Wikipedia

Påskdagen

kristen högtid

Påskdagen, lat. Dominica resurrectionis, Uppståndelsens söndag,[1] firas i kristen tradition till minne av Jesu uppståndelse, och infaller på söndagen i påskhelgen. Påskdagen infaller den första söndagen efter första metonska fullmånen som infaller på eller närmast efter vårdagjämningen, men eftersom de västliga kyrkorna och de östliga kyrkorna tillämpar olika kalendrar infaller påskhögtiden vid olika tillfällen beroende på vilken kyrka som avses.

Påskdagen
Resurrection.JPG
Typkristen högtid
Datumrörlig mellan 22 mars och 25 april (västkyrkorna)
Rörlig mellan 4 april och 8 maj (östkyrkorna)
Geografi och firarekristna, hela världen
Period100-talet-
AnledningBibelns berättelse om Jesu återuppståndelse
TraditionerGudstjänster, påskpsalmer
Allmän helgdagflera länder
Allmän flaggdagflera länder
Relateratskärtorsdag, långfredag, annandag påsk

Traditionellt talar världens kyrkliga ledare till de kristna församlingarna på påskdagen. Den romersk-katolska påvens påskvälsignelse kallas liksom julvälsignelsen Urbi et Orbi.

Jesu uppståndelse

redigera

Jesus återuppstod enligt kristen tro på påskdagen och därför firas det ordentligt i den kristna världen. Fyrtio dagar senare for han enligt samma religion upp till himlen (vilket firas på Kristi himmelsfärds dag). Precis som de flesta andra kristna högtider har man valt tidpunkten för att det redan firades en högtid vid den tiden på året. Skillnaden mellan påsken och Kristi himmelsfärds dag (som följer påskdagen) gentemot andra högtider som kristendomen har lagt sina högtider på, är att dessa bygger på måncyklerna och således infaller vid olika datum olika år. Någon egentlig årsdag av Kristi återuppståndelse kan man då alltså inte tala om.

I kyrkorummet och vid gudstjänsten

redigera

Påskdagen är den kristna kyrkans största dag eftersom den firar Jesus uppståndelse efter att ha dött och begravts på långfredagen. I Svenska kyrkan kan firandet inledas redan sen kväll på påskafton med en påskmässa; i flera kyrkor är påsknattsmässan (ofta kallad vaka) norm. Oavsett när påskdagens gudstjänst startar är den ett uttryck för stor glädje. Altaret kläs med vita textilier som symboliserar glädje, fest och renhet. Vidare pyntas altaret med påskliljor och sex ljus som tecken för att mörkret vänts till ljus och att långfredagens lidande är slut. Påskdagens tema är "Kristus är uppstånden".[2] Under inledningen av gudstjänsten ropar prästen ut den kristna påskhälsningen, som kristna traditionellt sett hälsar varandra med på påskdagen: Kristus är uppstånden!, varpå församlingen svarar: Ja, Han är sannerligen uppstånden! I gudstjänsten läses bibeltexter som på olika sätt belyser Kristi uppståndelse. I en del kyrkor får deltagarna en påsklilja i samband med gudstjänsten.[3] Eftersom Kristi Uppståndelse är den största kristna festen är gudstjänsten extra högtidlig och anses vara kyrkoårets viktigaste.

Tidpunkten för firandet

redigera

Enligt den judiska kalendern, som är en månkalender, firas högtiden pesach, den judiska påsken, den 14:e dagen i vårmånaden Nisan, då det alltid är fullmåne. De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag de menar att Jesus uppstod. Från första början firades påsken varje vecka, på söndagen (då Jesus uppstod), för att övergå till en årlig fest på 100-talet.[4] Ofta hänvisar man till att det vid det första konciliet i Nicaea, nuvarande Iznik i Turkiet, år 325, skulle ha beslutats om att påskdagen skall infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, men detta finns dock inte bevarat i de protokoll som finns efter kyrkomötet.[5] Eftersom vårdagjämningen infaller på olika tidpunkter beroende på vilken tidszon man befinner sig i är det 21 mars som används för att beräkna påsken. På samma sätt är det inte den astronomiska fullmånen som används utan fullmåne som beräknas med hjälp av tabeller (kallas metonska eller ecklesiastiska fullmånen). Påskdagen infaller då på söndagen närmast efter den metonska fullmåne som infaller på eller efter 21 mars.[6][7] Alltså är det tidigaste datum påskdagen kan infalla den 22 mars, oavsett om det är skottår eller vanligt år, och det senaste är den 25 april.

I de katolska länderna införde man 1582 den gregorianska kalendern, vilket innebar att man lämnade den gamla julianska kalendern som gällt dittills. Även vissa av de ortodoxa kyrkorna övergav efterhand den julianska kalendern till förmån för den nya ordningen, men de flesta nationella kyrkorna inom ortodoxin var så kallade gammalkalendarister, och för kyrkoenhetens skull beslöts att alla ortodoxa kyrkor skulle fira påsken efter juliansk kalender. Efterhand bytte under 1600- och 1700-talen även de nationella protestantiska kyrkorna i västra Europa till den nya katolska kalendern och resultatet har blivit att påsken i de östliga ortodoxa kyrkorna vanligen infaller på annat datum än i de västliga kyrkorna.

