[57] Det krävs åtta kilometer byggplank runt konstruktionsarbetet.[58] Trafikverket gick ut med en allmän möjlighet för konstnärer att ansöka om att vara en del av projektet Planksidan.[59]

TrafikeringRedigera

Göteborgs framtida pendeltåg- och regionaltågsnät via Västlänken[60]
   
Uddevalla
   
Uddevalla Östra
   
Ljungskile
   
Svenshögen
   
Stenungsund
   
Stora Höga
   
Jörlanda
   
Kode
   
Ytterby
   
Brunnsbo  
       
Vänersborg
       
Öxnered
       
Trollhättan
       
Lödöse Södra
       
Älvängen
       
Nol
       
Nödinge
       
Bohus
       
Surte
       
Gamlestaden  
       
       
Skövde
       
       
Alingsås
       
Västra Bodarna
       
Norsesund
       
Floda
       
Stenkullen
       
Lerum
       
Aspedalen
       
Aspen
       
Jonsered
       
Partille
       
Sävenäs
       
   
   
Göteborg Centralen  
   
Haga  
   
Göteborg Korsvägen  
   
   
Mölndal  
       
       
Mölnlycke
       
Landvetter
       
       
Landvetter Flygplats
       
       
Bollebygd
       
Sandared
       
Borås
   
Kållered
   
Lindome
   
Anneberg
   
Hede
   
Kungsbacka
   
Åsa
   
   
Varberg

Vid planeringen av tunneln har tagits hänsyn till utbyggnader som kan behövas i framtiden. För att kunna öka tågtrafiken behöver banorna runt Göteborg också få större kapacitet - de är samtliga ganska eller mycket hårt belastade.

Nuvarande och planerad trafik från Göteborg i högtrafik (tåg/timma och riktning, bedömda siffror för framtiden)[källa behövs]

Riktning år 2008 år 2013 år 2019 år 2040 (a)
mot Stenungsund-Uddevalla 1 2 2 2
Regionaltåg mot Trollhättan 1 2 2 2
Alependeln 0 4 4 4
mot Karlstad/Oslo 0,75 0,75 0,75 1 (b)
Alingsåspendeln 3 4 4 6
Snabbtåg mot Skövde-Stockholm 1 1,5 1,5 - (a)
IC-tåg mot Stockholm/Norrland via Skövde 1 1 1 1
Regionaltåg mot Skövde/Mariestad/Jönköping 1 1 1 2
Kungsbackapendeln 4 4 4 6
Regionaltåg mot Borås 0,5 0,5 1 3
höghastighetståg mot Jönköping-Stockholm - - - 2 (a)
fjärrtåg mot Kalmar/Karlskrona 0,5 0,5 0,5 0,5
Regionaltåg mot Varberg-Halmstad 1 1 2 2
mot Malmö 1 1 1,5 2
Summa 16 23 25 33

Noter:

  • (a) När Götalandsbanan mot Stockholm via Jönköping är byggd.
  • (b) Dubbelspårsbyggen i Norge väntas ge över en halvtimme snabbare restider och högre intresse för tåg. Det går 2019 två bussar i timmen till Oslo.

Enligt Banverket och idéstudien till Västlänken trafikerades Göteborg centralstation av ca 340 tåg per vardagsdygn år 2001. Samma år gjordes cirka 31000 resor från eller till Göteborgs central per vardagsdygn.[19] Enligt Banverkets efterträdare Trafikverket är motsvarande siffror för 2013 cirka 600 tåg per dygn och ca 65000 resor.[61] Kapaciteten är otillräcklig för tillfredsställa alla önskemål om tåglägen från trafikbolagen.[62]

Centralstationens kapacitetsgräns anses ha nåtts kring 2012 då Alependeln infördes, men den har tänjts lite på under åren efter det.

Tunneln blir tekniskt sett inte en tunnelbana, eftersom den är avsedd för tåg på det vanliga järnvägsnätet och kommer att trafikeras främst av Göteborgs pendeltåg från Alingsås, Kungsbacka och Älvängen. Även vissa regionaltåg från Vänersborg, Uddevalla och Borås, samt framtida pendeltåg från Stenungsund samt Landvetter flygplats, är tänkta att trafikera tunneln.[60] Fjärrtågen blir kvar på den nuvarande säckstationen och kommer att använda den existerande Gårdatunneln för södergående trafikering.[63]

Alternativ till VästlänkenRedigera

Det så kallade förstärkningsalternativet var ett förslag från dåvarande Banverket och gick ut på att öka antalet spår i säckstationen vid Centralen samt bygga en parallell tunnel intill Gårdatunneln till Lisebergsstationen.[64] Detta alternativ utreddes inom Västlänksutredningen såsom beskrivs under rubriken Järnvägsutredningen 2006 ovan.

Ett av de mest utredda alternativen var Centralen-Korsvägen och hade en tunnel direkt från centralen till en ny station vid Korsvägen. Den avvisades för att den skulle i huvudsak behövt byggas i lera, vilket är betydligt dyrare och skulle orsaka betydligt mer trafikstörningar under byggtiden. Dessutom en station färre än det valda alternativet.

Ett annat alternativ som föreslogs var att bygga en vändslinga för pendeltåg ovanför spåren. Det skulle flytta upp till 12 avgångar per maxtimme från dagens spår. Det avfärdades för att plattformar måste enligt regler vara raka (för att personal ska kunna se om någon fastnat i en dörr), vilket skulle kräva en slinga på cirka 600 m diameter, vilket inte skulle få plats. Dessutom skulle inga restider minskas, vilket var ett politiskt önskemål.

En oberoende grupp stadsplanerare och arkitekter har också föreslagit ett annat alternativ, kallat Centralstation Gårda.[65] Trafikforskare har bedömt detta alternativ och funnit att restiden från pendeltågsstationerna till stora arbetsplatser i staden skulle bli längre än dagens lösning. Stora kostnader skulle också tillkomma för lokala anslutningar.[66]

Ytterligare förslag har förts fram av privata förslagsställare, men de har vanligen liknat någon av de ovanstående alternativen. Till exempel en tunnel från centralen via Ullevi till Lisebergsstationen, vilket skulle kostat mycket pengar utan någon ny station i attraktivt läge.[källa behövs] En bakgrund är att sträckan Almedal–centralen är ganska hårt belastad, och om man ska bygga ny järnväg Göteborg–Borås och eventuellt via Jönköping och Stockholm, behövs två nya spår mellan Almedal och centralen. Dessa två spår kan alltså dras på olika sätt, parallellt med existerande sträcka, eller nergrävt närmare Korsvägen/Heden, eller i bergtunnlar via Haga (den beslutade Västlänken).[källa behövs]

Omdebatterat projektRedigera

Det förekommer tidvis intensiv debatt kring Västlänken, både i medier och i politiska sammanhang. Både kritiska och positiva debattinlägg och insändare skrivna av privatpersoner, politiker, organisationer, Trafikverket och Göteborgs stad har förekommit i tidningar och på nätet.[67][68]

Politiskt stöd och motståndRedigera

Bland de partier som valdes in i Göteborgs kommunfullmäktige vid valen 2010 och 2014 hade Västlänken stöd av samtliga partier utom Vägvalet och Sverigedemokraterna.[69][70][71][72][73][74] Även efter valet 2018 har Västlänken stöd av majoriteten av de invalda partierna. Det negativa partiet Vägvalet åkte ur kommunfullmäktige, men ersattes istället av det negativa partiet Demokraterna som blev andra största parti i Göteborgs kommunfullmäktige med strax under 17 procent av rösterna. Även Sverigedemokraterna ökade något till drygt 8 procent.[7]

