1841
år
1841 (MDCCCXLI) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
HändelserRedigera
JanuariRedigera
- 16 januari – Den liberala tidningen Sundsvalls Tidning börjar ges ut, då under namnet Alfwar och skämt.
- 26 januari – Storbritannien ockuperar Hongkong, och senare det året visar Hongkong-öns första folkräkning att befolkningen uppgår till omkring 7 500.[1]
- 30 januari – En brand förstör två tredjedelar av Mayagüez, Puerto Rico.
FebruariRedigera
- 11 februari – Nedre Kanada och Övre Kanada slås samman till Provinsen Kanada.
- 24 februari – Amerikanska flottan landstiger på Upoluön, Samoa för att genomföra vedergällning mot infödda som mördat en amerikansk sjöman.[2]
MarsRedigera
- 4 mars - William Henry Harrison blir USA:s nye president efter Martin Van Buren .
AprilRedigera
- USA:s president Harrison avlider i sitt ämbete av lunginflammation, och efterträds som president av sin vicepresident, John Tyler .
MajRedigera
- 3 maj – Nya Zeeland blir en separat brittisk besittning.[3]
- 3 maj – Fartyget "Mary Ann" under kapten Nils Werngren avslutar den första svenska världsomseglingen.
JuliRedigera
- 18 juli – Peter II bestiger Brasiliens tron.
AugustiRedigera
- 6 augusti – Den svenska Kongliga styrelsen för allmänna väg- och wattenbyggnader grundas med anledning av utbyggnaden av vägnätet.[4]
OktoberRedigera
- 2 oktober – Den moderata morgontidningen Barometern börjar utges i Kalmar, Sverige.[5]
- 10 oktober – I Sverige tas Uppsala universitetsbiblioteks nya byggnad Carolina Rediviva i bruk.
Okänt datumRedigera
- Amerikanska flottan landstiger på Drummondön för att genomföra vedergällning mot infödda som mördat en sjöman.[2].
- En fransk läkare använder hasch som psykiatrisk behandling.[6]
- Stegling förbjuds i Sverige.[7]
- De svenska exporttullarna på sågade trävaror tas bort.
- Ett förslag om tvåkammarriksdag antas som vilande av den svenska riksdagen.
- Studentsången Längtan till landet (Vintern rasat ut) komponeras av Otto Lindblad.
- Sveriges riksdag beslutar att cellfängelser skall inrättas i hela Sverige.
- Det svenska stockstraffet avskaffas. Spö- och risstraff avskaffas som förvandlingsstraff för böter.
- University of Michigan grundas i USA.
FöddaRedigera
- 8 januari – Johan Boström, svensk kyrkoherde och riksdagsman.
- 30 januari – Félix Faure, fransk politiker, Frankrikes president 1895–1899.
- 2 februari – Thor Ekenman, svensk militär och riksdagsman.
- 19 februari – Elfrida Andrée, svensk kvinnlig pionjär inom kyrkomusik, Sveriges första kvinna i statlig tjänst.
- 24 februari – Levi K. Fuller, amerikansk republikansk politiker och uppfinnare, guvernör i Vermont 1892–1894.
- 25 februari
- Pierre-Auguste Renoir, fransk målare och skulptör.
- Margaret Maher, tjänsteflicka hos Emily Dickinson.
- 1 mars – Blanche Bruce, amerikansk republikansk politiker, senator 1875–1881.
- 11 mars – Benito Menni, italiensk katolsk präst, helgon.
- 1 april – Knut Michaelson, svensk dramatisk författare och teaterchef.
- 20 april – John A. Mead, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1910–1912.
- 23 april – John T. Rich, amerikansk republikansk politiker.
- 7 maj – Per Sörensson, svensk kyrkoherde och politiker.
- 15 maj – James Henderson Berry, amerikansk demokratisk politiker.
- 28 maj – Josiah Grout, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1896–1898.
- 22 juni – Niels Anders Bredal, dansk konstnär.
