Öppna huvudmenyn

Köpenhamns S-tåg (danska: Københavns S-tog) är ett lokalt tågsystem i Köpenhamn som tillsammans med Köpenhamns Re-tåg, Köpenhamns metro och dieseldrivna lokaltåg trafikerar storstadsområdet medelst spårdrift. I kontrast till Re-tågen som sköter den yttergående trafiken används S-tågen främst för Köpenhamns stadsområde och förorter och utgör ryggraden i Köpenhamns kollektivtrafik. Av de 84 stationerna ligger 66 inom Köpenhamns stad (tätort) och 32 inom det centrala området (zon 1 + 2) motsvarande Köpenhamns och Frederiksbergs kommuner. Det genomsnittliga avståndet mellan stationerna är 2,0 km, och varierar från 350 meter till 5–6 km. På S-tågen görs i genomsnitt 357 000 resor per dag (2007).[1]

S-tog
Köpenhamns S-tog
4th generation S-train at Copenhagen Central Station.jpg
Allmänt
PlatsKöpenhamn, Danmark Danmark
Antal linjer7
Antal hållplatser84
Turtäthet10 min
Anslutande järnvägslinjerKöpenhamns metro Köpenhamns Re-tåg
Antal passagerare357 000/dag
Organisation
Invigd1934
BanoperatörBanedanmark
TrafikoperatörDSB
Tekniska fakta
Banlängd170  kilometer
Spårvidd1,435 mm millimeter
Hastighetmax 120 km/h
Elektrifieradja
MatningLuftledning
Linjekarta

Linjekarta

Köpenhamns S-tåg i city
Station on track
Østerport Aiga railtransportation 25.svg
Unknown BSicon "tSTRa"
Unknown BSicon "tBHF"
Nørreport M under icon.png Aiga railtransportation 25.svg
Unknown BSicon "tSTRe"
Station on track
Vesterport
Unknown BSicon "tSTRa"
Unknown BSicon "tSTRe"
Boulevardbanen
Station on track
København H Aiga railtransportation 25.svg
Station on track
Dybbølsbro
København H
Vesterport
Nørreport
Østerport
Skalenlig S-tågskarta. Med "Köpenhamns stad" avses här tätorten, inklusive flera kommuner.

Sammanlagd banlängd är 170 km elektrifierade dubbelspår. Bansystemet, som kallas S-banen, är helt separerat från både alla andra typer av tåg samt från gatutrafik. I innerstadsområdet (City, "brokvarteren" och Frederiksberg) ligger banorna aldrig i gatuplanet, men det finns endast tre egentliga tunnlar - den 1,8 km långa Boulevardtunnelen, vilken stundom benämns som røret, samt en sträcka på omkring 350 meter längre söderut på samma bandel. Dessa tunnlar är åtskilda av en kort bit av bana i öppet tråg vid Vesterport station. Den tredje på 300 meter ligger vid Svanemøllen lite längre norrut. I stället för tunnlar går huvuddelen av spåren i de centrala delarna av staden istället i öppna tråg eller som högbana. Längre ut från centrum ligger banorna delvis i markplanet, men stationerna ligger antingen en trappa ner eller upp.

Huvuddelen av bansystemet härstammar från äldre lokala järnvägar som rustats upp och elektrifierats, men det finns numera ganska många undantag från detta. Främst den i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet helt nybyggda Køge Bugt-banen. Det övriga bannätet håller numera hög standard på alla sträckor (maximal hastighet på delar av nätet ligger på över 100 km/h).

Tågen betjänar en stor del av Köpenhamns kollektivtrafikområde, (tidigare kallat HT-området och under några år HUR-området). Vilket efter de danska regionernas införande och kommunsammanslagningarna 2007 motsvarar Region Hovedstaden (förutom Bornholm) samt f.d. Roskilde amt.

Sedan oktober 2002 har tunnelbanan Köpenhamns metro blivit ett komplement till S-tågen, och bland annat har före detta S-tågsträckan Vanløse − Frederiksberg byggts om till tunnelbana. Annan kollektivtrafik inom lokaltrafikområdet, som liksom Metron ingår i det gemensamma biljettsystemet är bussar, de s.k. havnebusserne (båttrafik med "hamnbussarna", som ej skall förväxlas med sommarens guidade rundturer i hamnen), lantliga lokalbanor (ej inom innerstaden) samt Re-tågen, dit även Öresundstågen räknas (på danska sidan). Snabbtåg och andra fjärrtåg (det finns inrikes och till Tyskland och Sverige) ingår inte i det för lokaltrafikområdet gemensamma biljettsystemet.