 

Bland de Västlänkskritiska politikerna har framför allt demokraterna Martin Wannholt och Henrik Munck synts. Båda är kommunalråd i Göteborg och tidigare representerat Moderaterna respektive Miljöpartiet.[75][76][77] Även andra politiker på kommunal-, regional- och riksnivå har uttryckt negativa åsikter om Västlänken.[78][79]

Hos Moderaterna i Göteborg fanns det 2015 enskilda politiker som ville utreda alternativ till Västlänken,[80] men i maj 2015 gav en stor majoritet i den moderata förbundsstämman i Göteborg sitt stöd åt Västlänken och trängselskatten och förkastade de motioner som ville ha bort eller utreda dessa.[81]

Allmänhetens inställning till VästlänkenRedigera

Enligt SOM-institutets årliga undersökningar har allmänhetens inställning till Västlänken försämrats mellan 2011 och 2017. Balansvärdet minskade från +34 till -4 för hela Västsverige, och från +43 till -17 i Göteborgsregionen. De flesta negativa finns bland personer som är 50 år eller äldre, medan det för personer som är yngre än 50 år är fler positiva än negativa.[82][83][84][85][86][87][88]

Linjediagrammet visar förändringen i allmänhetens inställning till Västlänken enligt Den västsvenska SOM-undersökningen. Balansvärdet räknas ut genom att ta andelen bra/mycket bra minus andelen dåligt/mycket dåligt. Ett negativt värde innebär att andelen negativa är fler än andelen positiva. I linjediagrammet är inte de som svarat varken bra eller dåligt eller ingen uppfattning medräknade. Dessa visas istället i cirkeldiagrammet som avser år 2017 och hela Västsverige. (Balansvärdet för 2011 är från 2012 års rapport och så vidare.)

 
 

SOM-institutets undersökningar visar också att ju sämre man tycker om Västlänken, desto lägre förtroende har man för politiker i Göteborg.[89]

Trafikverkets attitydundersökning från 2016 visade att bland de personer som var negativt inställda till Västlänken, kunde cirka 40 procent acceptera att tunneln ändå byggs.[90]

SynpunkterRedigera

Förutom de större områden enligt nedan som debatterats, så har det också framförts synpunkter på att det kan finnas andra alternativ som, enligt deras upphovspersoner, ger samma kapacitetshöjning till mycket lägre kostnad.[91][92][93][94] De alternativ som kritiker fört fram kan, enligt Trafikverket, inte ge den efterfrågade kapacitetsökningen, restidsförkortningen och ökade resandet.[95]

Ifrågasatt samhällsnyttaRedigera

Kritiker menar att analyser med traditionella metoder visar att Västlänken har kraftigt negativ samhällsnytta.[96][97] Trafikverkets beräkningar ska ha visat på mer än 11 miljarder kronor i negativ samhällsnytta.[98]

Enligt Trafikverket finns det stora och positiva samhällsekonomiska effekter av Västlänken som inte kvantifieras i den samhällsekonomiska kalkylen, men som måste tas med vid en bredare analys. Det rör sig bland annat om ett robustare och mindre störningskänsligt järnvägssystem, ökade möjligheter till tågpendling, regionförstoring, miljöeffekter och så vidare. Den underliggande prognosen för tågtrafikering och resandeutveckling i den samhällsekonomiska kalkylen "bygger på försiktiga antaganden och är sannolikt underskattad." Sammantaget menar därför Trafikverket att Västlänken är samhällsekonomiskt motiverad.[99][97]

Ifrågasatta faktaunderlagRedigera

 
Göteborgs centralstation, med spåren till vänster, Drottningtorget uppe till höger, och Nils Ericsonterminalen längst ner.

Ett viktigt motiv bakom Västlänken är bristande kapacitet vid Göteborgs centralstation. Att Västlänken verkligen skulle innebära någon ökad kapacitet har dock ifrågasatts av exempelvis nätverket "Stoppa Västlänken Nu". Nätverket hävdar istället att tunneln skulle utgöra en försämring på så sätt att antalet avgångar inte ökar och att många skulle få längre restid än idag.[100][101][102] Detta tillbakavisas av Trafikverket.[103] Nätverket har även framfört att en planerad planskildhet i Olskroken kan komma att utgöra en flaskhals som kommer begränsa antalet tåg.[104]

Tidiga bedömningar av dåvarande Banverket 2006 visade att Västlänkens trafiksiffror var väldigt osäkra.[105] I senare samhällsekonomiska kalkyler av Trafikverket har det visats att resandeprognosen "bedömts underskatta det framtida resandet då den årliga tillväxttakten i prognosen för kollektivtrafik är låg jämfört med nuvarande utveckling i storstadsområden".[106]

SäkerhetRedigera

Räddningstjänsten i Storgöteborg har uttryckt oro över Västlänkens säkerhetskoncept där delar av tågtunneln inte kommer att ha en parallellgående säkerhetstunnel utan istället förses med hisschakt från markplan.[107] Enligt räddningstjänsten kommer en räddningsinsats att påverkas på ett omfattande sätt då hisschakt skulle kunna försvåra positionering och beskrivning av en olycka. Hisschakt skulle även kräva mer räddningspersonal vid en olycka samt att mer resurser lades på övningar i liknande scenarior.[108]

Räddningstjänsten har samtidigt påpekat att man delar Trafikverkets bedömning om att trafikanternas självutrymningsmöjligheter är god och säkerhetsmässigt i nivå med annan infrastruktur under marken.[108] Enligt Trafikverket har man i samråd med räddningstjänsten kommit så långt i diskussionerna att den lösning man valt troligtvis kan accepteras.[109] Trafikverket har även sagt sig kunna vara behjälplig vad gäller utbildning och mer resurser.[110]

Schakt och störningar av trafikenRedigera

 
Trädflytt. Förberedelser inför bygget av Västlänken vid Korsvägen i november 2017.

Staden kommer att påverkas under byggtiden, där de känsligaste delarna påverkas under sex månader och andra delar i upp till tre år.[48] De boende längs den tänkta sträckningen kan komma att störas vibrations- eller ljudmässigt.[111] Trafikverkets riktlinje är att inga boende ska behöva utsättas för fler än fem störningstillfällen med maximal ljudnivå som överskrider 55 dB(A) mellan klockan 22.00 och 06.00.

Trafikflödet kommer påverkas under tiden då tunneln byggs. Tung trafik med bland annat bergs- och schaktmassor kommer att öka i centrum. 170 000 lastbilstransporters behövs för detta under byggtiden.[98][112] Delar av tunneln måste byggas i öppna schakt, vilket innebär att ett dike grävs och tak och väggar byggs sedan.[47]

Påverkan på träd och fornminnenRedigera

Det finns risk att gamla träd som växer längs Västlänkens sträckning inte kommer att kunna bli kvar. Dessa kommer antingen tas ned eller flyttas. De träd som flyttas flyttas endera permanent till en annan plats eller temporärt, för att planteras tillbaka när bygget är färdigt. De träd som inte återkommer, för att de flyttats permanent till annan plats eller tagits ner ersätts med ett eller flera nya träd efter avslutat bygge. Trafikverket uppskattar antalet träd som kommer att påverkas i Haga till 100,[113] vilket ifrågasatts och att kanske 500 träd kommer beröras på ett eller annat sätt.[114] Hösten 2018 flyttades 50 träd, varav ett (en bok) som vägde 183 ton och flyttades 75 meter.[115][116][117]

Fornminnet under skattehuset i Rosenlund, ett befästningsverk, kommer att tas bort.[118] Göteborgs Stadsledningskontor har i sitt yttrande om Västlänkens järnvägsplan villkoret att de berörda fornlämningarna så långt som möjligt ska bevaras, synliggöras och införlivas i den nya anläggningen.[119]

Västlänken kommer att dras i en tunnel under Skansen Lejonet som ligger på Gullberget som är en kulle i spårområdet. Detta påverkar kullen och byggnadsverket. Trafikverket bedömer dock att det totala upplevelsevärdet påverkas positivt då Västlänkens tråg kommer att däckas över från Gullberget och 35 meter norrut. De spår som i dag (2016) går i marknivå på norra sidan av Gullberget kommer att tas bort, vilket gör att bil-, gång- och cykeltrafik kommer att kunna nå Skansen Lejonet planskilt från järnvägstrafiken.[120]

Trakasserier och skadegörelserRedigera

Jämte den intensiva Västlänksdebatten har det förekommit våld och trakasserier mot politiker och anställda på Trafikverket, och skadegörelse av Trafikverkets utrustning vid byggarbetsplatserna.