- 26 juni – Paul Wallot, tysk arkitekt.
- 13 juli – Otto Wagner, österrikisk arkitekt.
- 8 september
- Carl Snoilsky, svensk greve, diplomat och skald. Ledamot av Svenska Akademien 1876.
- Antonín Dvořák, tjeckisk kompositör.
- 23 september – Joseph D. Sayers, amerikansk demokratisk politiker.
- 28 september
- Georges Clemenceau, fransk politiker; konseljpresident 1906–1909 och 1917–1920.
- Francis P. Fleming, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1889–1893.
- 1 oktober – Sophus Christian Munk Aars, norsk naturskildrare.
- 8 oktober – Anders Huss, svensk kronofogde och riksdagsman.
- 11 oktober – Norman H. Meldrum, amerikansk demokratisk politiker.
- 14 oktober – Wilhelm Carlson, svensk direktör och riksdagsman.
- 18 oktober – Bishop W. Perkins, amerikansk republikansk politiker.
- 29 oktober – William A. Harris, amerikansk politiker, senator 1897–1903.
- 6 november – Armand Fallières, fransk politiker, Frankrikes president 1906–1913.
- 9 november – Edvard VII, kung av Storbritannien 1901–1910.
- 16 november – Alberto Cantoni, italiensk författare.
- 6 december – Frédéric Bazille, fransk målare, tidig impressionist.
- 8 december – Thomas R. Bard, amerikansk republikansk politiker, senator 1900–1905.
- Petrus Blomberg, svensk sångare, organist och tonsättare.
- Olof Hammarsten, professor i medicinsk och fysiologisk kemi.
AvlidnaRedigera
- 12 januari – Märta Helena Reenstierna, känd som Årstafrun, författare till Årstadagboken, änka efter ryttmästaren Christian Henrik von Schnell på Årsta säteri i Brännkyrka socken (född 1753).
- 15 januari – Friedrich Parrot, balttysk vetenskapsman och upptäcktsresande.
- 23 januari – Charles E. Dudley, amerikansk politiker, senator 1829–1833.
- 25 februari – Philip Pendleton Barbour, amerikansk politiker och jurist, talman i USA:s representanthus 1821–1823 och domare i USA:s högsta domstol 1836-1841.
- 4 april – William Henry Harrison, amerikansk politiker, USA:s president sedan 4 mars detta år (död i lunginflammation).
- 28 april – Pierre Chanel, fransk katolsk präst, missionär och martyr, Oceaniens skyddshelgon.
- 31 maj – George Green, brittisk matematiker och fysiker.
- 23 juni – Etienne Joseph Louis Garnier-Pagès, fransk politiker.
- 27 juli – Michail Lermontov, rysk poet.
- 5 september – Achille Pinelli, italiensk målare och gravör.
- 16 september – Newton Cannon, amerikansk politiker.
- 14 november – Thomas Bruce, 7:e earl av Elgin, brittisk adelsman och diplomat.
- Marie Boivin, fransk barnmorska, medicinsk forskare och uppfinnare.
ReferenserRedigera
FotnoterRedigera
- ^ John Thomson 1837-1921, Chap on Hong Kong, Illustrations of China and Its People (London,1873-1874)
- ^ World Statesmen
- ^ ”Från kungligt ämbetsverk till Sveriges modernaste myndighet” (
PDF). Trafikverket. https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/10445/RelatedFiles/100310_fran_kungligt_ambetsverk_till_sveriges_modernaste_myndighet.pdf. Läst 13 april 2020.
- ^ Barometern 4 oktober 2007 – Barometern-OT:s Historia Arkiverad 21 september 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Narkotika
- ^ ”Historiesajten 13 mars 2006 – Brott och straff i gångna tider”. Arkiverad från originalet den 14 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200114065735/https://www.historiesajten.se/handelser2.asp?id=27. Läst 19 oktober 2019.
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör 1841.