Innehåll

"S:et" i S-tågRedigera

"S:et" betyder station, ett stort "S" sattes upp i god tid före invigningen 1934 för att markera de kommande stationerna. När så tidningen Politiken utlyste en tävling om tågens namn vann förslaget "S-tog". De första sträckorna invigdes 1934 (Klampenborg – Vanløse var allra först).

BansystemRedigera

Tågen går på ett eget bansystem, vilket är avskilt från annan spårtrafik (dieseldrivna tåg för underhåll och reparationer kan dock kopplas in). Däremot är de enskilda S-tåglinjerna inte avskiljda från varandra, där dessa sammanfaller. Sex banor går radiellt in/ut från city till/från Klampenborg, Hillerød, Farum, Frederikssund, Høje-Tåstrup och Køge. Dessutom finns det en gemensam, mycket tättrafikerad, sträcka genom City (år 2012 trettio tåg per timme i varje riktning), där spåren delvis går i tunnlar. Utöver detta finns den 2007 utbyggda Ringbanen. Den norra delen av Ringbanen utgör en del av den först invigda S-banan från 1934. Den mellersta delen mellan bytesstationerna Flintholms station och Danshøj station är ett nybygge som till stor del går där en tidigare godsbana har funnits. Längst i syd är Ringbanen den nyaste delen av hela S-tågssystemet.

En del av S-banan går parallellt med Re-tågen, som bara stannar på de större stationerna på sträckor där också S-tåg kör. S-tågen har tätare mellan sina stationer, särskilt inom det område där båda tågtyperna förekommer. S-tågen har i snitt 1,85 km mellan sina stationer (kortaste avstånd c:a 400 m Hovedbanegården – Vesterport). Re-tågen har avsevärt större avstånd mellan stationerna, vanligen 3-8 km, men uppemot 15 km mellan Valby och Høje-Tåstrup (varvid sju S-tågsstationer hoppas över). Efter Høje Tåstrup station, där S-tågen slutar, stannar Re-pendeltågen på alla stationer vilket Re-regionaltågen dock inte gör.

Förutom på banan mot Høje-Tåstrup är det endast på den kortaste banan, till Klampenborg, som denna "parallelltrafik" finns. I övrigt kör Re-tågen istället bland annat till Kastrups flygplats, till Roskilde, Køge via Roskilde samt till Helsingör. Re-tåg kör på andra spår och har andra perronger än S-tågen.

De områden av centrala Köpenhamn som har stora avstånd till S-tågsstationer, har börjat täckas upp av Metron, en tunnelbana som går i tunnlar i centrum.

Ungefärligt avstånd till närmaste S-tåg- eller Metrostation från några välbesökta anläggningar:

  • Parken (fotbollsarenan) - 1,5 km (S: Østerport)
  • Rigshospitalet - 1,5 km (S: Østerport/Nørreport)
  • Zoo - 1,2 km (S: Valby)
  • Operahuset - 1,7 km (M: Christianshavn)
  • Eksperimentarium - 1,3 km (S: Svanemøllen)
  • Brøndby Stadion - 2,5 km (S: Glostrup), ligger dock ej centralt.

När Cityringen öppnar 2019 kommer dock en stor förbättring att inträffa, i och med kortare gångavstånd från närmaste station med spårtrafik till stora delar av innerstaden.

Tekniska detaljerRedigera

S-tågen har ett eget elsystem med nominellt 1500 V likström med plusjord (i praktiken 1650 V obelastat).[2] Strömmen tillförs via luftdragna kablar, alltså kontaktledning, i motsats till de flesta tunnelbanor. Systemet har likheter med en tunnelbana (eget spårsystem, egna fordon, ingen sammanblandning, inom tätbebyggt område, delvis tunnel i innerstaden, golv i höjd med perronger, anpassning för stående passagerare), men räknas som järnvägstrafik och körs av DSB och spåren ägs av Banedanmark som äger stambanorna. [3] Den tunnelbaneliknande signaltekniken och det faktum att inga fjärrtåg finns, gör att man kan få en turtäthet som mer liknar en tunnelbana än en järnväg. Genom centrum (på Boulevardbanen) går 30 tåg per timme och riktning som mest.