Sommaren 2015 figurerade en affisch med en manipulerad bild som visade två Västlänksförespråkande Göteborgspolitiker i förarhytten på ett brinnande tåg i en tunnel.[121]

Vid ett av kommunfullmäktigemötena våren 2017 ska Västlänksdemonstranter, som höll en banderoll ovanför ingången, dragit ner banderollen i huvudet på ledamöter som var på väg in till mötet. Vid senare möten hänvisade polisen demonstranterna till en plats längre bort från ingången.[122]

I december 2017 meddelade Trafikverket att de avsåg att polisanmäla flera händelser av urkundsförfalskning där ett tiotal tjänstemän som arbetar med Västlänken fått hemskickat varor och tjänster som de inte själva hade beställt, bland annat tidningsprenumerationer och husbesiktningar.[123]

Vid förberedande arbeten för arbetstunneln vid Linnéplatsen i februari 2018 då ett tiotal träd skulle tas ner, klättrade en demonstrant upp i ett av träden vilket försenade arbetet.[124]

Den direktsända byggstartsceremonin i maj 2018 stördes av en eller flera demonstranter som använde en megafon för att ropa ut sina budskap.[125]

I september 2018 framkom det att Trafikverket under det gångna året gjort ett 20-tal polisanmälningar kopplade till Västlänksbygget. Bland annat ska säkerhetsutrustning med selar för arbete vid hög höjd ha utsatts för sabotage, men även händelser då arbetare ska ha utsatts för spottloskor och glåpord och hotfulla telefonsamtal på natten ska ha inträffat.[126]

Våldet eskalerade i slutet av oktober 2018 då en Västlänken-arbetare som höll på att flytta träd i ett inhägnat område i Haga blev misshandlad av en person som kunde gripas på plats av polis.[127][128] Några dagar senare gick Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon ut i ett pressmeddelande och sa att det fick vara nog med hoten och trakasserierna.[129]

I och med trakasserierna och sabotagen har Trafikverket valt att inte ha insynsmöjligheter i form av fönster i de staket som kommer att omge arbetsplatserna.[130] På flera av Västlänkens arbetsplatser har väktare anlitats för att upprätthålla säkerheten.[131]

Drivande motståndare till Västlänken har officiellt tagit avstånd från flera av händelserna, men samtidigt ifrågasatt sanningshalten i en del av Trafikverkets påståenden om de händelser som ska ha ägt rum.[121][132]

Under påsken i april 2019 skedde en misstänkt skadegörelse av en vattenledning som försedde arbetstunneln vid Linnéplatsen med vatten, vilket ledde till att cirka 1000 kubikmeter vatten läckte ut i arbetstunneln. Skadegörelsen polisanmäldes och beräknades kosta cirka 7 miljoner kronor och ta cirka en vecka att återställa.[133]

BildgalleriRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  • Trafikverket - Frågor & Svar[134]

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Jansson, Karin (23). ”Datum spikat: Då börjar Västlänken byggas”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 24 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180524065053/http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/datum-spikat-d%C3%A5-b%C3%B6rjar-v%C3%A4stl%C3%A4nken-byggas-1.6160067. Läst 24 maj 2018. 
  2. ^ [a b c] ”Trafikverket - Västlänken”. Trafikverket.se. 27. Arkiverad från originalet den 7 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150307070718/http://www.trafikverket.se/vastlanken/. Läst 7 mars 2015. 
  3. ^ [a b c] ”Vad ingår i Västlänken?”. Trafikverket.se. 17. Arkiverad från originalet den 6 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150306220633/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Nyheter/2015/2015-02/Vad-ingar-i-Vastlanken/. Läst 6 mars 2015. 
  4. ^ [a b c d] ”Fler tåg kan trafikera Västlänken”. Trafikverket. 28. Arkiverad från originalet den 28 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180528084030/https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Nyheter/2018/2018-05/fler-tag-kan-trafikera-vastlanken/. Läst 28 maj 2018. 
  5. ^ ”Trafikverket - Om Västlänken”. Trafikverket.se. 2. Arkiverad från originalet den 7 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150307073725/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Om-Vastlanken/. Läst 7 mars 2015. 
  6. ^ [%223746%22 ”Västlänken”]. Västtrafik. http://www.vasttrafik.se/#!/om-vasttrafik/vastsvenska-paketet-vasttrafik/vastlanken/?scrollToPage=[%223746%22]. 
  7. ^ [a b] ”Valresultat 2018 - Val till kommunfullmäktige i Göteborg”. Val.se. 20 september 2018. Arkiverad från originalet den 22 september 2018. https://web.archive.org/web/20180922080427/https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/14/80/index.html. Läst 22 september 2018. 
  8. ^ ”SOM-rapport 2018:30”. som.gu.se. https://som.gu.se/digitalAssets/1709/1709734_30.-g--teborgsrapporten.pdf. Läst 13 januari 2019. 
  9. ^ [a b] ”Västlänkens järnvägsplan”. Trafikverket.se. 8. Arkiverad från originalet den 7 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150307080407/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Dokument/Aktuella-handlingar/Jarnvagsplan/. Läst 7 mars 2015. 
  10. ^ [a b c d] ”Västlänkens stationer”. Trafikverket.se. 8. Arkiverad från originalet den 6 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150306215508/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Om-Vastlanken/Vastlankens-stationer/. Läst 6 mars 2015. 
  11. ^ Källa: karta på trafikverket.se och mätning med KartSök och ortnamn.
  12. ^ ”Se tävlingsbidragen för Handelshögskolans nya utbyggnad med Västlänkens stationsuppgång”. Trafikverket.se. 6. Arkiverad från originalet den 6 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150306220218/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Nyheter/2015/2015-02/Se-arkitekternas-tavlingsbidrag-for-Handelshogskolans-nya-utbyggnad-med-Vastlankens-stationsuppgang/. Läst 6 mars 2015. 
  13. ^ ”Entré vid Götaplatsen har diskuterats”. Trafikverket.se. 13. Arkiverad från originalet den 6 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150306221813/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Insandarsvar-Vastlanken/2015/2015-02/Entre-vid-Gotaplatsen-har-diskuterats/. Läst 6 mars 2015. 
  14. ^ Johansson, Tommy; Öbo, Eric (27 maj 2009). ”T-baneplaner nådde aldrig politiker”. Sverigesradio.se. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180819180736/https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=2860469. Läst 19 augusti 2018. 
  15. ^ Chöler, Nils (30 augusti 2016). ”Snuvade på tunnelbana”. SVT Väst (svt.se). Arkiverad från originalet den 19 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180819182946/https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/snuvade-pa-tunnelbana. Läst 19 augusti 2018. 
  16. ^ Nyström, Ulf (4 juni 2012). ”Tunnelbana – idén som alltid går under”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180819183742/http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/tunnelbana-id%C3%A9n-som-alltid-g%C3%A5r-under-1.726428. Läst 19 augusti 2018. 
  17. ^ ”T-bana stoppad utan politiska beslut”. Sveriges Radio. 28 maj 2009. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180819184937/https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=2864221. Läst 19 augusti 2018. 
  18. ^ ”Tidsbubblan - april 2017”. Trafikverket. 7 april 2017. Arkiverad från originalet den 11 april 2017. https://web.archive.org/web/20170411200508/http://www.trafikverket.se/contentassets/d19071efcb7844e3a2f56c5a36388991/tidslinje_liggande_150507.pdf. Läst 11 april 2017. ”1980- & 1990-tal – Diskussioner börjar om att tågsystemet och tillgängligheten till centrala Göteborg måste förbättras. I slutet på 80-talet väcks idén om en tågtunnel under Göteborg.” 
  19. ^ [a b] ”Idéstudie Göteborg C” (PDF). Banverket. 29 maj 2001. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402135945/http://www.trafikverket.se/contentassets/0116c6c58c7444838a42c4ab15c2a262/idestudie-gbg-c_webb.pdf. Läst 30 mars 2015. 
  20. ^ [a b c d e f] ”Milstolpar för Västlänken”. Trafikverket. 9 maj 2016. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180819194939/https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Om-Vastlanken/Milstolpar-vastlanken/. Läst 19 augusti 2018. 
  21. ^ [a b c d] ”Förstudie för kapacitetsförstärkning - Tidigt samråd”. Banverket. 4. Arkiverad från originalet den 14 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170614071626/http://www.trafikverket.se/contentassets/6af3819de30a46dab699d53ac17b76d3/aktuell01/forstudievastlanken_tidigtsamrad.pdf. Läst 8 mars 2015. 
  22. ^ [a b] ”Förstudie: Västlänken - en tågtunnel under Göteborg. Beslutshandling”. Banverket. 30. http://www.trafikverket.se/PageFiles/148650/Forstudie_Vastlanken_Beslutshandling_040130_webb.pdf. Läst 7 mars 2015. [död länk]
  23. ^ [a b] ”Järnvägsutredning inkl MGB - Västlänken - Utställningshandling”. Banverket. 2007. Arkiverad från originalet den 14 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150214134429/http://www.trafikverket.se/PageFiles/148650/Jarnvagsutredning_inkl_MKB_kap1-4.pdf. Läst 8 mars 2015. 
  24. ^ Brändström, Lotta (9 februari 2006). ”Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (mkb): Västlänken - en tågtunnel under Göteborg”. Banverket. Arkiverad från originalet den 22 september 2018. https://web.archive.org/web/20180922093741/https://www.trafikverket.se/contentassets/6af3819de30a46dab699d53ac17b76d3/aktuell01/jarnvagsutredning_inkl_mkb_kap1-4.pdf. Läst 22 september 2018. 
  25. ^ [a b c d] ”Järnvägsutredning Västlänken” (PDF). Banverket. December 2007. sid. 5. Arkiverad från originalet den 7 november 2014. https://web.archive.org/web/20141107024912/http://www.trafikverket.se/PageFiles/148650/Vastlanken_beslutshandling.pdf. Läst 7 mars 2015. 
  26. ^ [a b] Lithner, Matas. ”Västlänken - en tåg tunnel under Göteborg: Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning - Underlagsrapport Kapacitet” (2006-02-09). Banverket. http://www.trafikverket.se/contentassets/8de338e19d7440e699aa44e10c70141e/ur_06_kapacitet_72dpi.pdf. Läst 29 mars 2015. ”Bilaga nummer 10 Förstärkningsalternativet (Lisebergsalternativet)” 
  27. ^ ”Västlänken är ett nyckel-projekt”. Göteborgs-Posten. 14 januari 2005. Arkiverad från originalet den 30 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150330194000/http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.120633-vastlanken-ar-ett-nyckel-projekt. Läst 30 mars 2015. ”Om ett sådant alternativ väljs måste den nuvarande säckstationen byggas ut till att omfatta upp till 32 spår.” 
  28. ^ [a b c d e] ”Järnvägsutredning: Utställningshandling Del 2”. Banverket. 9 februari 2006. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304120620/http://www.trafikverket.se/contentassets/0116c6c58c7444838a42c4ab15c2a262/jarnvagsutredning_inkl_mkb_kap5-6.pdf. Läst 29 mars 2015. 
  29. ^ [a b] ”Järnvägsutredning Västlänken” (PDF). Banverket. December 2007. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150820090257/http://www.trafikverket.se/contentassets/0116c6c58c7444838a42c4ab15c2a262/vastlanken_beslutshandling.pdf. Läst 5 augusti 2015. 
  30. ^ ”Järnvägsutredning Västlänken (Bilaga 2: Remissvar)”. Banverket. 2006. Arkiverad från originalet den 3 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150203034947/http://www.trafikverket.se/PageFiles/64971/3.2_Remissvar%20V%C3%A4stl%C3%A4nken%20j%C3%A4rnv%C3%A4gsutredning%202006_1.pdf. Läst 8 mars 2015. 
  31. ^ Banverket, "Järnvägsutredningen Västlänken", bilaga 2, 2006 http://www.trafikverket.se/PageFiles/64971/3.2_Remissvar%20V%c3%a4stl%c3%a4nken%20j%c3%a4rnv%c3%a4gsutredning%202006_1.pdf Arkiverad 3 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  32. ^ http://www.hogstaforvaltningsdomstolen.se/Domstolar/regeringsratten/Avg%c3%b6randen/2018/5292-17.pdf
  33. ^ http://www.markochmiljooverdomstolen.se/Domstolar/markochmiljooverdomstolen/Avg%c3%b6randen/Svea%20HR%20M%201808-18%20Dom.pdf
  34. ^ ”Domslut Ö 2591-18”. Högsta Domstolen. 1 februari 2019. Arkiverad från originalet den 1 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190201094513/http://www.hogstadomstolen.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2019/2019-02-01%20%C3%96%202591-18.pdf. Läst 1 februari 2019. 
  35. ^ Karlén, Michaela (1 februari 2019). ”Högsta domstolen: Inget prövningstillstånd för Västlänken”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 1 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190201095206/http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/h%C3%B6gsta-domstolen-inget-pr%C3%B6vningstillst%C3%A5nd-f%C3%B6r-v%C3%A4stl%C3%A4nken-1.12878837. Läst 1 februari 2019. 
  36. ^ Eidenskog, Jakob; Adersjö, Anna (1 februari 2019). ”HD: Inget prövningstillstånd för Västlänken”. Lokala Nyheter Väst. Sveriges Television. Arkiverad från originalet den 1 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190201100349/https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/hd-inget-provningstillstand-for-vastlanken. Läst 1 februari 2019. 
  37. ^ ”Paraplyavtal för genomförande av Västsvenska paketet (kompletterande 2017)”. RegionHalland.se. 8 februari 2017. Arkiverad från originalet den 28 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180728074805/http://www.regionhalland.se/politiskahandlingar/2017/ec4fe12603f54143a25dad1b0a108924/0020%20Paraplyavtal%20f%C3%B6r%20genomf%C3%B6rande%20av%20V%C3%A4stsvenska%20paketet.pdf. Läst 28 juli 2018. 
  38. ^ ”Västlänken fyra miljarder dyrare”. 14 januari 2010. Arkiverad från originalet den 17 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100117094219/http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.289376-vastlanken-fyra-miljarder-dyrare. Läst 15 januari 2010. 
  39. ^ ”Västlänken”. 16 augusti 2018. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180816090221/https://www.instagram.com/p/BmiKyNYhlap/?hl=sv. Läst 16 augusti 2018. 
  40. ^ ”Järnvägsplan Västlänken - Miljökonsekvensbeskrivning (s69-96)”. Trafikverket. 7. http://www.trafikverket.se/PageFiles/163271/olskroken_vastlanken_mkb_69_96_370.pdf. Läst 9 mars 2015. [död länk]
  41. ^ ”NCC bygger deletapp Centralen av Västlänken”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 23 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180623102353/https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Nyheter/2018/2018-03/ncc-bygger-deletapp-centralen-av-vastlanken/. Läst 23 juni 2018. 
  42. ^ ”Entreprenör för deletapp Kvarnberget i Västlänken tilldelad”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 23 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180623101928/https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Nyheter/2018/2018-06/entreprenor-for-deletapp-kvarnberget-i-vastlanken-tilldelad/. Läst 23 juni 2018. 
  43. ^ ”Entreprenör för deletapp Haga i Västlänken tilldelad”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 23 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180623101019/https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Nyheter/2017/2017-06/entreprenor-for-deletapp-haga-i-vastlanken-tilldelad/. Läst 23 juni 2018. 
  44. ^ ”Entreprenör tilldelad för deletapp Korsvägen i Västlänken”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 23 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180623101341/https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Nyheter/2017/2017-11/entreprenor-tilldelad-for-deletapp-korsvagen-i-vastlanken/. Läst 23 juni 2018. 
  45. ^ [a b] ”Olskroken planskildhet”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 15 april 2018. https://web.archive.org/web/20180415073629/https://www.trafikverket.se/olskroken. Läst 15 april 2018. 
  46. ^ ”Peab bygger projekt Olskroken planskildhet”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 23 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180623103100/https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Olskroken/Nyheter/2018/2018-05/peab-bygger-projekt-olskroken-planskildhet/. Läst 23 juni 2018. 
  47. ^ [a b c] Gunilla Grahn-Hinnfors (12 januari 2009). ”Flera års trafikkaos”. GP.se. Göteborgsposten. Arkiverad från originalet den 3 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150203035556/http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.110642-flera-ars-trafikkaos. Läst 13 januari 2009. 
  48. ^ [a b c] ”Västlänken: Frågor och svar – Om bygget”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 27 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180727072305/https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Fragor-och-svar-om-Vastlanken/bygget/. Läst 27 juli 2018. 
  49. ^ ”Volviahallen rivs i sommar”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 27 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180727084543/https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/aktuellt-i-ditt-omrade/deletapp-centralen/nyheter-centralen/2018/2018-07/volviahallen/. Läst 27 juli 2018. 
  50. ^ Rogsten, Eva (25 augusti 2017). ”Sagoslottet går i graven”. Expressen. Arkiverad från originalet den 27 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180727085633/https://www.expressen.se/gt/klassiska-attraktionen-pa-liseberg-gar-i-graven/. Läst 27 juli 2018. 
  51. ^ [a b c] Risenfors, Kristian (15 september 2018). ”Liseberg byggs och rivs på två håll”. Göteborg Direkt. Arkiverad från originalet den 17 september 2018. https://web.archive.org/web/20180917185613/https://www.goteborgdirekt.se/nyheter/liseberg-byggs-och-rivs-pa-tva-hall/reprin!kvcNC9geTrHXshLnEEOT3Q/. Läst 17 september 2018. 
  52. ^ [a b] ”Påverkan Västlänken”. Liseberg. 18 december 2018. Arkiverad från originalet den 16 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190116081207/https://fragor.liseberg.se/org/liseberg/d/paverkan-vastlanken/. Läst 16 januari 2019. 
  53. ^ [a b] ”Västlänken - Plankarta, tillfälligt markanspråk, KM 461+000 - 461+500”. Trafikverket. 1 september 2015. Arkiverad från originalet den 17 september 2018. https://web.archive.org/web/20180917191409/https://www.trafikverket.se/contentassets/1f73ae466135429e86621caff174a57d/tillfalligt_km_461_000_461_500.pdf. Läst 17 september 2018. 
  54. ^ [a b] ”De här byggnaderna påverkas”. Trafikverket. 10 december 2014. Arkiverad från originalet den 16 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190116082542/https://www.trafikverket.se/contentassets/697a3073e1804d178fa7280420fc61eb/faktaunderlag_byggnader_141210.pdf. Läst 16 januari 2019. 
  55. ^ [a b] ”Västlänken - Fastställelsehandling”. Trafikverket. 1 september 2015. sid. 34. https://www.trafikverket.se/contentassets/62aeb527c3d14070a4db5b29c3a6a4ee/planbeskrivning/vastlanken_planbeskrivning_1_68_128.pdf. Läst 27 juli 2018. 
  56. ^ ”Trafikverket förbereder för Västlänken vid Södra Hamngatan”. Goteborg.se. Arkiverad från originalet den 27 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180727170820/http://goteborg.se/wps/portal/press-och-media/aktuelltarkivet/aktuellt/cc3b5bf0-fb1d-4d66-a3dc-93b5e4cf29a1/!ut/p/z1/pZHbSsNAEIafpRe5zO5kN1kT7xKR0tqY2BBN90Z2N0cwB9a1BZ_etCB4QgvO3Qz_9w3MYI4LzAex7xphunEQT3O_4-yRRHDnR04IyX16DavNjUuyLSXLjOCHUyB33gNJymC1Tkl-G4eU-Q7m_-CdzDuPh08VQrQlEQVYJuQ8_pcA_6b_uAiv_1owX5Do-CpuMJ-Eae1uqEdcKEWlJ2uwa-mUtlsyZgtaKjuYx5WrahII5-juZI8OqkeACHi-e0GAMuYHNAjcozkcJPVns67qSlcavej5Za0x06UFFhwqiYRWbbev0KgbC35C2vHZ4OJLFE99nufF66aOjbcLF4s3Bx6ZSA!!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/. Läst 27 juli 2018. 
  57. ^ https://www.gp.se/kultur/kultur/recension-planksidan-konsten-på-västlänkens-byggplank-1.15856422
  58. ^ https://www.gp.se/kultur/kultur/så-ska-åtta-kilometer-västlänksplank-livas-upp-1.12710063
  59. ^ https://www.goteborgdirekt.se/nyheter/trafikverket-soker-konstnarer-till-vastlankens-plank/repsaq!VqxZ4HeYycz3Ajn84zGlw/
  60. ^ [a b] ”Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen, K2020”. Göteborgsregionens kommunalförbund. 3 april 2009. http://www.gr.to/download/18.548ab011121832a8c6880006573/K2020+Kollektivtrafikprogram+antaget+20090403.pdf/. Läst 10 september 2018. 
  61. ^ Trafikverket Västlänken - Sammanhang och effekter Arkiverad 3 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine. 2013-06-14
  62. ^ Trafikverket Trafikverket söker lösningar för Göteborg C 2012-08-17
  63. ^ ”Korridorkarta Västlänken, december 2007” (PDF). Trafikverket. http://www.trafikverket.se/PageFiles/16891/Korridorkarta_V%c3%a4stl%c3%a4nken_A3_dec07_l%c3%a5guppl.pdf. [död länk]
  64. ^ ”Vem behöver den dyra Västlänken?”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924054710/http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.454535-vem-behover-den-dyra-vastlanken-. Läst 1 maj 2015. 
  65. ^ Gunnar Anjou. ”Flytta Centralstationen till Gårda”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 6 november 2014. https://web.archive.org/web/20141106215746/http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1325165-flytta-centralen-till-garda. Läst 6 november 2014. 
  66. ^ Trafikforskare dömer ut Gårda Arkiverad 3 december 2016 hämtat från the Wayback Machine. (GP 25 maj 2015)
  67. ^ ”Debatt- och insändarsvar Västlänken”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 3 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150503064611/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Insandarsvar-Vastlanken/. Läst 3 maj 2015. 
  68. ^ ”Frågor och svar från chatt om Västlänken 16 december 2014”. Goteborg.se. 16 december 2014. Arkiverad från originalet den 3 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150503064952/http://goteborg.se/wps/portal/aktuelltarkivet/aktuellt/41c0f7f6-f51c-4cf8-9599-dc1f61189f8d/%21ut/p/b1/hY9bkqowAETX4gI0IUQen2iiPAQGkOcPhcg4IBEFEcnqr7OAqdt_XXWq-jTIQCqIioKRqqoKSEB2K171pXjW3a1of3sm5WgDPWUjaNCNvig0DhZGgS-ifYBADJKmnNck1SZCiV8ENUnxtbH8K3FvZCgN10B-TjdmkFcbRZL2TRLCc4clqui7b5uiCsXfR3Y-J_bu-hMXD2a3tGaGru9bVTp520vUvb5qrZ9PA1ZKlwrvHD-Y5sLXKLN15RGDsPlXPP2Iwj-iwf_9SD-A_CeAJHAECcR50Mx3g1-533DvfSSZYUOFfwa4E_LYCVt3ULeCc4ihQAXTuU7c5gEc6MwDR_86R3640Uh4r0wbmCCrT2w1lWwFVwiuFSwjKEqSooqqikHUpMKBdPZlR6Nkem_WphNZmSLJmjva_fqxpfolHvOx6Afij2Vryow21YwMKdxrnoWEOIq6szbRZtyKXk3aQruktW_ls3_wytCVjey1xFBD_Gf_rG_tOD-Y7izluJr9Cb_7UkyS8BnxIxNTdVdAT9g3ozusZZz0pH_GfRSET-ee51ZchPkYjLn1OHJihE4dm1sBiju1xVY15HxJ9a5xIL0sFsDRO1YBlvXzslieJm2x-AdzSGnZ/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/. Läst 3 maj 2015. 
  69. ^ ”Ja till Västsvenska paketet”. moderat.se. 3 mars 2015. Arkiverad från originalet den 1 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150501212031/http://www.moderat.se/goteborg/ja-till-vastsvenska-paketet. Läst 1 maj 2015. 
  70. ^ ”Trafik och infrastruktur”. Folkpartiet. Arkiverad från originalet den 1 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150501213357/http://www.folkpartiet.se/lokalt/goteborg/politik-for-goteborgs-stad/trafik-och-infrastruktur/. Läst 1 maj 2015. 
  71. ^ ”Västsvenska paketet behövs för stadens framtid”. Socialdemokraterna. 6 mars 2015. Arkiverad från originalet den 1 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150501214447/http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Partidistrikt/Goteborg/Nyheter/Vastsvenska-paketet-behovs-for-stadens-framtid/. Läst 1 maj 2015. 
  72. ^ Lega, David (mfl) (4 april 2015). ”Västlänken är redan synad i sömmarna”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 1 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150501221003/http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2675282-vastlanken-ar-redan-synad-i-sommarna. Läst 2 maj 2015. 
  73. ^ ”Västlänken”. Vägvalet. Arkiverad från originalet den 1 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150501214827/http://www.vagvaletgbg.se/fragor-och-svar/vastlanken/. Läst 1 maj 2015. 
  74. ^ Levinsson, Staffan (mfl) (17 mars 2015). ”Västlänken – ett skenande problem”. Sverigedemokraterna. Arkiverad från originalet den 1 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150501215749/https://goteborg.sverigedemokraterna.se/2015/03/17/vastlanken-ett-skenande-problem-2/. Läst 1 maj 2015. 
  75. ^ Munck, Henrik (1 februari 2018). ”Västlänken är en farligt urspårad debatt”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 22 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180522090151/http://www.gp.se/debatt/v%C3%A4stl%C3%A4nken-%C3%A4r-en-farligt-ursp%C3%A5rad-debatt-1.5123823. Läst 22 maj 2018. 
  76. ^ Wannholt, Martin (20 augusti 2014). ”Martin Wannholt (M): Därför säger jag nej till Västlänken”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 3 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150503063706/http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2464121-martin-wannholt-m-darfor-sager-jag-nej-till-vastlanken. Läst 3 maj 2015. 
  77. ^ Höglund, Jan (m.fl) (28 november 2014). ”Moderaterna: Wannholt utesluts”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 3 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150503064004/http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2560426-moderaterna-wannholt-utesluts. Läst 3 maj 2015. 
  78. ^ Grahn-Hinnfors, Gunilla (13 maj 2015). ”Moderater fortsätter kämpa mot Västlänken”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630125847/http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2629399-moderater-fortsatter-kampa-mot-vastlanken. Läst 2 maj 2015. 
  79. ^ Caplan, Stefan (m.fl.) (8 oktober 2012). ”M: Dags att lyssna på kritiken mot Västlänken”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 12 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150712231751/http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1086650-m-dags-att-lyssna-pa-kritiken-mot-vastlanken. Läst 2 maj 2015. 