I Sverige gjorde man ett försök till kalenderreform i början av 1700-talet, vilket innebar att den svenska kalendern under perioden 1 mars 1700 till 30 februari 1712 gick en dag före den julianska kalendern, för att därefter återgå till den julianska kalendern genom att låta februari 1712 ha 30 dagar. Detta innebar att påskdagen vissa år kom att infalla vid avvikande tidpunkt i Sverige, nämligen 2 april 1705, 18 april 1709 och 26 mars 1711. Det slutliga bytet från juliansk kalender (gamla stilen) till gregoriansk kalender (nya stilen) skedde 1753 genom att låta februari ha endast 17 dagar. Kalenderbytet innebär att man måste använda olika sätt att beräkna påskdagen före och efter 1753.[7]

Beräkning av tidpunkt för påskdagen i Sverige kompliceras ytterligare genom att man under perioden 1740 till 1844 ansåg att påskdagen borde beräknas utgående från den verkliga, astronomiskt bestämda, vårdagjämningen och fullmånen. Trots att den verkliga vårdagjämningen ligger nära den 21 mars i den gregorianska kalendern, ledde denna beräkningsmetod för vissa år till ett annat resultat än de kyrkliga beräkningarna, nämligen 1802 (25 april), 1805 (21 april) och 1818 (29 mars). Under perioden 1740 till 1753, då man fortfarande använde den gamla stilen, uppkom många avvikelser från påskdagen beräknad från den ecklesiastiska vårdagjämningen och fullmånen, och bäst är att här använda en tabell över när påsken inföll. Man kan bland annat notera att påsken kom att firas före den 22 mars tre gånger, nämligen 14 mars 1742, 18 mars 1744 och 18 mars 1750.

Påskdagen 1740 till 1752

redigera

Beräkning av påskdagens datum

redigera

Den tyske matematikern Carl Friedrich Gauss kom fram till att man med några uträkningar kunde beräkna påskdagens datum för ett visst år. För att beräkna påskdagen i Sverige till och med år 1752 ska julianska värden på M och N användas och gregorianska från och med år 1753. Vidare måste för 1700-tal och 1800-tal hänsyn tas till de avvikelser som beskrivits ovan.

  1. Dela årtalet med 19, 4 och 7 och kalla resterna a, b respektive c.
  2. Dividera 19 × a + M med 30. Kalla resten d. (För juliansk kalender är M = 15 för alla år, och för gregoriansk kalender är M = 23 åren 1700-1899, = 24 åren 1900-2199).
  3. Dividera 2b + 4c + 6d + N med 7. Kalla resten e. (För juliansk kalender är N = 6 för alla år, och för gregoriansk kalender är N = 3 åren 1700-1799, = 4 åren 1800-1899, = 5 åren 1900-2099).

Då infaller påskdagen den (22 + d + e) mars eller om d + e > 9, den (d + e - 9) april. OBS! Får man att påskdagen infaller den 26 april skall man alltid i stället ta den 19 april (till exempel 1981, 2076).

Skulle uträkningen ge den 25 april inträffar påskdagen i stället den 18 april om d=28, e=6 och samtidigt 11 × M + 11 dividerat med 30 ger en rest < 19 (till exempel 1954, 2049).

Det finns många senare varianter av uträkningarna.

Svenska kyrkan

redigera

Texter

redigera

Söndagens tema enligt 2003 års evangeliebok är Kristus är uppstånden. De bibeltexter som används för att belysa dagens tema är:[8]

Matteusserien
Markusserien
Lukasserien
Johannesserien
Psaltarpsalm
Jesaja 25:6-9
Första Korinthierbrevet 15:53-57
Matteusevangeliet 28:1-20
Andra Moseboken 15:1-11
Första Korinthierbrevet 15:12-21
Markusevangeliet 16:1-14
Hosea 6:1-3
Apostlagärningarna 3:14-16
Lukasevangeliet 24:1-12
Jona 66:12-14
Apostlagärningarna 13:32-37
Johannesevangeliet 20:1-18
Psaltaren 118:15-24

Påskdagen olika år i nutid

redigera

Påskdagen infaller för de västliga kyrkorna:

Se även

redigera

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB, 1983, ISBN 9152602974
  2. ^ ”Påskdagen”. Svenska kyrkan. https://www.svenskakyrkan.se/troochandlighet/kyrkoarets-bibeltexter?helgdag=2. Läst 27 november 2015. 
  3. ^ Svenskakyrkan.se.
  4. ^ ”Mer om påsken”. Tro och andlighet - Fakta om Påsken. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121013085907/http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=859011. Läst 9 maj 2012. 
  5. ^ Forskning och framsteg: Kalendrar ur fas 8/03
  6. ^ P. Kenneth Seidelmann (2006) Explanatory Supplement to the Astronomical Almanac
  7. ^ [a b] Lodén, Lars Olof (1968). Tid - En bok om tideräkning och kalenderväsen. Bonniers 
  8. ^ Den svenska psalmboken med tillägg. Stockholm: Verbum. 2005. sid. 1403–1409. Libris ht7wjxh8f3k4gcqk. ISBN 978-91-526-5515-3 

Källor

redigera

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Påskdagen&oldid=52231331”