LinjenätRedigera

Efter en omläggning av linjenätet januari 2009 består linjenätet av följande linjer

  1. linje A Solrød strand/Hundige-Farum
  2. linje B Høje Taastrup - Holte
  3. linje C Frederikssund/Ballerup - Klampenborg
  4. linje E Køge - Hillerød
  5. linje F Ny Ellebjerg - Hellerup
  6. linje H Frederikssund - Østerport/Farum
  7. (linje Bx Høje Taastrup - Østerport)

Linje A, B och E har 10-minuterstrafik Linje C har 10-minuterstrafik Ballerup - Klampenborg och 20-minuterstrafik från Frederikssund Linje F har 5-minuterstrafik linje H har 20-minuterstrafik Linje Bx kör endast ett fåtal turer under rusningstrafik Linje E hoppar över ett 10-tal stationer, där annan linje finns. Innanför Ringbanen, Linje F, hoppas inga stationer över. Dock går linje H endast till Østerport. Detta innebar att den gemensamma sträckan för fem av ovanstående linjer ger en mycket hög turtäthet på sträckan Dybbølsbro - Østerport (5 tåg på 10 min) och nästan lika hög Østerport - Svanemøllen. (4 tåg på 10 min). Även Linje F (Ringbanen) får med 5 minuter mellan tågen anses ha hög turtäthet.

Det finns tre bytesmöjligheter till metron, nämligen vid Vanløse station, den stora bytesstationen Flintholm station, där tre S-tågslinjer och metron möts, samt Nørreport station. Byte till Re-tåg kan ske vid Høje Tåstrup station, Valby, Klampenborg, Hovedbanegården, Nørreport, Østerport, Hellerup. Vid de fyra sistnämnda stationerna kan man även byta till Öresundståg. På Klampenborg station kan man endast byta till en intern dansk Re-Linje (Nivå-Kastrup), så att besöka nöjesparken Bakken från Sverige kräver minst ett tågbyte.

Byte till IC-tåg, IC-Lyn (expresståg) samt till de internationella fjärrtågen sker vid Hovedbanegården eller för tågen mot kontinenten vid även vid Høje Tåstrup station.[källa behövs]

LinjerRedigera

Linje Järnväg Sträcka
A Køge Bugt-banen
Nordbanen (express S-tåg)
(Solrød strand -) Hundige - Ny Ellebjerg - Hovedbanegården - Nørreport - Østerport - Hellerup - Lyngby - Holte - Hillerød
B Vestbanen
Hareskovbanen
Høje-Tåstrup - Danshøj - Hovedbanegården - Nørreport - Østerport - Ryparken - Farum
Bx Vestbanen (express S-tåg)
Hareskovbanen
Høje-Tåstrup - Danshøj - Hovedbanegården - Nørreport - Østerport - Ryparken - Buddinge - Farum
C Frederikssundbanen
Kystbanen
(Frederikssund -) Ballerup - Flintholm - Hovedbanegården - Nørreport - Østerport - Hellerup - Klampenborg
E Køge Bugt-banen (express S-tåg)
Nordbanen
Køge - Hundige - Ny Ellebjerg - Hovedbanegården - Nørreport - Østerport - Hellerup - Jægersborg (med byte till Nærumbanen) - Lyngby - Holte
F Ringbanen Hellerup - Nørrebro - Flintholm - Danshøj - Ny Ellebjerg
H Frederikssundbanen (express S-tåg) Frederikssund - Ballerup - Flintholm - Hovedbanegården - Nørreport - Østerport
 
Ett S-tåg av tredje generationen på Danshøjs station.
 
S-tåg på Valby station.

BiljettsystemRedigera

Biljettsystemet är gemensamt med övrig lokaltrafik i Köpenhamn, bussar, A-bussar (vilka kör "kontinuerligt" utan tidtabell), hamnbussarna, metron, Re-tåg/Öresundståg samt lokaltåg.

Kollektivtrafikområdet för Köpenhamn inklusive förstäder (HT-området) omfattar nordöstra Själland (från Gilleleje i norr till Lille Linde i syd och Hvalsø i väst, samt hela Amager. Detta område är i sin tur indelat i närmare 100 zoner.[4] För enkelbiljett måste vuxen köpa biljett för minst två zoner. Köper man nio zoner gäller detta för hur många zoner som helst. Nio zoner är således högsta pris inom kollektivtrafikområdet (hösten 2012 var zonpriset 12 DKK, innebärande att resor inom kollektivtrafikområdet kostar från 24 till 108 DKK.[5] För resor mellan Köpenhamns kollektivtrafikområde och utanför gäller inte detta system överhuvudtaget, t.ex. finns en särskild tariff (indelad i helt andra zoner) för resor till och från Skåne. (Enda undantaget utgör lokaltågen från Køge söderut till Faxe Ladeplads eller Rødvig, som delvis ligger utanför kollektivtrafikområdet. Där finns ett samarbetsavtal som gör kollektivtrafikens biljetter giltiga mot tillägg.) Vidare gäller att resorna måste påbörjas (dvs sista byte) senast 1 timme (2-4 zoner), 1½ timme (5-6 zoner) eller 2 timmar (7 zoner eller fler) efter biljettens tidsstämpel. Detta innebär också att man kan resa tur och retur på samma biljett så länge sista påstigning sker inom stipulerad tid.[6]

Biljetter köps i automater eller biljettlucka/biljettkontor (om sådant finns på stationen). Före stationen Bispjebergs öppnande (1989) var samtliga stationer i centrala Köpenhamn manuellt betjänade. Sedan dess har allt fler stationer stängt sina biljettluckor.