  80. ^ Grahn-Hinnfors, Gunilla (6 maj 2015). ”Moderaterna fastnar i frågan om Västlänken”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 12 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150712235537/https://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2706559-moderaterna-fastnar-i-fragan-om-vastlanken. Läst 12 juli 2015. 
  81. ^ ”Moderatstämman: Ja till Västlänken och trängselskatt”. 30 maj 2015. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6177918. Läst 12 juli 2015. 
  82. ^ Arne Larsson. ”Unga är för Västlänken – de äldre är emot”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 13 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150713003234/http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2769733-unga-ar-for-vastlanken-de-aldre-ar-emot. Läst 13 juli 2015. 
  83. ^ ”Rapporter - fördjupning av särskilda teman”. SOM-institutet, Göteborgs Universitet. http://som.gu.se/publicerat/rapporter. Läst 14 juni 2016. 
  84. ^ Johansson, Folke; Cassel, Sophie; Bergström, Annika. ”Trafikvanor och attityder i Västra Götaland 2017 (från 2018 års rapport)”. http://www.vastsvenskapaketet.se/wp-content/uploads/2018/06/25.-Trafikvanor-och-attityder-i-VGR-2017.pdf. Läst 14 juli 2018. 
  85. ^ Annerstedt, Linn; Bergström, Annika; Ohlsson, Jonas (juli 2016). ”SOM-institutet 2016: Trafikvanor och attityder (för 2015)” (PDF). SOM-institutet, Göteborgs Universitet. http://som.gu.se/digitalAssets/1577/1577973_trafikvanor-och-attityder-2015.pdf. Läst 14 juni 2016. 
  86. ^ Solevid, Maria; Arkhede, Sofia (december 2017). ”SOM-undersökningen i Göteborg 2016” (PDF). SOM-institutet, Göteborgs Universitet. https://som.gu.se/digitalAssets/1649/1649849_31-som-unders--kningen-i-g--teborg-2016.pdf. Läst 20 december 2017. 
  87. ^ Nordin, Lukas; Bergström, Annika; Ohlsson, Jonas (juli 2015). ”SOM-institutet 2014: Trafikvanor och attityder (för 2013)” (PDF). SOM-institutet, Göteborgs Universitet. http://som.gu.se/digitalAssets/1488/1488321_trafikvanor-och-attityder-2013.pdf. Läst 14 juni 2016. 
  88. ^ Arne Larsson. ”Nu är majoriteten i Göteborg emot Västlänken”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 10 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150710015101/http://www.gp.se/nyheter/vastsverige/1.2769260-nu-ar-majoriteten-i-goteborg-emot-vastlanken. Läst 12 juli 2015. 
  89. ^ Jansson, Daniel. ”Göteborgarna gillar sin stad”. GU. Arkiverad från originalet den 27 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180727212515/https://som.gu.se/aktuellt/Nyheter/Nyheter_detalj/goteborgarna-gillar-sin-stad.cid1485183/. Läst 27 juli 2018. 
  90. ^ Jansson, Daniel. ”Västlänken - attitydsundersökning 2016”. GU. Arkiverad från originalet den 27 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180727214304/http://www.gp.se/misc/vastlanken/rapport_vastlanken_2016.pdf. Läst 27 juli 2018. 
  91. ^ Ulf Nyström (19 maj 2013). ”Fyra alternativ till Västlänken”. Göteborgsposten. Arkiverad från originalet den 9 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130609214151/http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.1676314-fyra-alternativ-till-vastlanken. Läst 28 juni 2013. 
  92. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 juni 2013. https://archive.is/20130629174908/http://www.goteborg2021.com/ideer/vastlank2021/. Läst 27 juni 2013. 
  93. ^ Joakim Rosdahl (22 april 2013). ”Ersätt Västlänken med moderniserad spårväg (debatt)”. Göteborgsposten. Arkiverad från originalet den 29 april 2013. https://web.archive.org/web/20130429140651/http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1575546-ersatt-vastlanken-med-moderniserad-sparvag. Läst 28 juni 2013. 
  94. ^ Hans Sternlycke (2 januari 2013). ”Västlänken penningförstörelse”. teknikdebatt.se. http://teknikdebatt.se/debatt/vastlanken-penningforstorelse. Läst 28 juni 2013. 
  95. ^ Banverket, Järnvägsutredning Västlänken ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150820090257/http://www.trafikverket.se/contentassets/0116c6c58c7444838a42c4ab15c2a262/vastlanken_beslutshandling.pdf. Läst 5 augusti 2017. 
  96. ^ Lennart Duell (fp) (21 januari 2012). ”Debatt: Tågtunneln måste få diskuteras”. GT. http://www.expressen.se/gt/ledare/debatt-tagtunneln-maste-fa-diskuteras/. Läst 28 juni 2013. 
  97. ^ [a b] ”Frågor & svar - Vad kommer det att kosta?”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 12 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150712230119/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Fragor-och-svar-om-Vastlanken/Fragor-och-svar-listning/Vad-kommer-det-att-kosta/. Läst 28 juni 2013. 
  98. ^ [a b] Ulf Nilsson (kp) (29 november 2012). ”Vad är det för fel på Västlänken? (Debatt)”. Proletären. http://www.proletaren.se/inrikes-politik/vad-ar-det-fel-pa-vastlanken. Läst 28 juni 2013. 
  99. ^ ”Samlad effektbedömning”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304105948/http://www.trafikverket.se/contentassets/bd44ae1aadf342599c1d2c6d68f96a41/samlad_effektbedomning_vastlanken_med_planskildhet_i_olskroken.pdf. Läst 7 augusti 2015. 
  100. ^ ”Stoppa Västlänken Nu: "När Västlänken är i drift blir det väl bra?””. http://stoppavastlanken.nu/nar-vastlanken-ar-drift-blir-det-val-bra/. Läst 14 augusti 2016. 
  101. ^ ”Stoppa Västlänken Nu: "Kortare restider?"”. http://stoppavastlanken.nu/kortare-restider/. Läst 14 augusti 2016. 
  102. ^ [http://press.stoppavastlanken.nu/?p=20 ”Rapport från Trafikverket: Västlänken ger ingen utökad turtäthet”]. Stoppa Västlänken nu. http://press.stoppavastlanken.nu/?p=20. Läst 10 augusti 2016. 
  103. ^ ”Basprognos och järnvägsplan är skilda saker”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160815221200/http://www.trafikverket.se/nara-dig/vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/insandarsvar-vastlanken/2015/2015-04/basprognos-och-jarnvagsplan-ar-skilda-saker/. Läst 10 augusti 2016. 
  104. ^ ”Hur var det nu med Västlänken och kapaciteten?”. Stoppa Västlänken nu. http://stoppavastlanken.nu/hur-var-det-nu-med-vastlanken-och-kapaciteten/. Läst 11 augusti 2016. 
  105. ^ ”Underlagsrapport - Samhällsekonomisk bedömning” (pdf). Järnvägsutredning med MKB, Västlänken. Banverket. sid. 37. Arkiverad från originalet den 3 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150203041857/http://www.trafikverket.se/PageFiles/16890/UR_15_Samhallsekonomi_72dpi.pdf. Läst 28 juni 2013. 
  106. ^ ”Västlänken - Sammanhang och effekter” (pdf). Trafikverket0. sid. 18. Arkiverad från originalet den 12 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150712230755/http://www.trafikverket.se/contentassets/3c9704a8d8064f77bde3b31aaefa46c4/vastlanken_sammanhang_och_effekter_201306.pdf. Läst 28 juni 2013. 
  107. ^ ”Västlänken oroar räddningstjänsten”. Arkiverad från originalet den 13 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150713003230/http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2482987-vastlanken-oroar-raddningstjansten. Läst 1 maj 2015. 
  108. ^ [a b] ”Räddningstjänstens remissvar angående Västlänken”. Arkiverad från originalet den 3 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150503070533/http://www.rsgbg.se/information_fran_RSG/Idag-har-vi-lamnat-remissvar-angaende-Vastlanken/. Läst 27 februari 2015. 
  109. ^ ”Frågor och svar från chatt om Västlänken 16 december 2014”. Göteborg. 16 december 2019. Arkiverad från originalet den 1 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150501223858/http://goteborg.se/wps/portal/aktuelltarkivet/aktuellt/41c0f7f6-f51c-4cf8-9599-dc1f61189f8d/%21ut/p/b1/hY9bkqowAETX4gI0IUQen2iiPAQGkOcPhcg4IBEFEcnqr7OAqdt_XXWq-jTIQCoIqoyhIikgAdmteNWX4ll3t6L97ZmUow30lI2gQTf6otA4WBgFvoj2AQIxSJpyXpNUmwglfhHUJMXXxvKvxL2RoTRcA_k53ZhBXm0USdo3SQjPHZaoou--bYoqFH8f2fmc2LvrT1w8mN3Smhm6vm9V6eRtL1H3-qq1fj4NWCldKrxz_GCaC1-jzNaVRwzC5l_x9CMK_4gG__cj_QDynwCSwBEkEOdBM98NfuV-w733kWSGDRX-GeBOyGMnbN1B3QrOIYYCFUznOnGbB3CgMw8c_esc-eFGI-G9Mm1ggqw-sdVUshVcIbhWsIygKEmKKqoqBlGTCgfS2ZcdjZLpvVmbTmRliiRr7mj368eW6pd4zMeiH4g_lq0pM9pUMzKkcK95FhLiKOrO2kSbcSt6NWkL7ZLWvpXP_sErQ1c2stcSQw3xn_2zvrXj_GC6s5TjavYn_O5LMUnCZ8SPTEzVXQE9Yd-M7rCWcdKT_hn3URA-nXueW3ER5mMw5tbjyIkROnVsbgUo7tQWW9WQ8yXVu8aB9LJYAEfvWAVY1s_LYnmatMXiHwdid3o%21/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/. Läst 2 maj 2015. 
  110. ^ Adolfsson, Camilla (14 april 2015). ”Kulturmiljön viktig fråga för fortsatta arbetet med Västlänken”. Vårt Göteborg. Arkiverad från originalet den 3 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150503090643/http://www.vartgoteborg.se/prod/sk/vargotnu.nsf/1/trafik%2Ckulturmiljon_viktig_fraga_for_fortsatta_arbetet_med_vastlanken. Läst 3 maj 2015. 
  111. ^ Thomas Weidmo. ”Arkiverade kopian”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 8 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150508143537/http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2698957-vastlanken-saknar-nivakrav-pa-buller-och-vibrationer. Läst 29 april 2015. 
  112. ^ Jimmy Fredriksson (22 maj 2012). ”Det okända priset för att bygga Västlänken”. GT. http://www.expressen.se/gt/det-okanda-priset-for-att-bygga-vastlanken/. Läst 28 juni 2013. 
  113. ^ ”Översyn av träden”. Arkiverad från originalet den 25 september 2015. https://web.archive.org/web/20150925115227/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Nyheter/2014/2014-06/Oversyn-av-traden/. Läst 21 september 2015. 
  114. ^ ”Västlänken en miljökatastrof”. Arkiverad från originalet den 25 september 2015. https://web.archive.org/web/20150925114747/http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2580201-vastlanken-en-miljokatastrof-utred-alternativen. Läst 21 september 2015. 
  115. ^ https://www.kynningsrud.se/2018/11/storsta-tradflytten-i-norra-europa/ 2018-11-05
  116. ^ https://via.tt.se/pressmeddelande/tradflytt-i-allen-nu-flyttas-det-storsta-tradet?publisherId=44450&releaseId=3244168 2018-10-24
  117. ^ https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/nya-problem-kring-tradflytt-sparvagntrafik-stangs-av 2018-10-30
  118. ^ ”Trafikverket anpassar Västlänken”. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vast/trafikverket-anpassar-vastlanken. Läst 1 maj 2015. 
  119. ^ ”Yttrande gällande kungörande och granskning av järnvägsplan för Västlänken”. Göteborgs Stads Stadsledningskontor. Arkiverad från originalet den 13 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150713003243/https://www.gp.se/polopoly_fs/1.2660246.1426684316%21/Kommunens%20yttrande.pdf. Läst 7 maj 2015. 
  120. ^ ”Västlänken - Planbeskrivning, sid 1-68”. Trafikverket. 1 dec 2014, rev. 17 aug 2015. sid. 25. http://www.trafikverket.se/contentassets/62aeb527c3d14070a4db5b29c3a6a4ee/planbeskrivning/vastlanken_planbeskrivning_1_68_128.pdf. Läst 20 maj 2016. ”Upplevelsevärdet av skansen Lejonet bibehålls. En flytt av de järnvägsspår så ligger närmst Gullbergs fot bedöms också bidra till att upplevelsevärdet i närområdet kan förstärkas.” 
  121. ^ [a b] Sundström, Ulla (7 juni 2015). ”Hotfull affisch mot Västlänken”. Göteborgs-Posten (Göteborgs-Posten). Arkiverad från originalet den 10 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150610003742/http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2739530-hotfull-affisch-mot-vastlanken. Läst 21 september 2018. 
  122. ^ Pettersson, Mia (20 juni 2017). ”Västlänksmotståndarna hålls på avstånd”. Göteborg Direkt. Arkiverad från originalet den 21 september 2018. https://web.archive.org/web/20180921213237/https://www.goteborgdirekt.se/nyheter/vastlanksmotstandarna-halls-pa-avstand/repqfs!hGNcHNneGP0dkOTFpWXPeg/. Läst 21 september 2018. 
  123. ^ Lövstad, Jesper (6 december 2017). ”Trafikverket polisanmäler trakasserier mot Västlänkens medarbetare”. SVT Väst. Arkiverad från originalet den 2 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180102105500/https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/trafikverket-polisanmaler-trakasserier-mot-vastlankens-medarbetare. Läst 21 september 2018. 
  124. ^ Marjomaa, Josefin (10 februari 2018). ”Aktivist klättrade upp i träd – försenade arbete inför Västlänken”. SVT Väst. Arkiverad från originalet den 10 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180210201652/https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/demonstrant-klattrade-upp-i-trad-forsenade-fallning-infor-vastlanken. Läst 21 september 2018. 
  125. ^ Österberg, Ida (30 maj 2018). ”Första spadtaget för Västlänken”. SVT Väst. Arkiverad från originalet den 23 september 2018. https://web.archive.org/web/20180923125113/https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/forsta-spadtaget-for-vastlanken. Läst 23 september 2018. 
  126. ^ Lindsten, Björn (6 september 2018). ”Hot och sabotage mot Västlänken-anställda”. SVT Väst. Arkiverad från originalet den 18 september 2018. https://web.archive.org/web/20180918125611/https://www.expressen.se/gt/hot-och-sabotage-mot-vastlanken-anstallda/. Läst 21 september 2018. 
  127. ^ Hagström, Angela (23 oktober 2018). ”Person gav sig på Västlänken-personal – polisanmäld för misshandel”. SVT Väst. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181024092923/https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/person-gav-sig-pa-vastlanken-personal-polisanmald-for-misshandel. Läst 24 oktober 2018. 
  128. ^ Jansson, Karin (23 oktober 2018). ”Person polisanmäld för misshandel mot Västlänksarbetare”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181023203016/http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/person-polisanm%C3%A4ld-f%C3%B6r-misshandel-mot-v%C3%A4stl%C3%A4nksarbetare-1.10133839. Läst 24 oktober 2018. 
  129. ^ ”Nu räcker det med hot, trakasserier och våld!”. Trafikverket. 23 oktober 2018. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181024091517/https://www.trafikverket.se/om-oss/nyheter/Nationellt/2018-10/nu-racker-det-med-hot-trakasserier-och-vald/. Läst 24 oktober 2018. 
  130. ^ Marjomaa, Josefin (20 september 2018). ”Sabotage och hot stänger insyn vid Västlänkenbygge”. Sveriges Radio. Arkiverad från originalet den 21 september 2018. https://web.archive.org/web/20180921130226/https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=7047165. Läst 21 september 2018. 
  131. ^ Svalö, Linn (24 oktober 2018). ”Väktare kan bli lösning mot hot vid Västlänken”. Sveriges Radio. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181025064846/https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=7074193. Läst 25 oktober 2018. ”Vi har haft väktare på en hel del av de arbetsplatser som varit kopplade till Västlänken just på grund av detta” 
  132. ^ Risenfors, Kristian (19 september 2018). ”"En systematisk utmålning av oss som våldsamma"”. Göteborg Direkt. Arkiverad från originalet den 19 september 2018. https://web.archive.org/web/20180919111427/https://www.goteborgdirekt.se/nyheter/en-systematisk-utmalning-av-oss-som-valdsamma/reprir!9xVsEv3Q3AwE5OrgoDz9Fw/. Läst 22 september 2018. 
  133. ^ ”"Skadegörelse vid arbetstunnel"”. Trafikverket. 23 april 2019. Arkiverad från originalet den 23 april 2019. https://web.archive.org/web/20190423094633/https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Nyheter/2019/2019-04/skadegorelse-vid-arbetstunnel/. Läst 23 april 2019. 
  134. ^ http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Fragor-och-svar-om-Vastlanken/>

Externa länkarRedigera