Stationerna av öppen typ (inga spärrar eller grindar) – biljettkontroll sker av kontrollanter.

VagnparkRedigera

Dagens tåg (2009) är av typ SA (dansk artikel, "fjärde generationen") som är 83,7 m långt och är uppdelat i 8 vagnar med leder mellan. Man kan gå genom hela tåget. Max effekt är 3900 kW och max hastighet 120 km/h. Antal fasta sittplatser är 312 och med fällbara säten 340.

HistorikRedigera

Den första S-tågslinjen öppnades 3 april 1934, Frederiksberg – Vanløse – Hellerup – Klampenborg; i dag är Vanløse – Hellerup en del av nuvarande Ringbanen. Detta var den första elektrifierade järnvägen i Danmark. Fram till 1980-talet var S-tågen de enda elektriska tågen i Danmark. Utbyggnaden har gått tämligen sakta, men säkert, fram. De flesta banor fanns som ång- eller dieseldrivna enkelspår innan de byggdes om för elektrifierad dubbelspårstrafik till S-tåg. Ombyggnaderna innebar elektrifiering och nya eller ombyggda stationer. (Bandelen Ballerup – Frederikssund fick dock inte dubbelspår förrän långt efter banan öppnats). Køge Bugt-banen är dock tillsammans med Ringbanens nya del helt nybyggda banor. Även om gamla godsspår fanns i vid dagens Ringbana, var dessa spår och banvallar oanvändbara för modern passagerartrafik. Gamla klinkersspår[förtydliga] har också bytts ut efter hand på de flesta andra håll.

  1. 1934: Frederiksberg–Vanløse–Hellerup–Klampenborg, København H–Hellerup og København H–Valby öppnades i tre etapper.
  2. 1936: Hellerup–Lyngby–Holte öppnades
  3. 1941: Valby–Vanløse öppnades (mitt under den tyska ockupationen)
  4. 1949: Vanløse–Ballerup öppnades
  5. 1953: Valby–Glostrup öppnades
  6. 1963: Glostrup–Taastrup öppnades
  7. 1968: Holte–Hillerød öppnades
  8. 1972: København H–Vallensbæk öppnades
  9. 1976: Vallensbæk–Hundige öppnades
  10. 1977: Svanemøllen–Farum öppnades
  11. 1979: Hundige–Solrød Strand öppnades
  12. 1983: Solrød Strand–Køge öppnades
  13. 1986: Taastrup–Høje Taastrup öppnades
  14. 1989: Ballerup–Frederikssund öppnades
  15. 1993: Bispjeberg station öppnades (Ringbanen)
  16. 1998: Frederiksberg–Solbjerg stängdes (för ombyggnad till metro).
  17. 2000: Solbjerg–Vanløse stängdes (för ombyggnad till metro).
  18. 2001: Ryparken–Grøndal stängdes tillfälligt, Grøndal–Vanløse stängdes, Flintholm började byggas
  19. 2002: Ryparken – C.F. Richs Vej (norra delen av Ringbanen öppnad igen)
  20. 2004: C.F. Richs Vej ersattes med Flintholm , där 2 linjer och metron möts
  21. 2004: Flintholm–Danshøj–Gl. Køge Landevej (både den första och den sista är fullt fungerande stationer)[förtydliga]
  22. 2005/06: Ny Ellebjerg ersatte Gl. Køge Landevej (Ringbanen) och Ellebjerg (Køge Bugt-banen)

Den senaste utbyggnaden blev således klar 2006 då Ringbanens sista del Danshøj – Ny Elleberg färdigställdes i och med öppnandet av bytesstationen Ny Ellebjerg och började köras av linje F.

Linje F innehåller (delen (Klampenborg–) Hellerup – Flintholm(–Frederiksberg), den första S-tågsträcka som öppnades. Södra delen har bytt sträckning till att gå Flintholm – Ny Ellebjerg och den gamla sträckan Flintholm – Frederiksberg är numera en del av metron.

FramtidRedigera

Det planeras att konvertera sträckan Klampenborg – Helsingör (Kystbanen) för S-tåg, istället för dagens (2019) Öresundståg.[7][8][9]

Tre nya stationer planeras/byggs längs existerande banor: Køge Nord i Køge förväntas öppna vid mitten av 2019[10][11], en station i Vinge i Frederikssunds kommun planeras öppna kring mitten av 2020[12][13][14] och Favrholms station söder om Hillerød börjar byggas 2021.[15]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera